| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLAPP klap4, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
(ngt vard.) julgåva, julklapp. Dalin Vitt. 3: 393 (1760). Tom hade en julafton fått tre klappar. Topelius Läsn. 6: 173 (1884). Furuhjelm Männ. 250 (1932).
Spalt K 1084 band 14, 1936