Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
YNGEL yŋ4el, n. (Lind (1749) osv.) ((†) r. l. m. l. f. VetAH 1761, s. 264 (: Lax-yngeln; sannol. sg. i koll. anv.), Ling Gylfe 156 (1814), Lilljeborg Fisk. 1: 107 (1881)); best. ynglet (ss. r. l. m. l. f. yngeln); pl. =; pl. best. ynglen.
1) om (icke fullt utvecklad) ung avkomma av vissa lägre djurarter (ss. fiskar l. groddjur, äv. leddjur); i sht i koll. anv. (särsk. med tanke på förekomsten av sådan avkomma i stor (myllrande) mängd l. i stim); äv. om stadium i livscykel hos djur tillhörande sådan djurart; i sht förr äv. om däggdjurs unge. Yngel av rödtunga. Inplantering av yngel. Lind (1738). At sjelfwe sammanträda, öfwerlägga och sig förena om sådane Fiskesätt, Redskap, Garn och Bragder, som de .. finna bäst och lämpeligast wara til ynglets befredande och förekommande af desz för tidiga utödande. PH 8: 7359 (1766). Som när Flugträdet wältrar sin yngel ut. Ling Gylfe 156 (1814). Ty allt ondt / föds blindt, som björnens yngel föds, och natten är / dess mantel. Tegnér TegnS 4: 141 (1821). 5 utvecklingsstadier: 1:o ynglet, af under 70 mill:s längd (osv.). Lilljeborg Fisk. 2: 503 (1888). På dessa mattor (i sjöarna) vilar eller fastnar .. rommen och utkläckes ynglet. Hammarström Sportfiske 256 (1925). De små bibarnen kallas för yngel och ligger tätt ihop i ramen. DN 31/8 1983, Runt stan (Farsta) s. 12. Ändå tycker jag det är lite svårt att förstå hur ett sketet yngel kan ta sej ända hit oppi bergens sjöar och tjärnpussar. Parling FrVildm. 97 (1995). — jfr BI-, FISK-, HUMMER-, LAX-, ORM-, PADD-, RÄV-, SILL-, SMÅ-, TORSK-, ULV-YNGEL m. fl.
2) om mänsklig l. människoliknande avkomma; särsk. (numera vanl. nedsättande l. föraktfullt) om barn l. ung människa; äv. dels bildl. (särsk. om ngt obehagligt l. klandervärt o. d.), dels i koll. anv. Då födde hon nio Söner. Desza bad hon Christus att han wille döpa, men han bortwiste henne med sin elaka yngel. SvLitTidn. 1820, sp. 85. Här låter skalden sina gudar i oändlig yttre storlek älta i materien och befrukta hela verldsdelar med en yngel, som uppväxer till alper. BEMalmström 7: 240 (1842). Dessa afgrundens yngel: begärelse och högfärd. Rudin 1Evigh. 2: 374 (1870, 1878). Minns att utan tukt och vård / växer detta lata yngel; / nyss ju stal en sådan slyngel / äpplen i din örtagård. Rydberg Dikt. 2: 64 (1891). Inne på gården gräla ett par kvinnor om mina barn och fruns förbaskade yngel. Johnson Kommentar 173 (1929). — jfr DJÄVULS-, RÄNNSTENS-, SAT-, SKALDE-YNGEL m. fl.
3) om hos organism befintligt anlag l. embryo till ny planta (ss. fröämne l. spor) (jfr AVKOMMA, sbst. 1 c), särsk. i ssgn CHAMPINJON-YNGEL.
-DAMM. i sht fisk. jfr damm, sbst.1 II a, o. sträck-damm, tillväxt-damm. Yngeldammarna (streckdammarna), som äro afsedda att hysa kullern eller strecken, det ett–treåriga ynglet. UB 3: 595 (1873). —
-GNAG. skogsv. om insekts gnagande (under träds bark) i samband med äggläggning; äv. konkret, om gm sådant gnagande uppkommen skada; jfr gnag, sbst.2 1. Barkborrars verksamhet vid urholkandet av modergångarna kallas yngelgnag. 3NF 2: 885 (1924). SvSkog. 370 (1928; konkret). —
-KAKA. biodl. vaxkaka för l. med biyngel; jfr kaka, sbst. 5 c, o. -skott. NVärmlT 21/4 1860, s. 3. Han kände konsten att aftrumma bin, att hjelpa visfallna kupor genom insättning af yngelkakor. Dahm Biet 20 (1878). —
(3) -KNOPP. bot. groddknopp. Knölbräckan har sitt namn af de små knöl- eller lökformiga skott, grodd- eller yngelknoppar, som i stort antal alstras kring stjälkens bas. Lindman NordFl. 3: 208 (1903). —
-LYA. (numera mindre br.) särsk. om lya där däggdjurs ungar föds upp. Vid förmodad fara pläga flera djurarter flytta ungarna från yngellyan samt taga nödbo i gryt o. dyl. å säkrare trakt. Hemberg JagtbDäggdj. 290 (1897). Östergren (1969). —
-REDE. särsk. (†): rede (se rede, sbst.2 c) för biyngel. Lewerén Bisköts. 10 (1900). Inträffa några vackra vårdagar, utvidga de hastigt yngelredet. LmUppslB 128 (1923). —
-RUM.
1) zool. i sht hos leddjur: utanför könsorgan befintligt rum (se rum, sbst.3 6 a) för l. med yngel. De partenogenetiska honorna .. ha nästan alltid embryoner i yngelrummet. FoFl. 1935, s. 201.
2) biodl. i bikupa: utrymme för äggläggning. LdVBl. 1878, nr 145, s. 3. I ramkuporna har man .. indelat utrymmet på sådant sätt, att man underst har ett yngelrum, som består av en trälåda av kubisk form med lösa träramar. Ymer 1921, s. 257. —
-RÖTA. biodl. hos biyngel förekommande (smittsam) sjukdom, bipest: jfr röta, sbst.1 1 e. Dahm Biet 68 (1878). —
-SKOTT. (†) yngelkaka; jfr skott, sbst.2 20. Afgången af arbetsbin är så stor, att en svärm på 20,000 efter 3 veckor knapt har 1/3 deraf i behåll, till följd hvaraf yngelskotten kunna endast helt glest besättas. Dahm Biet 54 (1878). —
-SÄTTNING. (i fackspr.) särsk. om leddjurs (l. blötdjurs) ynglande; särsk. (biodl.) i fråga om bin (jfr sättning, sbst.2 6 b). En stock .. som börjar sin yngelsättning för tidigt, kan .. innan man wäntar det, hafwa förtärt allt. NerNAllah. 15/3 1862, s. 3. Sommaren 1866 var gynnsam för ostronens tillväxt och yngelsättning. LAHT 1903, s. 404. —
-TRÄD. (numera bl. tillf.) om träd i vilket insektsyngel föds l. utvecklas. Parningen försiggår vanligen efter svärmningen, antingen på eller inuti yngelträden. Trägårdh Skogsins. 81 (1914). —
-VÅRD. om förälders vård av (ägg o.) yngel. Det är ej alltid som det starkare könet är så hyggligt, och då får modern bekväma sig att ensam sköta om sina små, hvarpå det först kända fallet af yngelvård bland grodorna lämnar ett särdeles vackert exempel. DN(A) 10/12 1900, s. 3.
B (†): YNGLE-DIGER. dräktig med yngel; jfr diger 3 a. Een hård och ilsker Herre! / Som war fast bittrare och tusan gånger wärre .. Ja än Biörninnan sielf när hon är yngle-diger! Spegel GW 226 (1685).
Spalt Y 27 band 38, 2021