| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HYLL hyl4, sbst.1, r. l. m. (f. Weste (1807), Fries BotUtfl. 3: 241 (1864; angivet ss. f. i folkspr.)); best. -en; pl. -ar; förr äv. HYLDER, sbst.
1) (numera dels bygdemålsfärgat i södra Sverge, dels bot.) växten Sambucus nigra Lin., vars blommor användas ss. drog (liksom tidigare andra delar av densamma, ss. bark, blad, bär), fläderbuske, vanlig fläder; äv. (numera företrädesvis ss. senare ssgsled) om andra arter av släktet Sambucus Lin.; äv. koll. BOlavi 128 b (1578). Linc. (1640). Hyll, i Skåne vid alla byar ymnog, bär där årligen mogen frucht, och tilräckelig. VetAH 1741, s. 84. Min svärmor brukade offra både till ask ock hyll jul-, påsk- ock pingstdagen. EWigström i Landsm. VIII. 3: 20 (1898). Christoffersson SkyttsH 37 (1918; koll.). — jfr DRUV-, SKOGS-, SOMMAR-HYLL.
Ssgr (till 1; numera bl. bygdemålsfärgat, i södra Sverge, ävensom, i vissa ssgr, i fackspr. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kunna äv. anslutas till HYLLE, sbst.1):
B: HYLLE-BARK. [fsv. hyllebarker] i sht (förr) om barken ss. drog. Lindh Huuszapot. 211 (1675). Landsm. VIII. 3: 23 (1898). —
-BLOMMA, r. l. f. (hyll- 1918. hylle- 1822 osv.) i sht i pl. Zetterstedt SvLappm. 1: 114 (1822). Lindgren Läkem. (1891, 1902). Hyllblommorna tillvaratogos (förr i Skytts härad i Skåne) alltid och torkades. På dem kokades ett te som var ett bra medel mot hosta och förkylning. Christoffersson SkyttsH 37 (1918).
-BLOMSTER. [fsv. hylleblomster] (numera knappast br.) koll.: fläderblommor. Berchelt PestOrs. D 8 b (1589). Florman Pharm. 23 (1809).
-BUSKE. (hyll- 1902. hylle- 1777 osv.) fläder(buske). Gadd Landtsk. 3: 181 (1777). TurÅ 1914, s. 106. —
-BÄR. (hull- 1697—1727. hyll- 1900 (: hyllbärssaften)—1911. hylle- c. 1645 osv.) fläderbär; jfr HYLLONBÄR. IErici Colerus 1: 216 (c. 1645). På hyllebären kan .. en .. uppfriskande ”glögg” tillredas. Abelin MTr. 116 (1902).
-FRU. (hyll- 1845. hylle- 1898) [jfr sv. dial. (Skåne) hyllefruen, askefruen, övernaturligt väsen som troddes bo i l. under en fläder resp. ask; jfr den etymol. avdeln. under -MODER] (i ä. folktro i Skåne o. Blekinge) = -MODER. Dybeck Runa 1845, s. 56. I Skåne och Bleking har man fordom ansett den (dvs. hyllebusken) hysa ”hyllefrun”, en gudomlighet af älfvornas släkte. LfF 1898, s. 63. —
-KNOPP. i sht (förr) om (blad)knopp av fläder ss. drog. Palmchron SundhSp. 43 (1642). Lindh Huuszapot. 6 (1675). —
-LÖV. [fsv. hyllelöf] i sht (förr) om fläderblad ss. drog. IErici Colerus 2: 307 (c. 1645). Lindh Huuszapot. 91 (1675). —
-MODER. [jfr d. hyldemor med samma bet. Första ssgsleden har, trol. oriktigt, ansetts urspr. o. eg. vara ett annat ord, besläktat med HULDRA o. senare uppfattat ss. HYLL, sbst.1] (i ä. folktro i Skåne o. Blekinge) övernaturligt väsen som troddes bo i l. under en fläder; jfr -FRU. FoF 1915, s. 30 (c. 1755). Cavallin Herdam. 1: 100 (1854; i fråga om förh. på 1600-talet). Stenkula MalmöSv. 114 (1921; efter handl. fr. början av 1700-talet). —
-SIRAP. (förr) farm. sirap som framställes gm kokning av flädersaft med socker. Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-SVAMP. (†) den i södra o. mellersta Europa på gamla stammar o. grenar av fläder växande svampen Auricularia sambucina Mart., flädersvamp, judasöron; jfr -ÖRON. Franckenius Spec. E 4 a (1659). —
-TE. fläderte; äv. farm. om de torkade blommorna av Sambucus nigra Lin. BoupptVäxjö 1798. Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-TRÄ. (hylle- 1538 osv. hyller- 1683)
2) trä av fläder. —
-VATTEN. farm. dekokt på torkade fläderblommor. Palmchron SundhSp. 360 (1642). Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-ÄTTIKA. (hyll- c. 1645. hylle- 1675 osv.) (förr) farm. ättika beredd på torkade fläderblommor. IErici Colerus 1: 260 (c. 1645). Lindgren Läkem. (1902). —
C (†): HYLLER-TRÄD, se B.
Spalt H 1622 band 12, 1932