Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MAK ma4k, n.; best. (†) -et (OPetri Tb. 50 (1525; uppl. 1929: konu[n]x maket), Dalin Hist. III. 1: 620 (1761)); pl. (i bet. 2, †) = (Jer. 22: 13 (Bib. 1541), Atterbom C12 64 (1845)).
1) förhållandet att man är fri från jäktande arbete, från bekymmer o. d.; tillstånd av ro, frid; äv. om förhållandet att man tar sig god tid vid utförande av ngt, gör ngt i lugn o. ro, på ett bekvämt o. vilsamt sätt o. d.; bekvämlighet; numera bl. (bygdemålsfärgat) i uttr. i mak, i god ro, l. i uttr. i sakta (stilla) mak (jfr slutet) samt (ngt arkaiserande) i sådana tautologiska uttr. som i ro och mak, i lugn och mak. Mongen .. fijkes epter rijkedomar … Twert om gör mongen sich maak (dvs. ger sig god ro) then wel hielp behöffde. Syr. 11: 12 (öv. 1536). Man haffuer .. bekommet maak och godha daghar. LPetri Luther Nattw. A 8 b (1558). Dhen som wil lefwa i gott maak, han sittie hemma vnder Taak. Grubb 140 (1665). Din drönare, är det du, som sitter i ditt goda mak och latar dig. Knorring Torp. 1: 18 (1843). Sitt i mak du å sug på di pipa. Sparre LjugJ 98 (1921). Jag kunde .. i lugn och mak granska hans profil. Kihlman Estaunié LevHus. 182 (1926). — jfr HÖGFÄRDS-, NÄR-MAK. — särsk. i fråga om den hastighet varmed en förflyttning l. ett arbete försiggår, i prepositionsuttr.: med en fart l. i en takt som icke anstränger, med för bekvämlighetens skull ringa fart l. hastighet, makligt; numera bl. (fullt br.) i uttr. i sakta mak, ngn gg äv. i stilla mak. Han vandrade framåt vägen i sakta mak. Sin Brodher .. hade han befalt, komma medh then andre Krijgzmachten vthi maak effter. Schroderus Liv. 642 (1626). See ther kommer hon i sackta maake. Brasck TyKr. F 3 b (1649). Hasta medh maak. Grubb 114 (1665). Bäst som han sitter der och kör sin häst i stilla mak. Hebbe NSannsag. 61 (1884).
2) (†) bekvämt o. ståtligt inredt rum i slott l. publik byggnad vilket är avsett för slottsägaren, hans familj l. förtroendemän l. för statliga ämbetsmän att vistas l. arbeta i under dagen; äv. vidsträcktare, om stort o. ståtligt rum i allm., gemak. Tiil nielss olson paa Stægeborgh at han later byggia ith mack tiil worth behoff ther wij wtij bliffua kwnne. G1R 3: 218 (1526). The[n] runde Järnkista som står nidre i Her Eskills Mack. Därs. 19: 178 (1548). Alle desse ransakninger, möten och rättegånger, skole ordinariè holles i ett särdeles där till förordnat Maak på Stockholms Slott. RF 1634, § 42. Johansson HomOd. 17: 266 (1845). — jfr DROTTNINGE-, FÖR-, HERRE-, HERTIGE-, HIMLA-, JUNGFRU-, KONUNGS-MAK m. fl.
3) [jfr sv. dial. mak, makhus samt BEKVÄMLIGHETS-HUS, ävensom mnt. (ge)mak] (†) avträde, ”hemlighus”; särsk. i uttr. hemligt mak. VarRerV 37 (1538). Tå man på hemligh maak gåår. Gl1Sam. 24: 4 (Bib. 1541). Lind (1749).
B: MAKA-BOL, se C.
C: (1) MAKE-BOL. (maka- 1558. make- 1530—1557) [y. fsv. makäbol; för bet.-utvecklingen jfr lägenhet, läglighet] eg. o. urspr.: bekväm o. behaglig gård; i uttr. till (bättre) lägenhet och makebol o. d., ofta övergående i bet.: bekvämlighet, fördel. Att .. wår käreste nådigiste herre, sig och sine effter:de ärffwinger till Läglighett, Makebooll och ewerdelige ägo, måå och schall niuta bruka och beholla tesse effter:ne Cronones godz. G1R 7: 31 (1530). (Vi) oplathe honom, sigh till bättre legenheet och maakabool, thesse effter:ne gotz och gårder. Därs. 28: 101 (1558).
MAKSAM, adj. (†) som söker ro o. bekvämlighet; maklig, bekväm. HSH 36: 98 (1570). Schultze Ordb. 2947 (c. 1755). särsk. ss. adv. maksamt, lätteligen, utan svårighet. Så warder tu maksampt mångehanda färghor seendes. Franckenius LapPhilos. C 5 a (1651).
Spalt M 80 band 16, 1942