| Publicerad 1911 | Lämna synpunkter |
a) benämning på ett starkt luktande ämne som afsöndras i en pung bakom nafveln på hannarna af myskdjuret (Moschus moschiferus Lin.), mysk. Tagh .. Bisem itt halfft quintin. B. Olavi 67 a (1578). Invärtes bruk af Bisam. I ryckningar, i starka och sinnet förvirrande hufvud-smärtor. Sv. Merc. 2: 316 (1756). Tonkinsk eller tibetansk bisam .. är den bästa, men dyraste sorten … Siberisk bisam .. är en sämre och billigare sort … För öfrigt skiljes mellan Bisam i pungar .. och redan uttagen Bisam. Åstrand (1855). Lindgren Läkem. (1891, 1902). — i bild. Swerdet och Kriget luchtar dem (dvs. de okristna) först, som idel Bisem och Ambra, men sidst luchtar det såsom Asa foetida, Diefwuls Treck. Kempe Krigspersp. 33 (1664).
b) (föga br.) benämning på ett starkt luktande ämne som afsöndras i två körtlar mellan anus o. könsdelarna på sibetkatten, sibet. (Ekenberg o.) Landin 953 (1894).
2) [eg. elliptiskt för BISAM-PÄLS, -SKINN] benämning på pälsverk som beredes af vissa starkt myskluktande djurs skinn, i sht skinn af Myogale moschata Brndt (se BISAM-NÄBBMUS) o. Fiber zibethicus Cuvier (se BISAM-RÅTTA 2). Pelsfoder i Bisam. SDS 1895, nr 533, s. 3. — jfr SJÄL-, SPETS-BISAM.
Sammansättningar (i allm. till 1).
Anm. 1:o Ssgrna beteckna i allmänhet djur, växter o. kemiska preparat hvilka gm sin lukt påminna om bisam (se 1). — 2:o Till de flesta nedan anförda ssgrna finnas direkta motsvarigheter med DESMAN l. MYSK ss. första ssgsled.
-ANKA~20. benämning på den brasilianska, i Europa numera tämligen vanliga andarten Anas moschata Lin., bisamand, myskand, turkisk anka l. and. Uppf. b. 3: 367 (1873). —
-BLOMMA~20.
2) växten Hibiscus Abelmoschus Lin. —
-BLOMSTER~20. [jfr t. bisamblume] växten Centaurea moschata Lin.; jfr -BLOMMA 1. Lindgren Trädg. 6: 50 (1876). Svensson Flora 711 (1893). —
-BUK~2. [eg. elliptiskt för BISAMRÅTT-BUK; jfr -RYGG] pälsverk vanl. af hvitgrå (vackert silfverglänsande) färg hvilket erhålles af bukskinnet på Myogale moschata (se -NÄBBMUS) l. Fiber zibethicus (se -RÅTTA 2). Manspelsar med foder af Bisambuk och besats af .. Bisamrygg. Cirkulär fr. D. Forsells Söner & C:o 1896. —
-DJUR~2. idisslaren Moschus moschiferus Lin., myskhjort, myskdjur. Andersson Frem. ord (1845, 1857). Konv.-lex. (1857). NF 11: 624 (1887). —
-ESSENS ~02. essens som till sina väsentliga beståndsdelar utgör en spritlösning på bisam (se d. o. 1). AHB 54: 41 (1871). —
-FRÖ~2. frö af växten Hibiscus Abelmoschus Lin.; jfr -KORN. Cronquist (1879). De fordom såsom medel mot kramp och ormbett prisade Bisamfröna .. ingå i beredningen af flere parfymer i Orienten. NF 6: 1194 (1883). —
-HANDSKE~20. (enst.) med mysk parfymerad handske. Bisamhandskar buro alla, / Han allena riddarhandsken. Oscar II I. 2: 13 (1859, 1886; t. bisamhandschuh). —
-KNOPP~2. (förr) liten kula l. dosa att förvara välluktande ämnen i; jfr DESMANS-KNAPP 1. Björkman (1889). (Gördelns) ena ände .. afslutas (ofta) med en kula eller en päronformad bisamknopp. 2 Uppf. b. 6: 544 (1904; i fråga om 1600- o. 1700-talens hofdräkter). —
-KÅL~2. [jfr t. bisamkohl] benämning på en förr odlad myskluktande art af växtsläktet Brassica Lin. Bisamkål räknas .. bland de bästa Kålsorter, men den är så kinkig för köld. Fischerström 3: 86 (c. 1785). Linderholm Handlex. f. landthush. (1802). —
-NÄBBMUS~20 l. ~02. (individ l. art af) mullvadssläktet Myogale Cuvier, hvars två kända arter äro Myogale moschata Brndt, rysk desman l. desmansråtta (jfr -RÅTTA 1), o. Myogale pyrenaica Geoffr.; desmansnäbbmus; jfr -SPETSMUS. Åstrand 1: 67 (1855). Bisamnäbbmössen (Myogale) äro i sjelfva verket ännu mera vattendjur än sjelfva vattennäbbmössen. 1 Brehm 1: 297 (1874). NF 3: 1095 (1879). —
-OXE~20. benämning på den hufvudsakligen i arktiska Nordamerika o. på Grönland förekommande idisslaren Ovibos moschatus Gmelin, hvilken intager en mellanställning mellan fårsläktet o. oxsläktet; myskoxe. Linderholm Handlex. f. landthush. (1802). Bisamoxen bebor ödsliga mossar och berg i arktiska Amerika. 1 Brehm 1: 525 (1874). —
-PUNG~2. bakom nafveln på hannen af myskdjuret befintligt pungformigt körtelorgan hvari mysk afsöndras, myskpung. Bisampungen hos Moschusdjuret. Dalman Årsber. t. VetA 1827, s. 78. Oförfalskade bisampungar. Åstrand 1: 67 (1855). —
-PÄLS~2. päls l. pälsverk af bisamnäbbmusens (Myogale moschata) l. bisamråttans (Fiber zibethicus) skinn. Vi se detta år Bisampelsarne isynnerhet omtyckta. N. journ. f. dam. 1858, s. 11. Zibetråttans pels utgör en vigtig handelsartikel (bisampels). NF 18: 233 (1894). —
-ROS~2. (individ af) rosarten Rosa moschata Mill., hvilken odlas företrädesvis i sydliga Asien o. i Nordafrika o. där användes vid beredning af rosenolja o. rosenvatten. Rebau Naturh. 2: 100 (1879). —
-RYGG~2. [eg. elliptiskt för BISAMRÅTT-RYGG; jfr -BUK] pälsverk vanl. af rödbrun färg hvilket erhålles af ryggskinnet på Myogale moschata (se -NÄBBMUS) l. Fiber zibethicus (se -RÅTTA 2). Cirkulär fr. D. Forsells Söner & C:o (1896; se under -BUK). —
-RÅTTA~20.
1) (individ af) mullvadsarten Myogale moschata Brndt (se -NÄBBMUS). Åstrand 1: 67 (1855; i bet. 1 o. 2). Ryska Bisamråttan .. luktar starkt af Bisam ell(er) mysk, som afsöndras ur körtlar vid svansroten. Konv.-lex. (1857). Holmgren Skand. däggdj. 112 (1865, 1887). NF 3: 1095 (1879).
2) [jfr eng. muskrat] (individ af) den i Nordamerika vanliga sorkarten Fiber zibethicus Cuvier, myskråtta, sibetråtta. NF (1877). Den (i Nordamerika) vidt utbredda, på alla passande lokaler allmänna bisam- eller bäfverråttan, ”the musk-rat”. Stuxberg (o. Floderus) Djurv. 3: 271 (1903).
3) [namnet beror antagl. på djurets öfverensstämmelse till utseende o. lefnadssätt med den amerikanska bisamråttan] (individ af) den i Australien lefvande gnagararten Hydromys chrysogaster Geoffr., träskråtta, sumpråtta. Vid floder, mera sällan vid hafskusterna, lefver Australiens största gnagare, kolonisternas bisamråtta .., som mäter 60 cm. i längd, frånräknadt den 30 cm. långa svansen. Stuxberg (o. Floderus) Djurv. 2: 539 (1902). —
-RÅTT-SKINN—0~2 l. ~20. särsk. till -RÅTTA 1 o. 2; jfr -SKINN. Bisamråttskinn komma i stor mängd från Petersburg och Archangel samt från Canada. Åstrand (1855). —
-SKINN~2. = -RÅTT-SKINN. SPF 1852, s. 292. Nisbeth Handelslex. (1867). Petersson Varors tullbehandl. (1893). —
-SPETSMUS~20 l. ~02. [jfr t. bisamspitzmaus] (mindre br.) bisamnäbbmus. Nisbeth Handelslex. 117 (1867). —
-SVIN~2. individ l. art af det i Amerikas skogar lefvande nafvelsvinsläktet, Dicotyles Cuvier, hvilket kännetecknas bl. a. af en körtelöppning på ryggen hvarur en stinkande vätska flyter; särsk. om den ena af de båda arterna, Dicotyles labiatus Cuvier, mysksvin. Konv.-lex. (1857). NF (1877). —
-TINKTUR~02. tinktur som hufvudsakligen består af en spritlösning på bisamfrön; jfr -BLOM-SPRIT. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 105 (1869). —
-TVÅL~2. tvål i hvilken bisam (se d. o. 1) ingår ss. den viktigaste aromatiska beståndsdelen o. som därför har bisamlukt. AHB 55: 14 (1871). —
-ÖRT~2.
1) (individ l. art af) växtsläktet Mimulus Lin.; särsk. Mimulus moschatus Dougl., myskblomster. Lindgren Trädg. 6: 158 (1876).
Spalt B 2744 band 4, 1911