Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRAFFERA skrafe4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. SGRAFFERA skrafe4ra, äv. sgraf-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (BtFinlH 4: 20 (1561) osv.) ((†) -NING SUFinlH 1: 307, 310 (1602), Därs. 3: 81 (1610)).
(i fackspr.) medelst ett hårt o. spetsigt föremål förse (ngt, särsk. ett föremål med hård yta, t. ex. av trä l. sten l. metall l. lergods) med en (oftast av streck l. punkter bestående) teckning; ofta allmännare: förse (ngts yta l. del av ngts yta) med (stundom varandra korsande system av) parallella streck l. punkter för att skugga l. framhäva l. markera den o. d.; äv. dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -(n)ing (särsk. konkret, om den anbragta teckningen). Pfeiffer (1837; i fråga om sgraffito). Schrafferar man henne (dvs. träsnittsstocken) med en följd af fördjupade linier .. blandar sig med aftrycket papperets hvita yta, och färgen får derigenom en ljusare ton. UB 1: 618 (1873). (Ett spänne av järn från ä. järnåldern är) ornerat med koncentriska åsar, av vilka varannan är skrafferad. Fornv. 1922, s. 75. Hos oss har ristning (av svepet till träkärl) också skett i enkel, rak eller sned skraffering. Granlund Träkärl 124 (1940). — jfr RAK-SKRAFFERAD. — särsk.
a) herald. förse (vapensköld o. d.) med beteckning för heraldisk färg gm (varandra korsande) system av parallella streck l. gm punkter (jfr BLASONNERA 1 slutet); i sht ss. vbalsbst. -(n)ing; ss. vbalsbst. -(n)ing förr äv. i utvidgad anv., = HJÄLM-TÄCKE slutet. BtFinlH 4: 20 (1561: schrefferingen, sg. best.; om hjälmtäcke). Ofuan på Skölden (är) en blå och gol Tornere hielm medh blå och rödh skrafning (sannol. felaktigt för skraferning) om kri(n)gh. SUFinlH 1: 307 (1602). Då man ville beteckna ett vapens färger utan att använda verklige sådane .. har man i allmänhet begagnat skraffering, .. äfven kalladt blasonering. Schlegel o. Klingspor Herald. 31 (1874). De om gamla tider påminnande vapnen .. äro för bättre minnes skull i cementen äfven schrafferade samt prickade, när en gyllene bottenyta skall betecknas. PT 1892, nr 207, s. 3. En serie geometriska figurer, vilka sgrafferas i de sju olika heraldiska färgerna. Gripenberg Gallen-Kallela 201 (1932).
b) gm (varandra korsande) system av streck l. punkter markera l. framhäva l. täcka (del av målning l. gravyr l. teckning l. karta o. d.). Hammarsköld KonstH 208 (1817: schrafferingar; konkret). Kritstiften tjäna till skraffering af olika mörka ställen och att borttaga fläckar (på fotografiska bilder). Roosval Schmidt 299 (1896). Det ljusa fältet (på glasmålningen) har fina skrafferade rankor. GotlArk. 1933, s. 39. När man tidigare ej hade plats (på kartan) att visa det rätta antalet hus i en by .., valde man i regel att reducera antalet hustecken. .. Endast i städerna och ett fåtal andra större orter .. skrafferade (man) den tättbebyggda arealen. SvGeogrÅb. 1965, s. 88.
c) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i utvidgad anv.: (i avsikt att åstadkomma plastisk effekt l. framhäva mönster l. åstadkomma skuggning l. dyl.) förse (tyg l. parti av tyg) med inslag l. ränder av annat material l. i avvikande färg(er) o. d. Wår Nådiga Fruus skafferade kiortell. KlädkamRSthm 1555 D, s. 12 b. Tapetväveriets skrafferingar, varigenom tonövergångar och nya färgtoner erhöllos, motsvaras i den folkliga flamskvävnaden av enkelt inlagda ränder i annan färg. TextBildv. 19 (1925). ”Kantiljer”, d. v. s. små spiraler (av fin guldtråd), varmed man ”skrafferade” mera betonade partier i mönstret. SvFolket 4: 331 (1939).
Spalt S 4732 band 26, 1973