Publicerad 1913 Lämna synpunkter BLASFEMATÖR, m. Etymologi [af fr. blasphémateur, till blasphémer (se BLASFEMERA)] (†) hädare; jfr BLASFEMIST. Allm. journ. 1814, nr 249, s. 2. Spalt B 3103 band 4, 1913 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
