Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄLTA väl3ta2, v.2 -ade (IErici Colerus 1: 96 (c. 1645: Broddwältar, pr. sg.) osv.) ((†) pr. sg. -er Dahlman Humleg. 96 (1748); pr. sg. pass. -es IErici Colerus 1: 96 (c. 1645), TT 1927, Allm. s. 83; sup. vält HFinLappm. 3: 305 (1680)). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(vält- (w-, -ll-, -tt-) c. 1580 osv. welt- 1741)
Etymologi
[jfr t. walzen; sannol. urspr. etymologiskt identiskt med VÄLTA, v.1, men numera snarast att uppfatta ss. avledn. av VÄLT, sbst.1]
i fråga om att jämna till l. packa l. pressa samman jord l. mark o. d. medelst vält; jfr VÄLTRA, v.2
a) motsv. VÄLT, sbst.1 1 a, med avs. på (åker)mark l. fält l. fåra o. d.: jämna till osv. med vält (l. liknande redskap); särsk. med avs. på gräsmatta l. trädgårdsgång o. d.; äv. dels utan obj., dels i opers. pass. När Must kommer, skal thet som upträdt är, wältas, thesz bättre håller thet Musten. Brahe Oec. 107 (c. 1580). Ofta sker, at aldrabästa hieltar / Här födas utaf den som åkern kör och vältar. Rudbeck d. y. Vitt. 47 (1693). Om man .. träffar en vacker och torr dag, reder man linlandet til med vältar och harfvar, så at åkren blir fin, hvarpå landet vältes igen och besås med linfrö. VetAH 1746, s. 188. Klöfvern plöjes, fårorne vältas; sedan harfvas, sås och harfvas. LBÄ 27–28: 134 (1799). Efter sådd vältas, om vädret är torrt; väntas regn, så uppskjutes (vältningen). Juhlin-Dannfelt 433 (1886). Potatisen sattes efter plog, och fältet vältades omedelbart efter sättningen. LAHT 1903, s. 167. Vi anlägger stora fina gräsmattor, som gödslas, vältas, vattnas och klippas. Form 1950, s. 173. — jfr BRODD-, NED-, RING-, SLÄT-, TILL-VÄLTA o. O-VÄLTAD. — särsk. ss. vbalsbst. -ning, dels om handlingen att välta ngt, dels konkretare, om enstaka omgång av vältande. Linc. Oooo 4 a (1640). En lätt grusning bör .. äga rum en eller två gånger årligen, hvarjämte upprepade vältningar äro synnerligen välgörande. Abelin VTr. 40 (1903). Vältningen har till funktion att pressa till jorden kring de nysådda fröna och att trycka ned stenar så att de inte kommer in i skördetröskan. LantbrABC 39 (1980).
b) motsv. VÄLT, sbst.1 1 b, med avs. på väg(beläggning) l. körbana o. d.: jämna l. hårdgöra med (väg)vält. I Dresden anbringas numera alltid en vältad bädd af makadam under stensättningen. TT 1892, s. 10. Alla vägar böra vältas på hösten för att packa ner gruset. Norrskensfl. 1927, nr 152, s. 7. För vältning av gång- och cykelbanor tillverkas en lätt 3-vals vält. SvByggkatal. 1955, s. 107.

 

Spalt V 2088 band 38, 2019

Webbansvarig