Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFDELNING a3v~de2lniŋ (a`fdelning Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
1) motsv. AFDELA II 1. — särsk. gymn. o. mil. Att sönderdela tempo’t i underafdelningar (moment) kallas att utföra rörelsen med afdelning. Silfversvärd 7 (1868). — konkretare: Alla handgrepp (skola enl. nytt exercisreglemente) utföras utan afdelningar. SD (L) 1893, nr 308, s. 1.
b) (†) beräkning i delar. Den nu .. mäst brukeliga afdelningen på Silfvrets och Gullets blanning med den sämre Metallen är uti 288 delar, hvilka kallas .. Gran. Scheffer Præs. i VetA 1753, s. 4.
c) (†) mat. uppdelning i faktorer; förkortning? Reduction eller affdelning, tienar så wäl vthi heela taal som vthi brååk. Aurelius E (”D”) 3 a (1614, 1633).
3) (gm afdelande bildad) del l. klass l. flock (af ett helt).
a) i allm. En afdelning af l. i huset, ladan, fartyget, järnvägsvagnen, skåpet. Jag har efter innehållet ordnat böckerna i flere afdelningar. 2 RARP 3: 314 (1723). En af min lefnads ljusare afdelningar. Wallin Rel. 1: 161 (1821). Alla samhällets afdelningar. Tegnér 4: 43 (c. 1830). Begreppet afdelning (sectio) .. (betyder) på en gång .. en begränsning och hvad som inom vissa gränsor innehålles, det må nu vara en tom eller uppfyld rymd. Geijer I. 8: 55 (1833). Bodarne lågo i afdelningar .. tillsammans. Palmblad Fornk. 2: 495 (1844). (Insekternas) kropp är delad i tre olika afdelningar, hufvud, thorax och abdomen. Thorell 2: 38 (1861). Tornet .. innehåller tre afdelningar öfver hvarandra. Brunius Gotl. k. 3: 3 (1866). Större middagar serveras vanligen i tre skilda afdelningar. Hagdahl Kok. 52 (1879). Examen kan tagas på en gång eller i flere afdelningar. Lärov.-kom. 1884, 2: Bil. B, s. 21. — jfr FRUNTIMMERS-, HUFVUD-, KVINNO-, KÖKS-, MANS-, TIDS-, UNDER-AFDELNING m. fl.
b) ett af de (större) stycken, i hvilka skrift l. tal o. d. med afs. på innehållet (l. formen) är uppdeladt. Afdelning i l. af en bok, en uppsats, ett tal. Widegren (1788). (Af arbetet) äro redan tio afdelningar utkomna. Tegnér 3: 344 (1831). (Föredragets) båda första afdelningar. Rydberg Vap. 88 (1891). — för ngt visst slags innehåll bestämd del af en tidnings l. tidskrifts utrymme. SnällPosten 1859, nr 1, s. 1. (Tidning för idrott) innehåller afdelningar för gymnastik, segling, rodd .. NF 16: 288 (1891). — jfr ANNONS-, FÖLJETONGS-, LANDTBRUKS-, LITTERATUR-, NOTIS-, RÄTTEGÅNGS-, SJÖFARTS-, TEXT-, UTRIKES-AFDELNING m. fl.
c) grupp, familj, ordning osv. i ett system. Med skäl kan denna afdelning (dvs. skorplafvarnas) anses mindre naturlig, därföre at endast brist på uptäckter hindrar de arters rätta placerande, som man nu nödgas härunder ställa. Acharius i VetANH 15: 244 (1794). Hägrarne .. utgöra den 4:de stora afdelningen af vadarna. Sundevall Zool. 90 (1858, 1864).
d) departement (af regering), sektion l. division (af ämbetsverk, kommitté, möte, handelshus osv.). Blom 165 (1797). Rådet — om vi få bruka ett nyare uttryck — satt på afdelningar. Svedelius Statsr. ansv. 28 (1856). Kongl. Maj:ts Högsta Domstol skall .. arbeta på två afdelningar. SFS 1860, nr 49, s. 4. (Dantes) monarki (blir) egentligen en ministerial-styrelse, der kejsaren har afdelningen för de jordiska angelägenheterna och påfven afdelningen för de himmelska. Böttiger i SAH 39: 225 (1864). — jfr BAN-, BANK-, BYRÅ-, CENTRAL-, CIVIL-, DETEKTIV-, FACK-, FILIAL-, INGENIÖR-, INTENDENT-, KAMERAL-, KANSLI-, MASKIN-, ORDONNANS-, POLIS-, REVISIONS-, RÄKENSKAPS-, STATSRÅDS-, TRAFIK-, TULL-, UPPBÖRDS-AFDELNING m. fl.
e) ped. Sjunde klassens öfre l. nedre afdelning. Försl. t. skolordn. 30 (1817). En mångårig .. tjenstgöring genom nästan alla skolans afdelningar. Tegnér 3: 357 (1834). Elev i navigationsafdelningen eller skeppsbyggeriafdelningen, eller i maskinistafdelningens .. maskinist-klass (i navigationsskola). SFS 1877, nr 21, s. 9. — särsk. grupp af lärjungar, som undervisas tillsammans. Klassen har på grund af sin storlek måst delas i två afdelningar. — jfr A- (B- osv.), DIMISSIONS-, FOLKSKOLE-, FORTSÄTTNINGS-, GYMNASIAL-, GYMNASTIK-, KATEDRAL-, KLASS-, KOR-, LATIN-, LÄRARE-, MELLAN-, MUSIK-, PARALLELL-, REAL-, SEMINARIE-, SMÅSKOLE-, STRYK-, TECKNINGS-, UNDERVISNINGS-, ÅRS-, ÅSKÅDNINGS-, ÖFNINGS-AFDELNING m. fl.
f) förening af vid universitet studerande ungdom från samma
α) landskap (vid Helsingfors universitet efter 1828). NF (1875). Rein i Finland 171 (1893). — jfr STUDENT-AFDELNING, NATION.
β) distrikt l. trakt (af Skåne, under åren 1833—89 vid Lunds universitet). Lunds acad. catal. v. t. 1833, s. 15. NF (1875).
g) mil. Regl. f. kav. 1778, s. 67. En stark afdelning soldater. Rydberg Ath. 178 (1859, 1866). Ex.-regl. f. inf. 1871, 1: 1. — särsk.
β) viss del af (indelt) kompanis l. (indelt) skvadrons manskapsstyrka under en underofficers befäl. Vid infanteriet der vanligen sex korpralskap utgöra ett kompani, formeras på roten i allmänhet af två korpralskap en Afdelning. Tj.-regl. 1858, 3: 2. Vid kavalleriet indelas .. sqvadron .. uti så många afdelningar, som kan pröfvas lämpligt vara. Därs. 3: 3.
γ) artill. två kanoner med tillhörande personal, hästar, materiell o. ammunition. Proj. t. regl. f. artill. 1826, s. 1. Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 2.
δ) artill. Vid batteriets 2:a och 3:e linier benämnes äfven närmaste underafdelning, som står under särskildt befäl, afdelning. Ex.-regl. f. fältart. 1885, 1: 3.
ε) (jfr β) ss. lystringsord till exercerande l. gymnastiserande trupp (fotfolk), som ej är indelad till truppförband l. som är mindre än ett kompani. Då marsch skall upphöra, kom(mendera)s: Afdelning — halt! Ex.-regl. 1848, s. 59. Försl. t. ex.-regl. f. inf. 1894, s. 7.
Jfr ANFALLS-, ARTILLERI-, BRYGG-, DUBBEL-, FOTFOLKS-, FÄLTSIGNAL-, FÄLTTELEGRAF-, FÖRBINDERI-, HÄR-, INFANTERI-, INGENIÖR-, KANON-, KAVALLERI-, KÅR-, LANDSTORMS-, LANDTVÄRNS-, MINÖR-, ORDONNANS-, PARK-, PONTONIER-, RYTTERI-, SAPPÖR-, TRUPP-, TRÄNG-AFDELNING m. fl.
h) sjökrigsv. själfständig sjökrigsstyrka af flere fartyg, dock färre än i eskader (dvs. färre än 9). Nissen i NF (1875). Bæckström 1: 90 (1887).
i) herald. motsv. AFDELA II 2 c. Signeten med hiälmar och afdelningar. Dalin Arg. 1: 119 (1733, 1754).
(3 d, g, h) -CHEF~2. (afdelningchef Ex.-regl. f. inf. 1871, 2: 7) Proj. t. regl. f. artill. 1826, s. 3. SFS 1834, nr 40, s. 5. NF 1: 191 (1875). Bæckström 1: 90 (1887). —
(3 d) -DIREKTION~102, i bank. —
(3 d) -INGENIÖR~102. järnv. ingeniör, som vid statens järnvägsbyggnader har arbetsledningen å en längre sträcka af linjen, en s. k. afdelning. Sv. statskal. 1889, afd. 427. —
(3 e, f) -KAMRAT~02. Laurén 25 (1877). —
(3 f) -KASSA~20. —
(3 g γ) -KOLONN~02. formering, som består däri, att ett batteris afdelningar äro ordnade rätt bakom hvarandra. Proj. t. regl. f. artill. 1826, s. 9. Ex.-regl. f. fältart. 1885, 1: 162. —
(3 d) -KONTOR~02. I Riksbankens .. afdelningskontor i Göteborg och Malmö eger en hvar att få .. mynt .. utvexladt. SFS 1873, nr 31, s. 6. Afdelningskontor af Kalmar enskilda bank. Ill. Sv. 1: 294 (1882). Bomullsväfnader .. försäljas i parti vid Fabriken i Norrköping och från Afdelningskontoret i Stockholm. AB 1890, nr 5, s. 4. —
(3 f) -LIF~2. Laurén 101 (1877). —
(1) -LISTA~20. mil. förteckning på de poster, som vid en vakt skola utsättas, upprättad till ledning för vaktbefälhafvaren vid vaktens indelning. Tj.-regl. 1858, 2: 28. —
(3 e) -LÄRARE~200. —
(3 f) -MEDLEM~20 l. ~02. —
(3 f) -MÖTE~20. Laurén 138 (1877). —
(3) -NUMMER~20. Siffrorna i registret hänvisa till afdelningsnumren. Sv. statskal. 1892, afd. 793. —
(3 g) -OMRÅDE~020, äfv. ~200. en af de båda delar, i hvilka ett kompanis inskrifningsområde (kompaniområdet) vanl. är deladt. C. O. Nordensvan Värnpl. 5 (1887). —
(3 g) -OMRÅDESLANDSTORMSBEFÄLHAFVARE —010~1002100 l. ~1010200, äfv. —100~. befälhafvare öfver landstormen inom ett afdelningsområde. C. O. Nordensvan Värnpl. 44 (1887). —
(3 g) -OMRÅDESLANDSTORMSEXPEDITION—010~101002 l. ~100102, äfv. —100~. C. O. Nordensvan Värnpl. 5 (1887). —
(1) -RÄKNING~20. Det nya sättet för handgreppens utförande, i det all s. k. afdelningsräkning bortfallit. SD (L) 1894, nr 29, s. 16. —
(3 f α) -SAL. Laurén 53 (1877). —
(3 f) -SEXA~20. —
(3 e) -SKOLA~20. Norrköpings folkskolor äro indelade i småskolor, egentliga folkskolor samt fortsättningsskolor, repetitionsskolor och afdelningsskolor. Swartz 2: 1 (1883). —
(jfr AFDELA II 1) -SKÄRM~2. skärm, som begagnas till rums afdelande. Dalin (1850). Langlet Vårt boh. 13 (1893). —
(3 g) -TAFLA~20. målskjutningstafla, som föreställer en truppafdelning o. användes, då skolskjutning sker på längre (numera 500—600 meters) afstånd. Skjutinstr. f. inf. 1881, s. 19. —
-TECKEN~20.
1) (†; jfr AFDELA I 1) bindestreck. Afdelnings teknet .. brukas at visa huru stafvelserna uti ett ord afdelas. Biurman 30 (1729). Afdelningstecken .. afdelar Stafvelser i slutet af raderne. C. Dahl Gr. lat. 17 (1796).
3) (föga br.; till 3 b) Paragraf eller afdelningstecken användes för att beteckna afdelningar i en skrift. Strömborg 21 (1852).
(3 g β) -UNDEROFFICER~10102. underofficer, som för befäl öfver en afdelning på roten. Tj.-regl. 1858, 3: 3. —
(3) -VIS~2, adv. hvar afdelning för sig, en afdelning i sänder. Möller (1790). Då artilleriet är afdelningsvis spridt. Hazelius Artill. 249 (1839, 1865). (Artilleri-)Eld afdelningsvis, då afdelningarna skjuta oberoende af hvarandra. Därs.
Spalt A 147 band 1, 1898