Publicerad 1962   Lämna synpunkter
RÄTTVIKS- rät3viks~.
Ordformer
(retwijckz- 1561 (: retwijckzmen). rättviks- (-ij-) 1622 (: Rättwijksboor) osv.)
Etymologi
[ssgsform till RÄTTVIK, namn på ort o. socken i Dalarna]
ss. förled i ssgr betecknande ngn l. ngt som härrör från l. hör hemma i l. har avseende på Rättvik.
Ssgr: RÄTTVIKS-BO, m.||ig. Tegel G1 1: 12 (1622). —
-KULLA, f. jfr kulla, sbst.3 Wistrand NordMAllmog. 63 (1909). —
-MAN, m. Svart G1 110 (1561). —
-MÅLERI. (i fackspr.) jfr måleri 2 o. dalmåleri. Den karakteristiska rosmålningen, som från slutet av 1700-talet framträder som rättviks- och leksandsmåleriets signum. HantvB I. 1: 413 (1934). —
-MÅLNING. (i fackspr.) jfr målning, sbst.1 1 c β o. dal-målning. Fatab. 1931, s. 213. —
-VEPA. etnogr. SD(L) 1909, nr 29 A, s. 4.

 

Spalt R 4201 band 23, 1962

Webbansvarig