| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
WIENER- vi3ner~, äv. WIEN- vi3n~, ssgsförled.
ss. förled i ssgr betecknande ngt som finns i l. (urspr.) härstammar från l. hör samman med l. (ibland på mer l. mindre oklara grunder) påminner om l. utmärker Wien.
-KLASSICISM. om stilriktning inom musiken som utvecklades under sent 1700- o. tidigt 1800-tal o. vars tongivande kompositörer i stor utsträckning var verksamma i Wien; jfr klassicism 2. DN(A) 17/1 1939, s. 10. Av Wienklassicismens och romantikens stora kompositörer är Schubert ensam om att ha Wien som födelsestad. GbgP 26/10 1996, s. 25. —
-LACK, -OPERETT, se B.
B: WIENER-BAGARE. (numera bl. tillf.) om bagare som framställer wienerbröd (o. andra finare bakverk). GbgP 29/10 1862, s. 4. Tillverkningen af Wienerbröd skötes fullständigt af Wienerbagaren. ArbStat. A 1: 18 (1899). —
-BAGERI. jfr bageri 3 o. -bagare. I början af sistlidne Oktober öppnade en f. d. österrikisk officer .. ett nytt etablissement, under namn af Wienerbageri, som är måhända det enda i sitt slag i verlden. AB 12/12 1839, s. 3. —
-BRÖD. om luftigt kaffebröd bakat med mycket smör i degen o. vanl. fyllt l. garnerat med sylt l. kräm l. glasyr (utvecklat i Danmark, men med influenser från Wien); jfr bröd 1 d o. -krans, -längd, -snäcka. Wienerbröd med Mandel. Sjöberg Singstock 295 (1832). En kväll satt en yngling på kafé Fällan i Folkets Hus och drack kaffe och doppade wienerbröd. Johnson Kommentar 223 (1929). —
-GRÖNT, n. (†) om färg (se färg, sbst.1 2) som innehåller kopparsalt o. har en grön färgnyans; jfr kejsar-grönt 1. Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 177. Schweinfurtergrönt. Denna färg är den vackraste och mest omtyckta, men också den farligaste af alla kopparfärger. Den förekommer äfven under namn af wienergrönt, mitisgrönt, kejsargrönt, papegojgrönt etc. Keyser Kemien 2: 673 (1874). Kjellin 1166 (1927). —
-KALESCH. (förr) jfr -vagn. En så kallad Wiener Calesche af modern fason, bygd af en utaf de bästa Wagnmakare i Warschau. DA 19/3 1789, Bih. s. 1. —
-KALK. (wien- 1925. wiener- 1855 osv.) (numera föga br.) om magnesiumhaltig osläckt kalk som används till polering, polerkalk. Åstrand (1855). Dörrhandtag, kakelugnsluckor, galler, m. m. af messing poleras bäst med putskalk, eller wienerkalk, och stearinolja. Langlet Husm. 634 (1884). Krook Handköpsben. (1951). —
-KORV. om ett slags (finare) lång o. smal korv. SvD 9/7 1891, s. 2. Pölsemannen Pontus Hemby från Malmö har importerat och sålt danska pölser i åratal, men han får inte kalla dem wienerpölser ty i Sverige får wienerkorvar endast innehålla potatismjöl förutom kött och vatten. SDS 7/2 1992, s. A6. —
-KRANS. jfr krans 3 b o. -bröd, -längd. Till Mariadagen: emottages beställningar af Konfektsbuketter, Tårtor och Vienerkransar i Axel Nybergs Konditori. VestmLT 27/2 1886, s. 1. —
-LACK. (wien- 1873. wiener- 1834–1927) (†) om röd lackfärg (innehållande koschenill); jfr -rött o. florentiner-lack. Wienerlack, är en röd färg, som tillverkas af konsionell med tillsatts af jernfri alun och cremotartari. Stål Byggn. 1: 132 (1834). Kjellin 1166 (1927). —
-LÄNGD. jfr längd 6 o. -bröd, -krans. SvD(A) 4/11 1927, s. 15. (Hon) satte på tevatten. När hon skar upp av wienerlängden kom han intravande. Trenter Dock. 208 (1959). —
-MÖBEL. om ett slags möbel (se d. o. 2) av böjt trä (o. utan stoppning); i sht i pl.; jfr -stol. Wienermöbler af böjdt träd med rörflätning, gungstolar och pinnstolar, af utmärkt façon och qualitè. KristianstBl. 7/8 1867, s. 4. 1841 fick innovatören (Thonet) .. en inbjudan om att komma till Österrike och visa möblerna för det kejserliga hovet. Thonets skapelser kom därefter att kallas wienermöbler. SmålP 11/3 2016, s. C10. —
-OPERETT. (wien- 1880 osv. wiener- 1884 osv.) om typ av operett som fick genomslag i Wien under senare delen av 1800-talet. DN 23/10 1880, s. 2. Wieneroperettens bullrande militärmusik (Fatinitza, Tiggarstudenten). GHT 1884, nr 25 B, s. 3. —
-RÖTT, n. (†) koschenill; jfr -lack. Wienerrödt, Siszgelb, Mineralgult .. m. fl. sorter Färgstofter och Linolja till nedsatt pris. CarlscrVBl. 28/5 1853, s. 3. Ekenberg o. Landin 937 (1894). —
-SCHNITZEL. panerad (kalv)schnitzel (se d. o. 3). Wiener-schnitzel. Af innanlåret på kalfsteken skäras fingertjocka skifvor, som bultas väl, så att de blifva litet tunnare; derpå doppas de i starkt saltadt vatten, hvälfvas i rifvebröd .. samt stekas i rikligt med smör. Langlet Husm. 241 (1883). —
-STOL. jfr stol, sbst.1 IV 1, o. -möbel. SD 15/10 1859, s. 3. De formböjda möblerna från wienerstolen och fram till Bruno Mathson. TurÅ 1987, s. 7. —
-TÅRTA. Wiener-Torta. Twå och ett halft skålp. smör röres till en grädda med 25 hela ägg och sedan en half timma med 2 ägg och ett halft skålp. socker. Sjöberg Singstock 299 (1832). —
-VAGN. om vagn (tillverkad i l.) typisk för Wien; jfr -kalesch. En Rese- och halftäckt Wagn, så kallad Wiener Wagn, som köres med twå hästar. DA 21/12 1787, Bih. s. 1. Wienervagn, ett mycket obestämbart begrepp, som ofta förekommer under senare hälften av 1800-talet. Sannolikt torde man härmed hava menat en finare vagn av landå- eller kaleschtyp. Cronquist Ekipage 21 (1952). —
-VALS. om ett slags (i Österrike utvecklad) elegant o. snabb vals (se vals, sbst.2 1) som vanl. dansas till musik med ursprung i Wien; äv. om musiken till sådan dans. DA 9/4 1824, Bih. s. 11. När Gustav IV Adolf på 1790-talet förbjöd vid sitt hov den då splitter nya wienervalsen, anade han ej att den 150 år senare skulle bli den populäraste bland de s. k. kulturella danserna. Fatab. 1947, s. 152 (1946). Vackra wienervalser, trevliga polkor och francaise-melodier från kända operetter utgjorde den tidens smekande musik. Henning HbgMinn. 1: 92 (1950).
Spalt W 17 band 38, 2021