Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
AURIKEL a͡urik4el, äfv. a͡ω-, stundom (utan diftongisering) a1ɯ- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u- (auri´ckel Weste), r. l. m. l. f. (m. Fries Ordb. (c. 1870); f. Möller (1790), Dalin (1850), Lundell); best. -keln, stundom (i södra Gld) -kelen, numera sällan -klen (Fallén Fleischer Träg. 534 (1795, 1805)); pl. -kler (Fischerström 2: 159 (1780), Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 194 (1876), Lundell) l. -klar (Kindblad (1867), Geijerstam Kampen om kärlek 257 (1896)).
Anm. Almqvist (1842) hänför namnet närmast till växtsläktet Hieracium, möjl. med tanke på Hieracium auricula Lin. l. det sv. namnet MUSÖRA, som vanl. betecknar Hieracium pilosella Lin. o. på apotekarlatin återgifves med Auricula muris.
2) (numera knappast br.) med.
a) [jfr eng. auricle, fr. auricule, af lat. auricula; jfr 1] hjärtförmak; jfr HJÄRT-ÖRA. H. Schützercrantz i VetAH 17: 127 (1756). Levertin Williams Bröstsjukd. 205 (1838).
b) [i denna bet. först användt af tysken Haller († 1777); se Hyrtl Onomatologia anatomica] om det koniska bihanget till hvartdera hjärtförmaket; jfr HJÄRTÖRA.
-FRÖ~2. (aurikle- Fallén) Fallén Fleischer Träg. 539 (1795, 1805). Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 196 (1876). —
-STÅND~2. —
-VARIETET~1002. De vanliga Aurikelvarieteterna nyttjas .. till infattning af blomstergrupper. Bouché Handb. i blomst.-sköts. 2: 992 (1846). —
B (†): AURIKLE-FRÖ, se A.
Spalt A 2687 band 2, 1903