Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AMMONIAK amω3niak2 l. 0400, äfv. 1004 l. 0104, sällan am1ωnjak4 (– – -áck Dalin (1850)), r. l. m.; best. -en.
— Anm. I ä. tid användes äfv. den lat. formen ammoniacum. B. Olavi 154 a (1578; i bet. 4). Sparrman Fourcroy 33 (1795; i bet. 2).
1) [af lat. (sal) ammoniacum; jfr SALMIAK] (†) = saltsyrad ammoniak (se 2 a). Spegel Guds verk 137 (1685). jfr Leyell i VetAH 12: 242-243 (1751).
2) [af 1] kem. (gasformig) förening af kväfve o. väte; flyktigt l. animaliskt alkali; ammoniakgas. Ammoniak har sitt namn af sal ammoniacum (salmiak eller saltsyrad ammoniak), hvaraf den vanligast tillredes. Berzelius Kemi 1: 343 (1808, 1817). De för vextlifvet oundgängligaste (ämnena) äro Kolsyra och Ammoniak. Fries Utfl. 1: 285 (1843). Ammoniak är en färglös gas af intensiv, stickande lukt, .. förtätas vid låg temperatur till en färglös, lättrörlig vätska, .. är känd äfven i fast form, som en hvit massa. Cleve Handlex. (1883). — särsk. i uttr.:
a) saltsyrad ammoniak, salmiak, ammoniumklorid, klorammonium; jfr 1. Berzelius Kemi 1: 343 (1808, 1817; se ofvan under 2).
b) kolsyrad ammoniak, ammoniumkarbonat, hjorthornssalt. Berlin Farm. 1: 79 (1849). Kolsyrad ammoniak .. användes till finare bakverk, .. till luktsalt (osv.). Cleve Handlex. 17 (1883).
c) flytande l. kaustik ammoniak, lösning af ammoniak i vatten; ammoniaklösning; jfr 3 samt AMMONIAKSPRIT, HJORTHORNSSPIRITUS, SALMIAKSPRIT, STINKSPIRITUS. Flytande ammoniak, eller ammoniakgasens lösning i vatten, har gasens egna, genomträngande lukt. Berzelius Kemi 1: 346 (1808, 1817). Caustik ammoniak. Därs. 344. Cleve Handlex. 16 (1883).
3) [af 2 c] = flytande l. kaustik ammoniak. Köpa en flaska ammoniak på apoteket. Blomstrand Oorg. kemi 47 (1873). Uhrström Hemläk. 9 (1886). Vennerholm o. Svensson Husdj. 6 (1892).
4) [jfr t. ammoniak, eng. (gum) ammoniac, fr. gomme ammoniaque, af lat. gummi ammoniacum] (†) = AMMONIAKGUMMI. Stiernman Com. 4: 1097 (1688). Orrelius Köpm.-lex. (1797).
-BAS~2. Berzelius Kemi 2: 60 (1812). Ammoniakbaser kallas en klass ammoniakderivat, hvilka kunna anses som ammoniak .., hvars väte delvis eller fullständigt ersatts af alkoholradikaler. Cleve Handlex. (1883). —
-DERIVAT~102. Ammoniakderivaterna .. äro .. endast artförändringar af ammoniak. Blomstrand Org. kemi 27 (1877). jfr AMID, AMIN m. fl. —
(jfr 4) -GUMMI~20. egendomligt luktande gummi l. harts af den i Asien o. Afrika växande umbellaten Dorema ammoniacum Don.; jfr -HARTS, -KÅDA. Stiernman Com. 4: 1148 (1688). Florman Pharm. 4 (1809). Kruhs Thomé 2: 146 (1882). —
(jfr 4) -HARTS~2. = -GUMMI. Ammoniak Harz, eller Kåda, Gummi Ammoniacum kallad. Synnerberg (1815). Dalin (1850). —
-KRUT~2. krut af salpetersyrad ammoniak, nitroglycerin o. kol. Uppf. b. 4: 645 (1873). Cronquist Sprängämn. 118 (1886). —
-SALT~2. förening af ammoniak med en syra; ammoniumsalt. Berzelius Kemi 1: 664 (1808, 1817). Ammoniaksalter anses .. vara de (gödningsämnen), som verka mest drifvande på vegetationen. Lundequist 83 (1855). Juhlin-Dannfelt 122 (1886). —
-SUPERFOSFAT~1002. ett slags konstgjordt gödningsämne. Arrhenius Jordbr. 1: 294 (1874, 1888). Juhlin-Dannfelt (1886). —
-VATTEN~20. Grönberger Hvitbet. 27 (1872). Ehuru .. åtminstone vid 3 af de större gasverken ammoniakvattnet tillgodogöres. A. W. Cronquist i Tekn. tidskr. 1872, s. 275. —
Spalt A 1211 band 1, 1898