| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VITAMIN vit1ami4n, r. (NEOrdb. 1996 osv.) l. n. (SvBryggmT 1928, s. 192, osv.); best. -en resp. -et; pl. -er (PopNaturvRevy 1914, s. 145, osv.) ((†) = SAOL 1923, DN(A) 5/4 1942, Söndagsbil. s. 2)
(i fackspr.) om var och en av vissa organiska föreningar som (i mycket små mängder) utgör livsnödvändiga näringsämnen för människor o. djur; i pl. äv. ss. samlingsnamn på dessa föreningar; särsk. i förb. med bokstav angivande typ av vitamin. PopNaturvRevy 1914, s. 145. Det existerar ett (kroppens) ägghvitebehof, .. ett fettbehof, ett kolhydratbehof, .. samt ett behof af s. k. vitaminer. 2NF 27: 1332 (1918). Omkring 10 olika vitaminer äro kända. De hava till uppgift att verka på andra näringsämnen i födan så att de få den riktiga användningen i kroppen. Wirgin Häls. 4: 246 (1939). Det åligger .. (Statens institut för folkhälsan) att .. omhänderha kontrollen av vitaminer i livsmedel, läkemedel och fodermedel. SFS 1965, s. 1749. Den kvantitativa betydelsen av solbestrålning för bildning av vitamin D i huden är omdiskuterad. LäkT 1997, s. 2940. Såväl gröna, gula som röda paprikor innehåller mängder av vitamin C och betakaroten, vilket tillsammans stärker ditt immunförsvar. Davidsson Hälsokokb. 14 (2009). — jfr PRO-, SKÖRBJUGGS-, TILLVÄXT-VITAMIN.
-BRIST. jfr brist, sbst.1 II 1. Tigerstedt MedUtv. 2: 140 (1923). Efter att förr ha misstänkts vara en infektionssjukdom har .. (beriberi) på sista årtiondena avslöjats som en sjukdom, beroende på vitaminbrist. 3NF 3: 42 (1924).
Ssg: vitaminbrist-sjukdom. 2NF 38: 1256 (1926). Skörbjugg är .. en vitaminbristsjukdom eller en s. k. avitaminos. FoFl. 1933, s. 231. —
-FATTIG. fattig (se d. o. 2) på vitaminer. 2NF 32: 864 (1921). Före den tid då man lärt sig vitaminisera margarinet kom en mycket stor del av fattigare familjers kost från .. margarin, finmalet mjöl och socker, vilka voro vitaminfria eller vitaminfattiga. TT 1940, Allm. s. 110. —
-FORSKNING. 2NF 36: 467 (1924). Få vetenskapliga upptäckter ha så snabbt och i så stor omfattning bringats till praktisk tillämpning som vitaminforskningens. VetenskIDag 325 (1940). —
-FRI. som saknar vitaminer; jfr fri 27 o. -lös. AB 3/4 1921, s. 10. I vårt land har det ursprungligen vitaminfria margarinet .. tillsatts med vitaminerna A och D. VetenskIDag 349 (1940). —
-FÖRRÅD. i kroppen uppbyggt förråd av vitaminer. SvD(A) 25/11 1921, s. 5. Då kroppen förlorat sitt vitaminförråd kommer, om vitaminet ånyo tillföres, först en upplagring till stånd. VetenskIDag 340 (1940). —
-HALT. jfr halt, sbst.1 1. 2NF 32: 864 (1921). (Bäret från havtorn har) använts som färdkost åt ryska astronauter på grund av den koncentrerade vitaminhalten. GF 30/8 2008, s. 8. — –HALTIG. som innehåller vitaminer; jfr haltig 1. DN(A) 13/3 1921, s. 21. Med vitaminisering av livsmedel förstås åtgärd, vid vilken desamma genom tillsättning av främmande, vitaminhaltigt ämne .. erhålla halt av vitaminer eller ökad sådan halt. SFS 1941, s. 475. —
-INJEKTION. särsk. bildl., om ngt som har en upplivande l. vitaliserande effekt; jfr injektion 1 a o. -piller, -spruta. DN(A) 6/4 1941, s. 19. Det omvittnas .. i (Skol)överstyrelsens rapport att konsulenternas besök verkar som ”vitamininjektioner”. TSvLärov. 1953, s. 181. —
-KÄLLA. jfr källa 2 b. LAHT 1924, s. 693. Nässlor är .. en fantastisk vitaminkälla om man tar sig tid att skörda dem som späda skott. PiteåT 30/4 2012, s. 26. —
-LÄRA. (numera bl. tillf.) jfr lära, sbst. 2. Vitaminläran ligger ännu .. i sin linda. Mycket i densamma är ännu hypotetiskt. AB 10/1 1915, s. 8. —
-LÖS. (numera bl. tillf.) vitaminfri, särsk. mer l. mindre bildl.; jfr lös 17. Tvångsmatning med en skev och ensidig bildning av sådana element, som kunna anses mottagliga för denna vitaminlösa spis, .. sådan är den kulturfrämjande sovjetregimens skolpolitik. Karlgren BolsjevRyssl. 321 (1925). —
-PILLER. piller med vitamin ss. verksam beståndsdel; äv. bildl. (jfr -injektion). DN(A) 1/10 1939, s. 31. Samtliga i flyktinglägret .. (utspisades) med vitamin- och proteinrikad mjölk samt vitaminpiller. SvD 14/7 1970, s. 9. Vi behöver alla få något bra att tänka på i dessa tider. Och den här konserten var ett riktigt vitaminpiller. ÖstersundP 19/11 2015, s. 18. —
-PREPARAT. jfr preparat 2. Vitaminpreparaten äro till för sjuka och ha som sådana gjort stor nytta. Fogelqvist Minn. 151 (1930). —
-RIK. rik (se rik, adj. 4 (a δ)) på vitaminer. DN(A) 26/9 1922, s. 11. Det fanns så ofantligt många .. välsmakande och vitaminrika frukter att äta. Lindström Vindsröjn. 34 (1939). —
-SPRUTA. dos av vitaminhaltig lösning för injicering; äv. bildl.; jfr spruta, sbst.1 2 a, o. -injektion. DN(A) 9/3 1941, Söndagsbil. s. 7. Landskampen mot Tyskland i TV kom som en fin uppladdare och Kurre Hamrins mål blev rena vitaminsprutan för mej. DN(A) 5/11 1964, s. 15. Fadern har .. fått både tabletter och en vitaminspruta. Evander Månd. 99 (1974). —
-TILLFÖRSEL~020. Ljungdahl ÄmnSj. 149 (1930). En brist eller ett underskott i vitamintillförseln (resulterar) i karakteristiska sjukdomssymptom för hela organismen. BokNat. Mater. 258 (1953). —
-TILLSKOTT~02 l. ~20. Betesgång, bättre foderkvalitet och vitamintillskott kunna .. vara till god nytta. Hästen 160 (1938). —
-VÄRDE. värde avseende vitaminhalt hos livsmedel; äv. om (gm blodprov fastställt) värde som anger huruvida l. i vad mån en person lider brist på vitamin(er). I vissa länder finnas utarbetade riktlinjer för vad som i reklamen är tillåtligt att säga om olika livsmedels eller preparats vitaminvärden. VetenskIDag 349 (1940). (I studien av ä. personer) påvisas sambandet mellan låga vitaminvärden och minne där de som har låga värden också har sämre minne. GbgP 9/11 1998, s. 18.
VITAMINISERA, v. -ing. [jfr t. vitaminisieren, eng. vitaminize] förse l. berika (livsmedel o. d.) med vitamin(er); äv. bildl.; jfr vitaminera. En fråga som på senare tid tilldragit sig stort intresse är, att man numera kan vitaminisera födoämnen. VetenskIDag 349 (1940). Flyktingarna på Nääs vitaminiserar hela samhället Borensberg. NorrkpgT 11/2 2016, s. 10.
Spalt V 1488 band 37, 2017