Publicerad 2010   Lämna synpunkter
TÄTA 3ta2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (i ssgn LÄCK-TÄTARE).
Ordformer
(tet- 1740. tät- (-ää-) 1587 osv. tätt- 1712)
Etymologi
[fsv. thätta, göra tät; jfr fd. thættæ (d. tætte), nor. tette, fvn. þétta, mlt. dichten (t. dichten); till TÄT, adj.]
1) metall. motsv. TÄT, adj. 1, med avs. på stål: (vid framställningen gm särskilt förfarande) minimera porositeten hos. Aluminiums tätande förmåga. JernkA 1902, s. 324. Om stålet genom tillsättandet av desoxidationsmedel bringats att stelna lugnt, dvs. utan gasutveckling, i kokillen, uppstå inga blåsor och sammansättningen blir mera jämn genom hela götet. Sådant stål benämnes tätat. HbVerkstTekn. 1: 163 (1944). — jfr O-TÄTAD.
2) motsv. TÄT, adj. 2 g α δ’, 3: göra (ngt) ogenomsläppligt för vatten l. luft l. fukt l. gas o. d.; särsk. dels med avs. på fog l. spricka l. öppning l. lucka o. d.: stoppa till l. fylla igen l. driva (se DRIVA, v.2 22), dels med avs. på kärl l. farkost o. d.: bestryka l. indränka med beck l. harts l. tjära o. d.; äv. mer l. mindre bildl.; äv. dels abs. (se a), dels ss. vbalsbst. -ning (se särsk. b). (Sv.) Täta gistin kärel (lat.) Vasa aqua imbuere. Helsingius Ii 8 b (1587). Brun Hartz till tetande åt 7 st Oxhufwen. HovförtärSthm 1740, s. 2006. Wäggmossorna äro af flera slag, wexande i skogsmark; nyttjas att täta wäggsåt. Hartman Naturk. 135 (1836). (I 800-talets Sv. var husen) antingen timrade af grofva, knuthuggna bjelkar med ryggås och tätade med ler, eller ock voro de bygda med en stomme av stolpar. Strindberg SvFolk. 1: 38 (1881). Ingenting i hela världen tätar stövlar så bra som hundolja. TurÅ 1915, s. 101. Det var många råtthål som borde tätas och otaliga vägglusspringor som kunde spacklas igen. Kjellgren Smar. 267 (1939). Åsikterna om hur man bäst avhjälper brister i den nationella säkerheten (i USA) som blottats .. spretar åt många olika håll. Hur läckor skall kunna tätas .. tål att penetrera. GbgP 8 ⁄ 6 2002, s. 2. — jfr O-TÄTAD. — särsk.
a) abs., med sakligt subj.: täppa l. sluta till l. stänga igen; särsk. i förb. med prep. mot, med huvudord angivande dels föremål l. (del av) redskap o. d. mot vilket det som anges gm subjektet sluter till, dels den företeelse l. det ämne o. d. som skall stängas ute. Deg af linfrömjöl kan användas både på metall- och glaskärl .. den hårdnar snart och tätar väl. Åkerman KemTechn. 1: 104 (1832). Vid Whitworks bakladdningskanoner var krutet inneslutet uti en sexkantig kardus af tenn som tätade vid skottlossningen. Palmstierna Artill. 142 (1872). Den tätande mossan mellan väggens grofva stockar. Heidenstam Karol. 1: 176 (1897). Materialet tätar .. mot mineralolja, varför utspilld sådan inte kan rinna ned i underlaget. TT 1963, s. 1234. För att fungera effektivt måste ventilerna täta mot sina säten. AlltBil. 30 (1976).
b) ss. vbalsbst. -ning: handlingen l. verksamheten att täta ngt; äv. dels konkretare, om resultatet av sådan handling osv., dels konkret, om föremål l. medel l. ämne o. d. avsett att täta l. tillsluta l. som tätar o. tillsluter ngt. Då man nyttjade olja till pistonpackningens tätning, så uppkom i syrgas ett högst lifligt ljusphenomen. Berzelius ÅrsbVetA 1831, s. 50. Det vanligaste är att .. tätningen uppstår genom att en kopparring, liksom en ventil, koniskt inpressas bakifrån uti en annan, med ett tryck som är större än krutgasens. Palmstierna Artill. 140 (1872). Vid kölen kvarsitter en bit tätning bestående av ulliknande djurhår och tjära. Fatab. 1908, s. 151. Kullagrens goda tätning .. förebygger .. att smörjmedlet tränger ut och förorenar sträckverket. TT 1941, IndEkon. s. 98. Tätning har diskuterats mycket de senaste åren i samband med mögelskador och radonförekomst. ÄgaSmåh. 37 (1988). — jfr ASBEST-, HARTS-, MUFF-, SJÄLV-TÄTNING m. fl.
Ssgr (till 2 b): TÄTNINGS-ANORDNING~020. särsk. konkret; jfr anordning 1 a δ o. -medel. Tätningsanordningen mellan kanalen och aqueducten är mycket sinrik men ändock enkel, och den har visat sig vara fullkomligt tätande. TT 1895, Byggn. s. 28.
-ARBETE~020. abstr. o. konkretare. Under biliggning eller läns i grov sjö pågingo ständigt förstärknings- och tätningsarbeten. Hornborg Segelsjöf. 380 (1923). GbgP 23 ⁄ 11 2002, s. 39 (abstr.).
-BRICKA. jfr bricka, sbst.3 1. Nerén BilB 2: 191 (1931). Skruvar med tätningsbricka får ej dras åt så att brickan skadas och tätningskraven inte kan uppfyllas. LunaVM85 650 (1984).
-FÖRMÅGA. KrigVAH 1886, s. 181.
-INRÄTTNING. (†) = tät-inrättning. KrigVAH 1882, s. 42. Hägg Flottan 30 (1904).
-KITT. särsk. om fönsterkitt. Absolut dragfria dubbelfönster erhållas genom användande af .. Tätningskitt för dubbelfönster. GHT 1895, nr 232 A, s. 1.
-LIST. list för tätning av springa l. fog o. d.; jfr tät-list. LdVBl. 1885, nr 130, s. 1. En bra tätningslist ska vara elastisk och snabbt återta sin form i fönsterspringan. RådRön 1998, nr 9, s. 25.
-MASSA. jfr massa, sbst.2 1 a. TT 1875, s. 64.
-MATERIAL. TT 1871, s. 372. Linblånor användas till grövre garn och bl. a. som tätningsmaterial. Varulex. Beklädn. 19 (1945).
-MEDEL. medel (se medel, sbst. 13 b) med tätande funktion; förr särsk. om anordning hos rekylerande eldvapen med uppgift att hindra krutgasen att pressas ut mellan eldrör o. bakladdningsmekanism; jfr tät-medel. TT 1871, s. 316. Genom sammantryckning kan .. tätning till tunga eldvapen åstadkommas .. och användes detta tätningsmedel till skrufslutningsinrättning. Billmanson Vap. 43 (1882). Läcker det .. i er bil Täta med Allstick det plastiska tätningsmedlet. Motorför. 1955, nr 8, s. 4.
-PLIGG. (†) liten (trä)kil använd vid tätning av springor o. d.; jfr pligg 1. Ett träskrov, mällan vars plankor just inbultades tätningspliggar och tjärdrev. Ossiannilsson Hav. 153 (1910).
-RING. tekn. jfr ring, sbst.1 2, o. packnings-, tät-ring. JernkA 1866, s. 3. Kolfven .. är försedd med tätningsringar. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 538.
-SKIVA. tekn. skivformad packning (se d. o. 4 slutet); jfr skiva, sbst.2 1 d. TT 1872, s. 118.
-YTA. tekn. om kontaktyta hos tätningsanordning (i sht ventil) l. hos maskinelement o. d. som ska tätas. TT 1871, s. 316. Alla tätningsytor skola inskafvas så noga, att särskild packning ej behöfves. Lundberg Lok. 55 (1902).

 

Spalt T 3686 band 36, 2010

Webbansvarig