Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HÄGG häg4, r. l. f. (m. Meurman (1846)); best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(hegg 1615 (: Heggia bäär)— 1656. hägg 1558 osv.)
Etymologi
[fsv. hägger (i ssgrna hägbär, hägge barker), motsv. d. hæg, nor. dial. hegg, isl. heggr; av germ. haȝi̯a-; eg.: träd i (löv)hage l. möjl.: hägnadsträd, häckträd; till stammen i HAGE (jfr HÄCK); jfr t. dial. haagchries, hägg, eng. hedgeberry, häggbär (eg.: häckbär)]
1) trädet Prunus Padus Lin., vanlig hägg, svensk hägg. Bärende trä, som ähr eek, book, apel, hassell, oxel, rön eller hägg. G1R 28: 76 (1558). Såå Lijnfröö när Häggen blommas. Brahe Oec. 94 (1581; uppl. 1920). Karlfeldt FlPom. 81 (1906). — jfr SKOGS-HÄGG.
2) i utvidgad anv. av 1, i namn på växter som stå den vanliga häggen nära l. i ngn mån likna densamma. (Lat.) P(runus) virginiana L. (sv.) Virginisk Hägg. Svensson Kulturv. 356 (1893). — särsk.
a) (knappast br.) buskväxten Ligustrum vulgare Lin., liguster. BotN 1843, s. 82 (från Bohusl.).
b) växt av släktet Amelanchier Medic.; i ssgn BLÅ-HÄGG.
3) trä av det under 1 nämnda växtslaget. JLRuneberg (1827) i FoU 24: 86. TurÅ 1931, s. 28.
Ssgr (i allm. till 1): A: HÄGG-ART. Flera utländska häggarter uthärda klimatet (i Sverge). Lundström Trädg. 387 (1852). —
-BARK. [fsv. hägge barker] bark av hägg (förr använd i medicinen). Broman HelsB 139 (1733). Lindgren Läkem. (1902). —
-BARKS-DEKOKT. (förr) Haartman Sjukd. 266 (1759). VetAH 1784, s. 209. —
-BLAD. —
-BLADLUS~02. zool. benämning på en bladlus av gruppen Aphidinæ, Aphis padi Lin., som övervintrar på hägg, havrebladlus. PT 1911, nr 238, s. 3. 3NF 9: 663 (1928). —
-BLOMMA, r. l. f. Haartman Sjukd. 86 (1765). —
-BLOMNING. Häggblomningens hänryckande men korta tid. Lindman NordFl. 3: 42 (1901). —
-BLOMNINGS-TID. SthmFig. 1845, s. 194. —
-BLOMSTER. (föga br.) Haartman Sjukd. 155 (1759). Lönnberg Skogsb. 163 (1881). —
-BRAXEN. fisk. braxen vars lek infaller vid den tid på året då häggen blommar. Uppl. 2: 154 (1903). —
-BÄR. (hägg- 1659 (: Häggbärträä) osv. hägga- 1615. hägge- 1578—1797) [fsv. hägbär] bär av hägg (förr med medicinsk användning). BOlavi 38 a (1578). Sandström NatArb. 2: 189 (1910).
Ssgr: hägg(e)bär- l. -bärs-trä. (†) = HÄGG 1. Franckenius Spec. E 3 a (1659). PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 39.
-träd. (†) = HÄGG 1. Johansson Noraskog 1: 41 (i handl. fr. 1785). —
-FLOD. (hägg- 1844—1853. hägge- c. 1660) (i Värml.) i sjö l. älv gm snösmältning uppkommet högvatten som inträder vid den tid på året då häggen blommar. Gyllenius Diar. 27 (c. 1660). Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 59 (1853). —
-FLÖDE. (i Värml.) = -FLOD. Stiernstolpe Arndt 2: 92 (1807). —
-KVIST. Rothof (1762). PT 1907, nr 299 A, s. 3. —
(3) -KÄPP. Rothof (1762). —
-LAG, r. l. m. lag kokt på veden o. barken av hägg (förr använd i medicinen). NorrlS 1: 89 (1793). Landsm. VII. 2: 3 (c. 1820). —
-LUND. Andersson o. Birger 194 (1912). —
-LUS. (föga br.) zool. = -BLADLUS. 2NF 33: 489 (1922). —
-LÖV. (hägg- 1752—1771. hägge- 1578) löv av hägg. BOlavi 148 a (1578). Trozelius Rosensten 276 (1752). —
-MAL. zool. malfjärilen Hyponomeuta evonymellus Lin., vars larv lever på hägg; jfr -SPINNMAL. Fries ÅrsbVetA 1836, s. 169. LAHT 1915, s. 318. —
(2 b) -MESPEL. trädg. om arter av växtsläktet Amelanchier Medic., blåhägg. Laurell Träd 14 (1891). 2NF 36: 543 (1924). —
-ROT. (hägge-) Äfwen så kan man färga med Häggerötter. Lindestolpe Färg. 43 (1720). —
-SKOG. (hägg- 1745—1872. hägge- 1674) Bolinus Dagb. 61 (1674). Ahlman (1872). —
-SLÄKTE(T). (knappast br.) bot. Hägg- eller Plommonslägtet (Prunus). Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 273 (1857). —
-SPINNMAL~02. zool. = -MAL. LAHT 1915, s. 312. Hellström NorrlJordbr. 357 (1917). —
-TORN, r. l. m. (†) = HÄGG 1. Buskar, som .. ei växa til synnerliga Träd, dem man får utan Syn bortrödia utur ängiarna, sådane äro Hagtorn, Slåbärstorn, Vigeltorn, Niupontorn, Häggtorn. Linné Öl. 134 (1745). —
-TRÄ.
1) (†) = HÄGG 1. AArgillander (1753) hos Linné Bref I. 3: 89.
2) = HÄGG 3. Ekenberg (o. Landin) (1891).
B (†): HÄGGA-BÄR, se A.
C (†): HÄGGE-BÄR, -FLOD, -LÖV, -ROT, -SKOG, se A.

 

Spalt H 1905 band 12, 1932

Webbansvarig