Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOMULL bωm3~ul2 l. 32, r. l. f.; best. -en 3~20 l. 302, äfv. -n.
hvit, mjuk, trådig ludd som omgifver fröna hos växtsläktet Gossypium Lin. Kemiskt ren bomull. Spinna bomull. Stoppa bomull i öronen. Var. rer. 19 (1538). The Araber .. bruka .. Papper aff Boomull giordt. Kiöping Resa 39 (1667). Bomull (brukas) til stopning i täcken. Linné Sk. 389 (1751). Bland de textila råämnena intager bomullen den viktigaste platsen. 2 NF 3: 1053 (1905). Indien (är) bomullens hemland. Därs. Den mesta bomullen produceras i Texas, den bästa .. frambringas .. i Sydcarolina, Georgia och Florida. Rönnholm Ekon. geogr. 284 (1907). — jfr BORSYRE-, CHARPI-, FRISER-, GLAS-, KARBOLSYRE-, KOLLODIUM-, NITRO-, RÅ-, SALICYLSYRE-, STOPP-, SÅR-BOMULL m. fl. — särsk.
a) i uttr. det lägger sig l. ligger som bomull kring hjärtat, om mjuka, lättsmälta, behagligt verkande födoämnen, ss. gröt o. d., men äfv. om tilldragelser m. m. som verka behagligt på sinnet. Möller (1790). Edra varma .. inbjudningar .. ligga oss som bomull omkring hjertat. Atterbom (1839) i 2 Saml. 11: 16. Det lägger sej som bomull kring hjertat, när du håller på så der (att deklamera). Blanche Våln. 432 (1847). Gröt lägger sig som bomull kring hjärtat. E. Wigström (1891) i Landsm. VIII. 2: 92.
b) bildl. (jfr a), i allm. om ngt som verkar mjukt o. behagligt. Store herrar vilja hafva .. (sanningen) i bomull helt sachta framburen. Scherping Cober 1: 194 (1734). Lifvet är inte sådant, att man alltid kan få ligga inbäddad i bomull. Sandberg Hillevi 127 (1912). Öfverklassen (i London) .. stoppar figurligt taladt bomull i öronen för att slippa höra dånet af människovågen som brusar fram. Vallentin London 232 (1912). Dessa fakta visste V. .. att linda in i bomull. Essén Vapenaffären 31 (1917).
c) elliptiskt för bomullstyg. Hon går i bomull. är klädd i bomull; rocken är fodrad med bomull. Almqvist (1844). — jfr REFORM-BOMULL m. fl.
d) i utvidgad anv., om annan växtprodukt som liknar bomull. Westbeck Ytterl. underr. om bomull 17 (1745; om fröfjunet af jolsterpilen, Salix pentandra Lin.). Bomull kan vinnas af vårt almänna träd Jolster .. Likaledes kan et slags bomull vinnas af Allmåckan (dvs. Epilobium angustifolium Lin.) och af Ängsdun eller Ängull (dvs. Eriophorum angustifolium Roth). Fischerström 2: 304 (1780). Fröfjunet (af jolsterpilen), som fått namn af Svensk Bomull, ehuru äfven fabriker funnits i Tyskland för detta ämne. Sv. bot., nr 325 (1807). jfr BOMULLS-POPPEL o. -TRÄD 3 samt TRÄ-BOMULL.
-AKTIG. —
-APPRETERING. —
-ARTAD. —
-ARTIKEL. Maskinsydda bomulls- och linneartiklar, såsom skjortor, kragar, manchetter. SFS 1891, nr 64, s. 59. —
-BAND. —
-BARON. sarkastisk benämning på ägare af stora bomullsplantager; jfr -KUNG. GHT 1895, nr 214 B, s. 2. —
-BUSKE. buske af släktet Gossypium Lin. Wikforss (1804; under baumwollenstaude). Hedin Fr. pol t. pol 1: 263 (1911). —
-BYX l. -BYXA. mest i pl. Blårandiga bomullsbyxor. —
-DRÄKT. —
-DUK.
1) (bords-, hufvud- m. m.)duk af bomullstyg. SP 1779, s. 1138. En Flicka .. (med) en rutig Bomullsduk på hufvudet. DA 1824, nr 9, s. 4.
2) (numera bl. i fackmässigt spr.) bomullsväfnad. En bädd, höljd af fin bomullsduk. V. F. Palmblad i Poet. kal. 1813, Suppl. s. 204. 5,700 m. brun impregnerad bomullsduk. Tidn. f. lev. 1907, nr 16, s. 1. —
-FABRIK. fabrik för tillverkning af bomullstyger (o. andra varor af bomull). Gjöding Kongsh. 149 (1754). —
-FRÖ. SPF 1822, s. 101. Bomullsfrö användes till oljepressning, och resterna, som äro rika på fett och protein, brukas såsom mjöl eller kakor till kreatursfoder. Juhlin-Dannfelt (1886). —
-FRÖ-KAKA. NF (1877). Jordnötskakor, som jemte bomullsfrökakor äro våra proteinrikaste kraftfoderkakor. Tidskr. f. landtm. 1897, s. 127. —
-FRÖ-MJÖL. Bomullsfrömjölet utgör ett förträffligt gödningsämne. Post Oljev. 10 (1898). (Till fodermedel som höja mjölkens fetthalt) kunna i första rummet räknas .. palmkaksmjöl samt .. bomullsfrömjöl. LAHT 1911, s. 643. —
-FRÖ-OLJA. De vigtigaste bland .. (de torkande oljorna) äro: linoljan, .. bomullsfröoljan. Uppf. b. 5: 266 (1874). —
-FÄLT. —
-FÄRG-ÄMNE. Färgämnen .., hvilka .. lätt färga bomull och därför kallas substantiva eller direkta bomullsfärgämnen. 2 Uppf. b. 8: 515 (1900). —
-GOBELÄNG. —
(jfr d) -GRÄS. (†) växten Epilobium angustifolium Lin., mjölkgräs. Kalm Västg. 279 (1746). Denna ört, som nu i allmänhet kallas Svenska Bomulls-gräset. J. O. Hagström i VetAH 1750, s. 96. —
-HERRSKAP. (i Finl., knappast br.) halfherrskap. A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 15: 40 (1902). —
-INDUSTRI. Svedelius Statsk. 2: 72 (1868). I slutet af 1700-talet begynte bomullsindustriens egentliga uppsving. Elfving Kulturv. 154 (1895). —
-KNOPP. sämsta affall af bomull vid dess beredning för spinning, mest användt till stoppning i sängkläder. GHT 1896, nr 78 A, s. 1. —
-KRUT. [enl. Berzelius Årsber. t. VetA 1847, s. 325, bildadt i sv. ss. öfversättning af t. schiesswolle; jfr eng. cotton-powder, fr. coton-poudre] af bomull gm nitrering beredt sprängämne. Säkerligen har aldrig någon kemisk upptäckt varit ett så allmänt taleämne, som Schönbeins af bomullskrutet, under de sednare månaderne af 1846. Berzelius Årsber. t. VetA 1847, s. 326. Neddoppas med natronlut renad och torr bomull omkring 5 minuters tid i en blandning af rykande salpetersyra (2 vol.) och konc(entrerad) svafvelsyra (1 vol.) bildas s. k. bomullskrut eller pyroxylin. Blomstrand Org. kemi 147 (1877). —
-KUNG. person som intager en härskande ställning inom bomullsindustrien l. bomullshandeln; jfr -BARON. Wenström o. Jeurling (1891). —
-LUDD. —
-MANUFAKTURVERK. —
-NYSTAN. nystan af bomullstråd l. -garn. —
-NÄSDUK~20, äfv. ~02. Bouppteckn. fr. Rasbo h. 1769. SP 1781, s. 696. —
-PAPPER. af bomull l. bomullslump tillverkadt papper. Bomulls-papper ifrån år 1179. Björnståhl Resa 1: 496 (1773). Redan år 704 var beredning af bomullspapper Araberne bekant. Berzelius Kemi 4: 557 (1827). —
-PATRON.
a) ägare af bomullsplantage(r). Rydqvist Statsekon. betr. 67 (1865). (De nordamerikanska) sydstaternas bomullspatroner. Warburg Rydberg 1: 309 (1900).
b) En stor del af de förmögnare bönderna utgöras .. (i Frisla) som i Kinna och andra socknar i Mark af ”bomullspatroner”, väfnadsförläggare, som hafva en stor del af den fattigare befolkningen i sin tjenst. Höjer Sv. 2: 1156 (1879). —
-PLANTERING. Ödmann M. Park 211 (1800). särsk. konkret: bomullsplantage. Hasselquist Resa 46 (1750). G. Hjelmerus i Verdandi 1891, s. 23. —
-POPPEL. Populus canadensis Moench o. andra besläktade poppelarter med bomullsartad fröludd. Beckman Amer. stud. 1: 78 (1883). Grebst Ett år 26 (1912). —
-RENSARE.
-RENSNING. —
-RENSNINGS-MASKIN. —
-ROCK. sbst.2 (förr) spinnrock för spinning af bomull. Westbeck Underr. om bomull 23 (1744). Remmer Theat. 2: 135 (1815). —
-SPINNARE. person som spinner bomull. Almqvist (1844). äfv. om ägare af bomullsspinneri. Forssell Stud. 2: 426 (1888). —
-SPINNERI.
-SPÅNAD.
2) spunnen bomull. —
-STAD. stad i hvilken bomull i stor utsträckning är föremål för fabriksverksamhet l. handel. SvT 1852, nr 17, s. 4. Manchester, .. den stora bomullsstaden. Vallentin London 450 (1912). —
-STAT. stat i hvilken bomullsodling drifves i stor utsträckning. (Nordamerikanska) Söderns bomullsstater. 2 NF 19: 1182 (1913). —
-TISTEL. tisteln Onopordon Acanthium Lin., hvars blad hafva bomullsaktig ludd; ulltistel, tistelborre. Wahlenberg Flora sv. 505 (1826). —
-TRIKÅ.
2) plagg af bomullstrikå i bet. 1. —
-TRÄ.
2) (numera nästan bl. i talspr.) = -TRÄD. Ther stodo .. 3. Trää, thet eena ett BomulsTrää. Kiöping Resa 58 (1667). Serenius (1734; under xylon). —
-TRÄD.
1) träd af släktet Gossypium Lin. Möller (1745; under coton). Cattuns- eller Bomullsträdet (Gossypium hirsutum, barbadense &c). Oldendorp Evang. br. missionsarb. 1: 180 (1786). Wilhelm Där solen lyser 226 (1913). särsk. Gossypium arboreum Lin. Ödmann Str. saml. 6: 127 (1794). NF 2: 148 (1876).
2) träd af släktet Bombax Lin. l. närstående släkten. Bomulls-Träden, som äro Bombax pentandrum L., af 2:ne varieteter .. (o.) Bombax Ceiba L. Wikström Årsber. t. VetA 1833, s. 104. G. Hjelmerus i Verdandi 1891, s. 34 (om Eriodendron anfractuosum DC, kapokträdet). Fröna (hos Bombax Lin., Eriodendron DC) äro inbäddade i en tät hårmassa, hvarför dessa träd kallas bomullsträd, eng. silk-cottontree. 2 NF 4: 1372 (1905).
3) (numera knappast br.) i förb. svenska bomullsträdet, pilträdet Salix pentandra Lin., jolster, jolsterpil (jfr BOMULL d). (Jolstern har) kallats Svenska Bomullsträdet. Nyman Sv. växt. naturh. 2: 242 (1868). —
-TYG. af bomullsgarn väfdt tyg, i sht dräkt- l. foder- l. möbeltyg o. d. Kulörta, hvita, randiga, rutiga, blommiga, hemväfda bomullstyger. Linné Västg. 123 (1747). —
-VÄF.
1) väfräcka väfd af bomullsgarn. Giort en bomulsväf af 27 al(nar), ruti(g). U. Oxelgren (1768) i Fataburen 1911, s. 84. Kindblad (1868).
-VÄFNAD.
1) (numera föga br.) bomullsväfning. Han har .. lagt sig på bomulls-väfnaden. SP 1780, s. 150. Palmblad Lärob. i geogr. 189 (1835). Kindblad (1868).
2) af bomullsgarn väfdt tyg. Allahanda Bomulls, Linne och Ylle väfnader. Sv. saml. 1: 8 (i handl. fr. 1756). —
-VÄFVARE. —
-VÄFVERI.
2) anstalt l. fabrik för tillverkning af bomullsväfnader. Linné Västg. 123 (1747). Under året 1834—1835 (anlades) Rydboholms mekaniska bomullsväfveri, det första i sitt slag i Sverige. Höjer Sv. 2: 1157 (1879). —
-VÄXT. bomullsbärande växt, i sht växt af släktet Gossypium Lin. Alströmer Præs. i VetA 1745, s. 17. —
Spalt B 3834 band 5, 1918