Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STOCKHOLMS- stok3holms~.
Ordformer
(förr äv. stoc-, stok-, ståck-, -hollms-)
Etymologi
[ssgsform till STOCKHOLM (se STOCKHOLMARE)]
ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som tillhör l. kännetecknar l. kommer från l. avser l. rör Sthm.
Ssgr: A (†): STOCKHOLM-BO, se B.
B: STOCKHOLMS-ALN. (förr) i Sthm gällande l. från Sthm emanerande aln (se d. o. 1); äv. konkret, om aln (se d. o. 3) av denna längd. Hans storlich war thil en passelig mandz längdt wid pass 3 Stocholms alnar 1/12 quarther. Brahe Kr. 3 (c. 1585). Stockholmsalnen var en kopia af Rydaholmsalnen. Falkman Mått 2: 6 (1885). Rig 1949, s. 186.
-ANSIKTE~020. ansikte (se d. o. 2, 3) hos stockholmare. Dalin Arg. 2: 455 (1734, 1754).
-AVDELNING~020. avdelning (se d. o. 3 d) avsedd för Sthm l. stockholmare l. bestående av stockholmare; jfr -krets 2. Beskow (1852) i 3SAH XXXVIII. 2: 128 (om de i Sthm bosatta ledamöterna i Svenska Akademien). Stockholmsavdelningen av Kamratföreningen Norrlandsartillerister. SvD(A) 18/4 1964, s. 14.
-BARN. barn fött l. hemmahörande i Sthm. Fryxell Ber. 12: 153 (1843).
-BESÖK. särsk.: besök i Sthm. Svedelius Lif 122 (1887).
-BILD. bild (se bild, sbst.1 1 c) med motiv från Sthm. Wrangel TessPal. 18 (1912).
-BLAD. stockholmstidning. Wieselgren Samt. 97 (1873, 1880). särsk. i sg. best., om var o. en av två i Sthm åren 1838—39 resp. 1901—06 utgivna tidningar. SvH IX. 1: 341 (1910; om förh. 1839). 2NF (1917).
-BO. (-holm- 1615. -holms- 1561 osv.) [fsv. stokholmsboar, pl.] person bosatt l. född i l. härstammande från Sthm, stockholmare; jfr -inbyggare, -invånare. Svart G1 22 (1561). Stockholmsboerna, särdeles de som beflita sig om något nättare uttal, wilja ej .. giärna på att bruka (tjockt l). Hof Skrifs. 82 (1753).
-BOD. jfr bod, sbst.1 3. Alla sina Franska moden / Slår han upp i Stockholms boden: / Flytter hit med alt sit skrå. Nordenflycht (SVS) 1: 72 (c. 1740).
-BORGARE. [fsv. stokholms borgghare] jfr borgare 2. TullbSthm 25/8 1578. Rig 1949, s. 108.
-BÄNK. riksdagsbänk med l. för ledamöter från Sthm; i fråga om nutida förh. bl. oeg. l. bildl., om riksdagsgrupp bestående av ledamöter från Sthm. Första platsen på Stockholmsbänken intages af kommerserådet Johan Sjöberg. Bergstrand PolitSilh. 1: 179 (1880). SvD(A) 16/9 1968, s. 13.
-BÖRS(EN). om den i Sthm befintliga fondbörsen. SvD(A) 1962, nr 145, s. 3.
-DIALEKT. i Sthm förekommande l. för stockholmare kännetecknande dialekt; jfr -jargong, -munart, -mål, sbst.1, -språk o. stockholmska 2. VetAH 1855—56, s. 55. Hedberg StorkSev. 77 (1957).
-FAMN. (förr) i Sthm gällande l. från Sthm emanerande famnmått (på 3,77 m3). TT 1884, s. 36.
-FLICKA. flicka som är stockholmare. Almqvist AMay 14 (1838).
-FORSKARE. särsk.: forskare som ägnar sig åt stockholmsforskning. Fatab. 1957, s. 77.
-FORSKNING. forskning rörande Sthm (i sht dess historia). SErikÅb. 1950, s. 69.
-FOT. (förr) i Sthm gällande l. från Sthm kommande fotmått. Dædalus 1933, s. 100 (om förh. 1667).
-FÄRD. jfr -resa. Crusenstolpe Mor. 6: 200 (1844).
-GATA. Hallström Händ. 268 (1927).
Ssg: stockholmsgat-dialekt. (numera bl. tillf.) med mer l. mindre nedsättande bibet.: (grov) dialekt som brukar höras på stockholmsgatorna; jfr stockholms-dialekt. ”Du ser nervös ut, gamle!” sade Ansjovisen med sin prononcerade Stockholms-gatdialekt. Lundegård Prins. 104 (1889).
-GIFTA. (tillf.) refl.: gifta sig på stockholmska (se stockholmska 3). DN(A) 1935, nr 251, s. 18.
-GRABB. (ngt vard.) jfr -flicka. UrDNHist. 1: 249 (1952).
-GRANIT. i sht geol. om ett slags i stockholmstrakten förekommande grå, finkornig granit (som genomsätter berggrunden). Höjer Sv. 1: 341 (1873). Gellerstedt Glänt. 63 (1909).
-GRÖN. (†) i n. sg. substantiverat, om (urspr. i Sthm använt) grönt färgämne; jfr grön, adj. 1 j. Stockholmsgrönt, 5 prof. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 64.
-GÄNGA. tekn. (urspr. sannol. i Sthm brukad) grov gänga (se gänga, sbst. 2). HufvudkatalSonesson 1920, 5: 125.
-HISTORIA. särsk. motsv. historia 3. Nils Ahnlunds Stockholmshistoria fram till 1523. Rig 1961, s. 18.
-HISTORISK. som tillhör l. rör l. avser Sthms historia (se d. o. II 1). Lychnos 1950—51, s. 13.
-INBYGGARE~0200. (numera bl. tillf.) stockholmsbo. TullbSthm 25/8 1578.
-INVÅNARE~0200. stockholmsbo. TullbSthm 22/8 1578.
-JARGONG. jfr -slang. Tegnér i 3SAH 6: 382 (1891).
-JUNGFRU. (förr) jfr jungfru 5 b. Almqvist Grimst. 4 (1839).
-KANNA. (förr) i Sthm gällande l. bruklig kanna (se kanna, sbst.2 2). Hin, war ett WijnMått hoos the Hebreer, så stoort som 2 Stockholms Kanner, och ½ Stoop, effter wårt Mått. AJGothus ThesArithm. 129 (1621). Den öfver hela riket (enl. 1638 års riksdagsbeslut) gällande Stockholms-kannan .. = 102,0 nuvarande kubikdec(imal)-t(um). ÖfversVetAFörh. 1854, s. 93.
-KAPPE. (förr) jfr kappe, sbst.3 2, o. -kanna. Almquist CivLokalförv. 2: 489 (1921).
-KILLE. (vard.) jfr kille, sbst.1 2, o. -kis. Hedberg VackrTänd. 123 (1943).
-KIS ~ki2s, m.; best. -en; pl. -ar. [senare leden av sv. slang (månsing) kis, äldre man, husfader, av ovisst urspr.] (vard.) stockholmsgrabb; jfr -kille. SvD 26/11 1970, s. 13.
-KISIG ~ki2sig, adj. (vard.) adj. till -kis. DN 14/10 1969, s. 2.
-KONFERENS. i Sthm avhållen konferens (se d. o. 1 a). SvD(A) 7/9 1962, s. 9 (rubrik).
-KOSA. (numera föga br.) kosa (se kosa, sbst.2 I 2 b) som leder till Sthm. Fryxell Ber. 4: 306 (1830).
-KRETS.
1) krets (se krets, sbst.1 9 a, b) av stockholmare. SErikÅb. 1959, s. 11.
2) om stockholmsavdelning av större organisation; jfr krets, sbst.1 9 c.
-KRIMINAL. (ngt vard.) i sg. best.; jfr kriminal II 2. Stockholmskriminalen fick 82500 anmälningar 1963. SvD(A) 4/1 1964, s. 11 (rubrik).
-KVARTER. särsk. (förr) motsv. kvarter 3; jfr -kanna. Log, Sextarius, war ett Wijnmått hoos the Hebreer, som hölt 1 1/2 Stockholms Qwarter. AJGothus ThesArithm. 129 (1621).
-LED(EN). om den (tänkta) farled som från Östersjön leder till Sthm; jfr led, sbst.2 1 b. RA I. 1: 402 (1544).
-LIV.
1) om (del av) ngns liv (se d. o. I 2) tillbringat i Sthm. Wieselgren Bild. 290 (1885, 1889).
2) liv (se d. o. I 3) sådant det ter sig i Sthm; för Sthm typiskt l. kännetecknande liv; i sht i sg. best. Tegnér Brev 5: 56 (1828). Fritz von Dardels minnen från stockholmslivet. Fatab. 1957, s. 77.
-MOD. i Sthm gällande l. från Sthm kommande mod (se mod, sbst.3 2 a). VeckoskrFrunt. 1824, s. 144.
-MUNART~02 l. ~20. (numera föga br.) stockholmsdialekt. Tegnér i 3SAH 6: 383 (1891).
-MYNT. [fsv. stokholms mynt] (numera bl. om ä. förh.) i Sthm präglat mynt; jfr -pengar. (Tomten) war .. såldt for LXXX m(ark) stocholms mynt. OPetri Tb. 125 (1526). Botin PVetA 1771, s. 27.
-MÅL, sbst.1 stockholmsdialekt; jfr mål, sbst.1 4 a. Ekelöf Prom. 46 (1941).
-MÅL, sbst.2 (numera bl. om ä. förh.) i Sthm gällande l. från Sthm kommande mål (se mål, sbst.3 1 c). 115 t(unno)r ½ span Stockholmsmål. Johansson Noraskog 2: 144 (i handl. fr. 1546).
-MÅTT. särsk. (numera bl. om ä. förh.) = -mål, sbst.2; jfr mått, sbst.4 1 b. (Han kunde) vthi een Dryck .. vthdricka tres Congios Vini, thet är, effter Stockholms Mått, 3 Kanner och 3 Qwarter. AJGothus ThesArithm. 129 (1621).
-MÄSTARE. särsk.: i Sthm verksam mästare (se d. o. 10). Rig 1949, s. 131.
-NATUR. jfr natur 10. Feilitzen Real. 1: 61 (1885).
-NOVELL. (†) nyhet från Sthm. ÅgerupArk. Brev 2/9 1721.
-PENGAR, pl.
1) [fsv. stokholms pänningar] (i skildring av ä. förh.) stockholmsmynt. Lundin o. Strindberg GSthm 565 (1882; om förh. 1481).
2) särsk. (mera tillf.) pengar (se penning I 5) avsedda att användas för l. vid stockholmsresa l. stockholmsvistelse o. d. Ekelöf Prom. 152 (1941).
-POLIS. särsk. om Sthms polis (se d. o. 2) l. poliskår. Stockholmspolisens IF. NFSportlex. (1946). Stockholmspolisen behöver ca 300 nya polismanstjänster. SvD(A) 12/5 1966, s. 12.
-POST. särsk. i sg. best., ss. namn på en i Sthm 1778—1833 utgiven tidning (först utgiven två ggr i veckan, från 1779 daglig tidning). Stockholms Posten. (1778; titel).
-PRESS. i Sthm utgiven press (se press, sbst.1 5); i sht i sg. best.; jfr -tidning. Auerbach 928 (1913). Rig 1950, s. 120 (i sg. best.).
-PUBLIK. i Sthm befintlig (av stockholmare bestående) publik (se publik, sbst. 3). Geijer Brev 266 (1833).
-RESA. resa (se resa, sbst. I 2) till Sthm; jfr -färd. Tegnér Brev 4: 293 (1827).
-RIM. metr. rim (se rim, sbst.2 2) i vilket ē rimmar med ǟ- (i enlighet med uttalet i bl. a. Sthm, där ē- o. ǟ-ljuden sammanfallit). Heidenstam är icke stor genom sina stockholmsrim. PedT 1898, s. 672.
-RIMMA. [till -rim] (mera tillf.) rimma (se rimma, v.2 2) med stockholmsrim; särsk. ss. vbalsbst. -rimmande. PedT 1898, s. 672.
-RIMMARE. [till -rim o. -rimma] (mera tillf.) person som stockholmsrimmar. PedT 1898, s. 672.
-SKILDRARE. skildrare (se d. o. 2) av Sthm (dess natur l. miljöer l. människor o. d.). Siwertz i god form som stilist, resonär och Stockholmsskildrare. TSvLärov. 1945, s. 384.
-SKOLA. särsk. [av eng. the Stockholm school; termen tidigast använd 1937 av B. Ohlin († 1979)] nat.-ekon. i sg. best., om en skola (se skola, sbst.2 7) av svenska (i Sthm verksamma) nationalekonomer (med t. ex. E. Lindahl, E. Lundberg, G. Myrdal, B. Ohlin) med vissa samstämmiga åsikter (i sht i fråga om konstruktionen av en dynamisk teori) i fråga om makroekonomiska problem. EkonT 1954, s. 139.
-SKÄR. utanför Sthm (befintligt skär l.) befintliga skär (se skär, sbst.4 2, 3). AOxenstierna 5: 322 (1630).
-SLANG. i Sthm brukad l. från Sthm kommande slang (se slang, sbst.2); jfr -jargong. Högberg Vred. 3: 208 (1906).
-SPANN. (förr) spann (se spann, sbst.4 1) utgörande stockholmsmål (se -mål, sbst.2). I hvar tunna 2 ½ Stockholms-spän. Johansson Noraskog 2: 144 (i handl. fr. 1546). Stockholmsspannen var så mycket mindre än Arboga-spannen. Därs. (1882).
-SPRÅK. jfr språk 6 a o. -dialekt. EHVTegnér i 3SAH 6: 381 (1891).
-STOP. (förr) stop (rymdmått för våta varor) utgörande stockholmsmål (se -mål, sbst.2). VarRerV 44 (1538).
-SYNDROM(ET). [syndromet har bl. a. konstaterats vid ett internationellt uppmärksammat rån med tagande av gisslan den 23—28/8 1973 i en bank i Sthm] om förhållandet att person(er) som tagits ss. gisslan av t. ex. rånare l. terrorister ofta efter en tid (ss. ett utslag av självbevarelsedrift) känner lojalitet med rånarna osv. SvD 21/11 1979, s. 4.
-SYSTEM(ET).
1) om det år 1913 av dr I. Bratt († 1956) grundade systemaktiebolag som fr. o. m. 1914 handhaft utminuteringen av spritdrycker i Sthm (o. som bl. a. införde motboken i febr. 1914). 2NF (1917).
2) om det (från 1/1 1919 till 1/10 1955 i Sv. gällande) restriktionssystem (se d. o. slutet) som byggde på stockholmssystemets (se 1) principer om individuell kontroll (gm motbok) av rusdrycksinköp, Brattsystem(et); jfr göteborgs-system, motboks-system. 2NF (1917).
-TIDNING. i Sthm utgiven tidning; jfr -blad, -press. Strindberg NRik. 81 (1882). Så här dags har väl stockholmstidningarna kommit, sa han ivrigt. Lindgren MästBlomkv. 25 (1946). särsk. i sg. best., ss. benämning på en i Stockholm 1889—1966 utgiven tidning. ST 2/12 1889, s.1.
-TRAKT. i sg. best., om trakten kring Sthm. Cortin SvampHb. 20 (1937).
-TUNNA. (förr) tunna (om 54—56 kannor) utgörande stockholmsmål (se -mål, sbst.2). JernkA 1: 315 (1826).
-VIKT. (förr) stapelstadsvikt; äv. konkret, om viktlod för vägning enl. detta viktsystem. ArkliR 1562, avd. 21 (konkret). Rååkåpparen Räcknas à 18 bessmanspund effter Öhrebroowicht, och gåår kåpparen à 16 bessmanspundh som 1 skeppund Stockholms wicht är. BlBergshV 18: 141 (1687). Jansson 82 (1950).
-VISTELSE. SErikÅb. 1950, s. 135.
-VÅG. (†) i Sthm använd viktenhet (om c. 17 kg). ArkliR 1556, avd. 9 (: Stocholms wåge).
-VÄN. särsk.: i Sthm bosatt vän; äv. bildl., om ngt sakligt som finns i Sthm. Geijer Brev 118 (1811). Lundin o. Strindberg GSthm 43 (1880; om ett träd).
-ÄKTENSKAP~002, äv. ~200. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) (urspr. i sht i Sthm förekommande) samboende (se sam-bo, v. 1) l. sammanboende (se samman-bo 1) under äktenskapliga former utan att äktenskap ingåtts; jfr samvets-äktenskap, stockholmska 3. SthmFolkskBer. 1917—18, s. 120. ”Stockholmsäktenskapen” var kända redan vid mitten av 1800-talet och de berörde alls inte bara städerna. Rig 1978, s. 31.
-ÖL. [fsv. stokholms öl] (förr) öl bryggt i Sthm l. på ett i Sthm brukligt sätt. SthmSkotteb. 3: 188 (1521). SvKock. 211 (1837).

 

Spalt S 12031 band 30, 1989

Webbansvarig