Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÖJA, v. -ade.
Etymologi
[dialektal sidoform till MAJA, v.1 — Jfr MÖJOR]
(i Finl.) = MAJA, v.1 Runeberg (1827) i FoU 24: 75. Stugan var möjad med qvistar och löf. Topelius Vint. II. 1: 24 (1850, 1881). Mörne Fäd. 7 (1918).
Ssgr (i Finl.): A: MÖJ-VÄRK, n. konkret, om kvistar, blommor o. d. avsedda att användas vid majning. Runeberg (1827) i FoU 24: 75.
B: MÖJA-BLOMMA, r. l. f. för användning vid majning. Hembygden(Hfors) 1910, s. 384.

 

Spalt M 2095 band 17, 1945

Webbansvarig