| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VISION viʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
om synupplevelse som inte grundar sig i en motsvarande sinnesretning; särsk.: syn (se SYN, sbst.2 6 b). särsk.
a) om övernaturlig upplevelse (i sht i fråga om religiösa förh.): uppenbarelse; jfr ANDE-SYN 1. Isogæus Segersk. 1061 (c. 1700). Iag har hördt underlige saker om honom, at han är sig aldeles olik, och fallit in uti visioner, revelationer och chiliastiske uptog. Bark Bref 2: 89 (1705). Hon förutsäger .. tillkommande ting och har visioner. ”Om 5 år skall krig, örlig, pest och förderfvelse komma”. Hygiea 1843, s. 13. Den profetiska visionen är .. en art af mystik. Göransson UndersRel. II. 1: 68 (1905). (Birgittas) egna utkast till revelationerna ha .. röjt augustinskt inflytande, vilket ju varit självfallet, då de oftast innehålla visioner rörande översinnliga förhållanden. KyrkohÅ 1929, s. 120. — jfr DRÖM-, SPÖK-VISION m. fl.
b) om sinnesvilla l. (felaktig) föreställning l. fantasi; särsk. (i fackspr.) i fråga om sjukligt tillstånd, ofta liktydigt med: synhallucination; äv. i allmännare l. mer l. mindre förbleknad anv.: inre bild, tankebild (jfr c). Ifrån denna tid är faran för et rikes öfvermagt icke mera en blott vision. LittT 1797, s. 42. När inbillningar erhålla styrkan af verkliga synföreställningar, kallas de Syner (Visioner). Ekman Jakob 57 (1822). Han såg på den granna pokalen, och en vision av forna storhetsdagar drog förbi hans öga. Carlsson MinB 18 (1912). Den böljande mängden med plakat och paroller gav en vision av hur starka de krafter är som kräver likställighet mellan svarta och vita. DN(A) 27/8 1964, s. 15. — jfr SKRÄCK-VISION. — särsk. i konkret(are) anv., i fråga om konstnärlig l. litterär gestalning av en inre bild l. syn. Hammarsköld SvVitt. 1: 32 (1818). En vision av fjällapparnas sommarland, som i al secco fyller en hel fondvägg. Fatab. 1948, s. 226. Litterärt försökte jag omforma det nya jag tänkt i en vision av staden. Lo-Johansson Förf. 30 (1957). jfr SKALDE-VISION.
c) [utvecklat ur b] föreställning om hur ideal ska förverkligas l. om framtida mål (för ngn l. ngt), idealbild, idé (se d. o. 4 a). Företagets vision är att bidra till ett hållbart samhälle. Böök 4Sekl. 168 (1925, 1928). Gud resonnerar icke, hans intelligens är på samma gång ögonblicklig vision och ögonblicklig skapelse. OoB 1928, s. 598. En begåvning med många mästare men dock med en egen vision. 3SAH LXXI. 1: 35 (1962). En vision av skärgården behövs. Skärgården som det verkliga och fungerande paradiset för en miljonstad med väl lösta fritidsproblem. AB 18/5 1963, s. 3. Olof Palmes vision för samhället kan sammanfattas så här: Låg tröskel och högt i tak. EskilstKurir. 28/4 2012, s. 23. — jfr SKÖNHETS-VISION.
-STYRKA. (numera bl. tillf.) styrka hos l. i fråga om vision(er). En krigsbok av ohygglig visionsstyrka. VTid 1918, s. 73. —
-TILLSTÅND~02 l. ~20. Hon .. (lär) i det sjuka visionstillståndet yttra ganska förvånande omdömen, mest i religiösa ämnen, vida öfverskridande hennes naturliga själs- och begreppstillstånd. GHT 19/4 1858, s. 3.
VISIONERA, v. ha visioner (om ngt). Fröding Eftersk. 2: 227 (1910). Samhällsforskarna har länge visionerat om det s k postindustriella samhället. VeckoJ 1977, nr 39, s. 26.
Spalt V 1387 band 37, 2017