Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TUR 4r, sbst.1, r. l. m.; best. -en (Bark Bref 2: 80 (1705) osv.) ((†) -n AllmogHemsl. 106 (1741), Strindberg Brev 2: 99 (1879)); pl. -er.
Ordformer
(tour (th-) 16391863. tur 1693 osv.)
Etymologi
[liksom ä. d. tour (d. tur), t. tour, eng. tour av fr. tour, av ffr. tor, vbalsbst. till ffr. torner, tourner (fr. tourner), svarva, sno, vända, av lat. tornare (se TORNERA). — Jfr TUR, sbst.2, 3, TURA, v.3]
1) med tanke på ngt som går l. följer i en viss (bestämd) bana l. riktning o. d.: varv; äv. dels: omgång l. rond l. vända, dels: pass; särsk. (o. i sht) med inbegrepp av viss procedur som ingår l. skall ingå i var omgång osv. (stundom äv. med tanke på vindlande o. svårförutsägbara rörelser l. skeenden o. d.); förr äv.: vändning. Til at fälla piqven emoot Man’n höger eller wänster åth, har man samma tourer och greep, som (osv.). Söderman ExBook 23 (1679). Under låftiderne kunde du giöra en tour med någon förfaren domare, och gå honom til handa. Mennander Brev 24 (1765). När .. (lyckan) i sin väg fann upställd hans Figur, / straxt vände Hon sig om och tog en annan tour. LBÄ 9–10: 6 (1798). Runeberg säger .. att han redan dragits med frossa i två turer och känner, att han ännu har den i kroppen. Strömberg Runebg IV. 2: 102 (c. 1900). Bindorna åtdragas hårdt, så att såret starkt komprimeras. Härvid får man dock noggrannt tillse, att ej någon tur af bindan skär in. LbKir. 1: 512 (1920). Det återstår många turer innan ett protokoll ligger färdigt för undertecknande. GbgP 8 ⁄ 4 1995, 2: 35. — jfr BINDE-, CIRKEL-, SKOL-, SOV-, SPIRAL-, STRAFF-TUR. — särsk.
a) (†) idé l. tankegång (som följer en viss linje o.) varefter ngt formuleras; särsk. i fråga om litterär l. språklig utformning: formulering. Bark Bref 1: 135 (1703). At ännu någon tid få .. wid Kongl. HåfRätten och underrätterne därstädes inhämta grunderna och touren i Lagfarenheten. Mennander Brev 24 (1765). Touren vore dock poetisk och tankarne ädla och wackra, men flere ställen smittade af prosaisme. SAD 1: 404 (1789). Brefvet .. är litet långt; men har förträffeliga saker, och tourerna hafva stor skicklighet. Leopold (SVS) II. 5: 356 (1818).
b) i spel, i sht kortspel: omgång l. parti (med visst antal givar). Posten 1768, s. 108. (Jul)Afton passerades under en tour piquet med frun, sedan vi druckit te. Tersmeden Mem. 4: 13 (c. 1790). Grandissimo spelas .. med omvexlande turer. Med tur förstås här en omgång af 4 gifningar. Lindskog Spelb. 134 (1847). (Spelaren i triktrak) behåller tärningarne för att börja igen, genast man på nytt uppstaplat brickorna, och på detta sätt fortfar man, tills vunnit en tur, med andra ord de 12 hål, som utgöra ett helt parti. Wilson Spelb. 231 (1888). — jfr SLÄNG-, SPEL-TUR.
c) (†) bildl., i förb. med spela; särsk. i sådana uttr. som spela ngn en tur, spela ngn ett spratt o. d., spela en (sådan l. sådan) tur, driva ett (sådant l. sådant) spel l. följa en (sådan l. sådan) plan l. strategi o. d. Kunde dätt wara möglit utan hans moien kunde få di päningar skulle iag wiserlig spella honnom en tur han aldrig skulle glömma, män nu måtte iag disimulera. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 237 (1697). Det är en löjlig tour, som våre majorer i Muscov hafva spelt. Men våra andre fångar lära det få betala. Bark Bref 1: 172 (1704). Men nu .. får jag se, om den touren, som jag mig föresatt at spela till at winna henne, will lyckas. Modée Dår. 32 (1741). Remmer Turk. 55 (1824).
d) bestämt rörelsemoment i dans med till vart sådant hörande (visst antal o. på visst sätt utförda) steg o. vändningar. Lagerström Jean 23 (1744). Min mening wore ej at wilja underwisa dig om tourer i Contradanser, det skal en Dansmästare snart göra. SP 1792, nr 258, s. 3. Vi stodo just i en kotiljong och ämnade börja ny tur, då musiken upphörde. Dahlgren 2Ransäter 2: 154 (i handl. fr. 1842). Quadrille. Första turen .. Höger och venster. Figuré och omdansning med egen moitié. Hagdahl Fråga 34 (1883). Efter Supén ordnar man sig för kotiljongen och när siste turen har dansats, återstår blott en allmän dans. Paulsson SvStad 1–2: 522 (1950). — jfr DANS-, FRANSÄS-, FYR-, KADRILJ-, KOTILJONGS-, POLKA-, SPRING-TUR.
e) (†) omgång l. uppsättning (av ngt, i sht (vävda) tapeter); jfr TENTUR. 1 Thour Turkiske Tapeter 3 st. à 60 Rdlr. Roth Kägleh. 26 (i handl. fr. 1686). 1 hwijt och rödh Kiortel Spetz 20 .. 1 tour Dito hwijt och rödh 10. BoupptSthm 1689, s. 164 b (1688). En Tour blå waxduks Tapeter i Salen. ÅgerupArk. Bouppt. 1757.
2) [eg. specialanv. av 1] (kortare) resa (företagen med avsikt att återvända till utgångspunkten); rundresa; äv.: avstickare; särsk. i sådana uttr. som göra l. ta en tur. Turer på cykel längs Göta kanal. Jagh menar, vij giöra een liten tour, förän vij dragha till Paris igen, äfftär nu mästa hettan ähr snart öffvär. OxBr. 10: 717 (1639). En tour uti Skåne. HC11H 7: 154 (1715). Jag ämnar mig at komma .. (till Göteborg) kring den 20 juni, hvarefter vi .. samfällt taga turen åt Skåne. Berzelius Brev 14: 86 (1833). Att på egen hand få göra en tur i södra Tyskland. Tegnér Armfelt 1: 88 (1883). Så beslöt jag att .. utsträcka färden nedåt Lombardiska sjöarne, en tur hvartill årstiden just syntes gynnande. Oscar II 3: 258 (1889). Många gånger hade jag följt med Jan på kortare turer, fast den riktiga långseglingen aldrig blivit av. Andersson Brev. 27 (2004). — jfr KÖR-, LEVERANS-, LUST-, LÅNG-, MORGON-, PREDIKO-, PROV-, RES-, RID-, RIKSHA-, RUND-, SLÄD-, SNABB-, SPRING-TUR m. fl. — särsk.
a) utflykt, i sht ss. rekreation l. nöje; särsk. (ofta pregnant) om utflykt på längdskidor resp. till fots; äv. dels: kortare runda, sväng, dels: promenad. Vi ska göra en tur på fjället. De tog en tur med bilen. Leopold (SVS) I. 3. 1: 357 (1808). Strax efter frukosten .. gjorde de unga damerna en tur i parken. De Geer Minn. 1: 98 (1847, 1892). Jag har hört talas om åkdon i hela mitt lif, och nu tänker jag få mig en tur i ett. Nyblom Twain 2: 91 (1874). Jag (har) bestämt mig att nu häldre göra en tur, / Ned åt sta’n än att gå hem och lägga mig. VLitt. 1: 304 (1902). Man har långfärdsskridskor, ishockeyrör eller konståkningsskridskor på isen och bör på samma sätt anpassa skidan efter om man skall åka på tur eller slalom. SvD 21 ⁄ 2 1975, s. 14. — jfr CAMPING-, CYKEL-, FISKE-, PADDEL-, PROMENAD-, RODD-, SEGEL-, SIM-, SKID-, SKRIDSKO-, SKÄRGÅRDS-, SÖNDAGS-TUR m. fl.
b) (i förväg uttänkt l. bestämd) sträcka l. rutt l. färd(väg); äv.: utresa, särsk. i uttr. tur och retur, se RETUR 2 c; särsk. med tanke på färd som sker regelbundet. Ångbåten Welamsund afgår tills vidare: .. Helgdagar göras enahanda turer dock med den förändring att sista turen från Welamsund sker kl. 8 e. m. SvKomm. 1867, nr 8, s. 3. Från Götheborg hade år 1855 tvenne svenska ångbåtar öppnat directa turer till Hamburg. Hellberg Samtida 8: 102 (1872). Att såsom tåg n:o 3 åter upptaga de regelbundna turerna efter snöstormen. Hedenstierna FruW 115 (1890). Jag tror den sista turen omnibus har startat redan. Ferlin KulörtLykt. 13 (1944). Det var den (bussen) jag körde, sade Pelle. Jag körde sista turen från stan. Ekman Dödsklock. 152 (1963). — jfr FÄRJ-, OMNIBUS-TUR m. fl.
3) om bestämd plats l. placering l. (tid)punkt i ordningsföljd (efter ett (roterande) schema l. nummer o. d.) efter vilken ngt sker l. skall ske o. d.; äv. om själva ordningsföljden; särsk. dels i uttr. vara l. stå i l. på tur, äv. (numera bl. i Finl.) i turen, dels i uttr. tur och ordning, se ORDNING 2 c, i sin tur, å sin sida. Nu är det din tur att städa. Han är närmast i tur att få ärva. VRArk. 2 ⁄ 5 1729. At den skuta, som kunde giöra tienst, fik ej taga inn last, ehuru hon war hemma, innan hennes tour effter Numer kom. Geijerstam Lev. 64 (1764). Det (vore) bäst att storskiftandet af Landet ginge i tour ifrån den ena Soknen till den andra. Barchæus LandthHall. 100 (1773). Texten .. söndras i hufvuddelar, under afdelningar och punkter, som alla i tur belysas. Heikel Filol. 25 (1894). Dessa nordmän synas nu stå i turen att inskrida på skådebanan. Strindberg HMin. 2: 56 (1905). Energin överförs fullständigt från den första till den andra pendeln, som i sin tur överför energin till den tredje osv. hela raden utefter. Bergholm Fys. 4: 55 (1957). Vi skördar hela sommaren .. Först är jordgubbarna på plats, tätt följda av andra bär och nu är det skogens svampar .. som står på tur. ICAKurir. 1993, nr 33, s. 44. — jfr BEFORDRINGS-, BÖRDE-, FÖR-, FÖREDRAGNINGS-, KVARN-, KYRKO-, LÖNE-, PLOG-, PREDIKO-, RING-, SKJUTS-, SKOL-, SPEL-, TAL-TUR m. fl. — särsk. (förr) om (plats i) (militär) befordringsgång l. möjlighet till befordran inom (militär)tjänst. 2RA 1: 280 (1723). At jag derigenom ej förlorar den tour och merit, som jag, genom min warande station kan hafwa här wid Scholae-werket. VDAkt. 1760, nr 430. Förenämnde Officerare .. bära den Uniform och Bewäring, som för dem särskilt bestämmes, men äga ingen tour eller befordringsrätt inom Armeen. SPF 1829, s. 534. (Han blev anställd som löjtnant) hvarigenom han tog turen af trenne vid regementet äldre Under-Löjtnanter. Crusenstolpe CJ III. 1: 299 (1846). Hvad turen inom generalstaben beträffar, bör den .. beräknas efter fullmaktsdatum i graden ock ej efter datum för anställningen i staben. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 a, s. 8.
Ssgr: (3 slutet) TUR-BERÄKNING. (förr) beräkning av tur; tjänsteårsberäkning. Westee (1842). Den, som aflagt godkänd sjöofficersexamen .. är berättigad att utnämnas till underlöjtnant vid flottan med turberäkning från officersexamensdagen. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 130 (1879).
(2 b) -BIL. bil (för transport l. leverans av gods o. d.) som kör efter turlista (se d. o. 1). SvKomm. 1925, nr 2, s. 134.
(2) -BOK. bok som anger l. beskriver resväg l. rutt (för ngt). MeddNordM 1902, s. 266. En turbok för kanotister, utgiven av Svenska Turistföreningen. Globen 1943, s. 101.
(2 b) -BUSS. särsk. (i Finl.): buss som går i reguljär trafik efter turlista (se d. o. 1). Skoltaxina sköter om transporten av barn med lång skolväg som inte har möjlighet att åka turbuss. Hufvudstadsbl. 15 ⁄ 10 1988, s. 5.
(2 a, b) -BÅT. båt för utflykter l. sightseeing o. d.; äv. (i Finl.) om båt som går i reguljär trafik efter turlista (se d. o. 1). Fennia XII. 1: 25 (1896). Med turbåten ”Snäckeskär” från Stenpiren i Göteborg kan alla nyfikna åka ut till Nya Elfsborgs fästning. DN 28 ⁄ 7 1986, s. 12.
(1 d) -DANS. sällskapsdans vari ingår vissa turer. Gjörcke Sällskapsd. 49 (1850). I koreografiskt hänseende voro alla dessa (kontradanser och angläser) turdanser, som stodo nära menuetten. Norlind SvFolkl. 388 (1911).
(3) -GÅNG. jfr -ordning. En budkavle, s. k. nattkavle, har funnits på skäret för ordnande av turgången vid härbärgerandet av främlingar. Fatab. 1920, s. 126.
-LISTA.
1) till 2 b: lista (med fastställd tidtabell) som anger l. beskriver rutt l. färdväg (inklusive stopp) (för ngt). AB 7 ⁄ 2 1865, s. 2. Till följe af Gellivaretågets ankomst kl. 3,40 e. m. afgår fartyget kl. 4,30 i stället för i turlistan utsatta tiden kl. 4 e. m. Malmbgt 1894, nr 55, s. 2.
2) till 3 (slutet): lista som anger bestämd ordning efter vilken ngt sker l. skall ske o. d.; jfr -rulla. (Tjänsteåldern räknas) från den dag, då krigsskoleafgångsbetygen äro daterade samt efter den ordning de sinsemellan intaga på en .. uppgjord turlista. TjReglArm. 1889, s. 25. Någon fastställd turlista, att tjänstgöra efter förekom inte .. utan det var att hålla på så länge det behövdes och ta matraster .. när det passade. Järnvägsminn. 45 (1952).
(2 b) -OCH-RETUR-BILJETT. färdbiljett för resa tur o. retur. Tur- och Retur-biljetter – gällande under loppet af en månad – säljes med 25 % rabatt. AB 5 ⁄ 6 1869, s. 1.
(3) -ORDNING. ordning som anger plats för ngt l. tidpunkt varunder ngt sker l. skall ske l. företas o. d.; jfr -gång. (Husförhör) hölls i de olika hemmen efter en bestämd turordning. Den, som var i tur att upplåta sitt hus, skulle äfven hålla ett husförhörskalas. Sundén AllmogelVg. 108 (1903).
(3 (slutet)) -RULLA. (†) turlista (se d. o. 2). Project til Tour-rulla och ordning Regementerne emellan. PH 8: 301 (1766). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 345 (1882).
(2 a) -SKIDA. skida speciellt avsedd l. lämpad för turåkning. Lind Vinterutrustn. 86 (1976). Sportaffärerna har ofta .. förvånansvärt litet urval av turskidor, jämfört med alla motions- och slalomskidor som trängs i butikerna. PiteåT 25 ⁄ 2 1986, s. 19.
(3) -VIS. i tur; växelvis l. i viss ordning en efter en. PH 12: 210 (1781). Det var ett fromt hem, där barnen turvis höllos till att läsa ett kapitel i bibeln om dagen. Hagström Herdam. 1: 233 (1897).
(2 a) -ÅKNING. (ss. utflykt företagen) längdskidåkning i terräng (ofta i opreparerade spår). Schweizisk kvalitetsvalla för såväl utförsåkning som turåkning. SvD 31 ⁄ 1 1973, s. 11.
Avledn.: TURA, v.1 (vard.) till 2, i fråga om båtfärd: göra en tur; äv.: åka tur o. retur (flera gånger, särsk. under intagande av mat l. dryck). SvD 11 ⁄ 5 1975, s. 13. Vi kan erbjuda ett dussintal båtar till Danmark. Det tar bara tjugo minuter att tura till Helsingör. Karnstedt Slamf. 40 (1977). 100 turade till Smögen. GbgP 18 ⁄ 7 1987, s. 14. Nu blir det att tura mellan Trelleborg och Travemünde. Priserna (i kanottävlingen) bestod nämligen av sjöresor, men man slipper förstås paddla. Arbetet 21 ⁄ 8 1995, s. 10.

 

Spalt T 3201 band 35, 2009

Webbansvarig