Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TIDNING ti3dniŋ2, förr äv. (i bet. 1) TIDING, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (OxBr. 11: 3 (1611) osv.) ((†) -e G1R 1: 54 (1523), G1R 3: 44 (1526); -er G1R 24: 554 (1554), RP 1: XVIII (1626)).
Ordformer
(tiding (-ij-, -gh) 1523c. 1817. tidning (th-, -ij-, -gh) 1626 osv. tydning 1644 (: Påst tydning))
Etymologi
[fsv. tidhing, tidhning, underrättelse, nyhet; jfr ä. d. tidhing, mnl. tidinge, mht. zītunge (t. zeitung), ävensom feng. tīdung; av mlt. tīdinge, till ett verb motsv. feng. tīdan, hända, inträffa; till TID, sbst. Formen tidning är sannol. en ombildning av tiding med anslutning till andra sbst. bildade med -ning ss. avledningsändelse]
1) (numera bl. ålderdomligt l. arkaiserande) underrättelse, nyhet (se d. o. 2 c); bud (se d. o. 1 b); förr äv. närmande sig bet.: rykte (se d. o. 1); jfr TIDENDE, sbst.1 2 (b). Takkar iak eder för .. gode tidinge .. om norgis landt. G1R 1: 54 (1523). Ifrån Kejserliga Hofwet .. äro nu tidningar, at resolutionen om successionen och Läntagningen är utfallen til Hans Maj:ts faveur. HC11H 2: 100 (1682). Med posten feck jag den sorgsna tidning, att min Mormor är sjuk. JGOxenstierna Dagb. 47 (1769). Sprider någon i krigstid ut falska tidningar, de der kunna hos krigsfolket werka modlöshet; dömes till straffarbete. SFS 1868, nr 60, s. 14. Widding Ryttmäst. 100 (1968). — jfr DÖDS-, GLÄDJE-, JOBS-, OLYCKS-, SEGER-, SORGE-, TELEGRAF-TIDNING.
2) [sannol. utvecklat ur 1; jfr motsv. bet.-utveckling hos zeitung i t.] regelbundet (numera ofta dagligen) utkommande tryckalster (i större format) med allmänt (aktuellt) innehåll (förr i sht bestående av officiella kungörelser l. meddelanden o. d.); särsk. i namn på sådana tryckalster; förr särsk. i uttr. allmänna tidningar(na), om Post- och Inrikes Tidningar; äv. dels om tidningsföretag, dels om tidningsredaktion, dels bildl.; jfr DAGBLAD I, KURANT, sbst.2 En borgerlig, liberal, radikal tidning. Det stod i tidningarna att statsministern hade avgått. Borås Tidning. Norrköpings Tidningar. Tidningen går med förlust och måste läggas ner. Han gick upp på tidningen för att skriva klart artikeln. Bäckström FrSpr. 74 (1729). Varde .. then til valet (av ledamot i Sv. Akademien) utsatte dag och tima .. i almänna Tidningarne kungjord. 1SAH 1: 23 (1786). Nå, vill du lägga bort den der välsignade tidningen. Tror du, han springer ifrån dig? Geijerstam FattFolk 1: 166 (1884). Jag frågade på flera tidningar och fick ändtligen hans adress. Forsslund Storg. 88 (1900). Hon var ghettons levande tidning. Golovanjuk ParaplBarn 18 (1938). Före sin författartid hade han varit typograf vid den största tidningen i Stockholm. Lo-Johansson Förf. 64 (1957). — jfr AFTON-, HUVUDSTADS-, KVÄLLS-, LANDSORTS-, MORGON-, SKANDAL-TIDNING m. fl. — särsk.
a) om periodiskt (mera sällan) utkommande tryckalster (i mindre format) med innehåll som vänder sig till viss grupp av människor l. behandlar frågor inom visst fackområde; särsk. i namn på sådana tryckalster; jfr JOURNAL 2, MAGASIN 5, TIDSKRIFT. Tidning för idrott. Tidningen Boken. Att .. portofrihet i synnerhet måtte meddelas alla Tidningar af litterärt eller Statsekonomiskt innehåll. 2BorgP 1: 188 (1823). Tidning för Sveriges läroverk är organ för Läroverkslärarnas riksförbund. PsykPedUppslB 2181 (1946). — jfr BARN-, DAM-, KÅR-, LÄKAR-, MODE-, MUSIK-, PERSONAL-, SCHACK-, SERIE-, SJÖFARTS-, SKOL-, SPORT-, STUDENT-TIDNING m. fl.
b) i utvidgad anv., om annan form av medium för meddelande av nyheter o. d.; särsk. ss. senare led i ssgr. En otryckt tidning .. Grimms s. k. literära korrespondens, hvilken hvar fjortonde dag afsändes till abonnenterna, innehållande följetonger, notiser, konstkritiker och åtskilligt annat. Ahnfelt HofvLif 3: 3 (1881). Tahitis muntliga tidning har .. utländska korrespondenter. Mörne Katz VitMän 140 (1928). Vi hade haft trådlös tidning på resan och några väsentliga nyheter väntades ej. Dahlin Canada 16 (1929). DN är i dag den näst största tidningen på nätet i Sverige. DN 23 ⁄ 3 1998, s. A1. — jfr LJUS-, TAL-, TELEFON-TIDNING.
Ssgr (i allm. till 2): A (†): TIDNING-BÄRARE, -PAPPER, -SKRIVARE, se D.
B (†): TIDNINGA-BÄRARE, se D. —
(1) -GÖRARE. person som tillverkar (falska) nyheter. NAv. 9 ⁄ 4 1657, nr 1, s. 3.
C (†): TIDNINGE-BÄRARE, se D. —
(1) -FÖRARE. (tidninge- 17341780. tidnings- 1771) = tidnings-bärare 1; jfr förare 1. Jag ärnar ikläda mig en oförskämd trolöshet, at härma wåre mellanlöpare .. och tidninge-förare, som bortskämma de aldrabästa saker. Dalin Arg. 23: 179 (1734, 1754). VDAkt. 1780, nr 250.
D: TIDNINGS-ABONNEMANG. jfr -prenumeration o. post-abonnemang. SFS 1892, nr 28, s. 102. I dag går det att pruta på nästan allt: elpriset, försäkringspremien, bankräntan och t o m tidningsabonnemanget. DN 18 ⁄ 8 1998, s. B12.
-AFFÄR.
1) affär (se d. o. 4) rörande tidningsföretag. Strindberg Brev 1: 136 (1873). Stor tidningsaffär i görningen: Morgonposten övergår i nya händer? Östergren (1957).
2) tidningsföretag; äv. (o. numera bl.) om affär (se d. o. 6 slutet) för försäljning av tidningar. Sthm 3: 240 (1897). Amerikanska datatidskrifter som går att köpa i välsorterade tidningsaffärer. Expressen 20 ⁄ 3 1991, s. 10.
-ANKA. anka (se anka, sbst.1 3). SthmFig. 1847, s. 79. Rika amerikaner är som galna efter liket (av Lenin) .. trots att uppgiften om dess försäljning till högstbjudande .. dementerades som en väl placerad tidningsanka. DN 13 ⁄ 3 1992, s. A10.
-ANNONS. annons (se d. o. 3) införd i tidning. Det var oss .. en glad öfverraskning; att af en tidningsannons finna, det vår svenska bokhandel ändtligen satt sig i direkt förbindelse med Nordamerika. Frey 1850, s. 513.
-ANNONSERING. jfr annonsera 2 b o. -annons. Bjurman 3Statsm. 45 (1935).
-ARBETE~020. särsk. abstr. Jag förstod mig .. icke mera på tidningsarbete än en skata förstår sig på kaviar. Wærner Hundår 7 (1900).
-ARKIV. (elektroniskt) arkiv för förvaring av tidningar l. tidningsklipp; jfr -bibliotek o. klipp-arkiv. DN 21 ⁄ 11 1987, s. A17. En sökning i det digitala tidningsarkivet PressText. Expressen 27 ⁄ 9 2001, s. 2.
-ARTIKEL. jfr artikel II d γ. SC 1: 120 (1820).
-BEFORDRAN. (numera mindre br.) jfr befordran 1 o. -distribution. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 24, s. 8. För närvarande är brev- och tidningsbefordran undantagna från moms. DN 9 ⁄ 12 1993, s. A8.
-BEVILLNINGS-STÄMPEL. (†) tidningsstämpel. Härwid anmärkes: att Nordmanna-Harpan aldrig blifwit försedd med tidningsbewillnings-stämpel; att den således icke kunnat ”kringsändas postfritt”. SvLittFT 1834, sp. 202.
-BIBLIOTEK. jfr bibliotek 1 o. -arkiv. Tidningsbibliotek i Upsala slott .. (Det har kommit förslag) att inom Upsala slott bereda plats för .. Upsala universitetsbiblioteks tidningstryck, för hvilket utrymme ej finnes inom biblioteket. GHT 1898, nr 30 B, s. 1.
-BILAGA~020. jfr bilaga 2. Björkman (1889). Tidningsbilaga, (dvs.) tryckalster, som inlägges i tidning och således vinner spridning, utan att afsändaren behöfver anskaffa mottagarens namn och adresser. 2NF 38: 857 (1926).
-BLAD. (numera mindre br.) tidning (se d. o. 2) (jfr blad 2 g); äv. (mera tillf.) om blad (se d. o. 2 a) l. sida i tidning. IT 1791, nr 78, s. 2. Tidningsblad .. (dvs.) Tryckt blad, som utgör en nummer af en tidning. Dalin (1854). En dunst av surt kärrhö spetsade .. lukten av gammal kåk .. mellan de med bruna tidningsblan tapetserade väggarna. Rosendahl Lojäg. 16 (1956).
-BOLAG~02 l. ~20. jfr bolag, sbst.2 3, o. -företag. Johansson Dagb. 2: 39 (1885).
-BRANSCH(EN). jfr bransch a o. -värld(en). Både hans far och farfar arbetade i tidningsbranschen. DN 1 ⁄ 2 1987, Bil. s. 19.
-BREV.
1) (†) till 1: brev varigm ngt meddelas l. kungöres; jfr notifikations-brev. PH 4: 2527 (1748).
2) (numera föga br.) till 2, om litteraturalster (i brevform) infört i tidning; äv. om korrespondens till tidning, insändare; jfr brev 3 e. NerAlleh. 24 ⁄ 5 1871, s. 2. I fortsättningen av tidningsbrevet få vi .. en .. överblick av det persongalleri med vilket Strindberg .. skall befolka sina skärgårdsberättelser. 3SAH 50: 92 (1940).
(1) -BRINGARE. (†) budbärare; jfr -bud 1. Gack, Esaias, så fort, som den vingade Tidningsbringarn, / Dit, der Posthumius väntar på dig. MarkallN 1: 71 (1820).
-BUD.
1) (†) till 1: budbärare; jfr -bringare. Gif åt honom bästa platsen,  ⁄ till lön för troget tidningsbud. Ling BlotSven 119 (1824).
2) till 2: person som yrkesmässigt bär ut tidningar (till prenumeranter); jfr bud 7 slutet o. -bärare 2, -distributör, -expeditör. Berndtson (1880).
-BUNT. jfr bunt, sbst. 5 a, o. -packe. LfF 1902, s. 40.
-BYRÅ. tidningsredaktion (jfr byrå 3); äv. dels (tillf.) om nyhetsbyrå (jfr telegram-byrå), dels om depeschbyrå. VexjöBl. 25 ⁄ 10 1839, s. 2. Fredrik hade gått ned till en tidningsbyrå för att läsa börslistan. Olsson 3Hap. 163 (1967). Expressen 30 ⁄ 1 1992, s. 36 (om nyhetsbyrå).
-BÄRARE. (tidning- 1753. tidninga- 1656. tidninge- 1724. tidnings- 1724 osv.)
1) (†) till 1: nyhetsförmedlare; spion; äv. övergående i bet.: ryktesspridare; jfr bärare 2 o. tidende-bärare, tidninge-förare. NAv. 4 ⁄ 9 1656, s. 5 (om ryktesspridare). KyrkohÅ 1905, s. 61 (1724; om spioner). De tidningsbärarne (dvs. Odens korpar) hwila sig föga. Ling Gylfe 107 (1814).
2) till 2: tidningsbud (se d. o. 2); jfr bärare 2. Jungberg (1873).
-CENSUR. jfr censur 2 o. press-censur. DA 16 ⁄ 3 1825, s. 1.
-CIRKEL. (mera tillf.) jfr cirkel I 10 c. DN 7 ⁄ 10 1996, s. C3.
-CITAT. Följande antal tidningscitat .. har jag funnit i det lilla C-häftet (i SAOB). Ljunggren SAOB 18 (1904).
-DAGSVERKARE. (†) oeg., om person som mekaniskt o. utan intresse utför (mödosamt) arbete på tidning; jfr dagsverkare slutet. Cygnæus 5: 443 (1860).
-DEBATT. jfr debatt 2. Hildebrandsson BlickPolitStrid. 47 (1838).
-DISTRIBUTION. jfr -befordran. ÅboUnderr. 1863, nr 36, s. 2. Det stora svenska företaget för tidningsdistribution .. är Aktiebolaget Svenska Pressbyrån. Bjurman 3Statsm. 178 (1935).
-DISTRIBUTOR. (†) tidningsdistributör; jfr distributor 1. FoU 20: 150 (1844).
-DISTRIBUTÖR. tidningsbud (se d. o. 2); äv. om företag som bedriver tidningsdistribution; jfr -distributor. SAOL (1950). SvD(A) 24 ⁄ 1 1966, s. 7 (om tidningsbud). I Sverige har den enda fungerande tidningsdistributören, Tidsam, sedan 1994 vägrat distribuera Epix Förlags tidningar. DN 31 ⁄ 3 1996, s. B3.
-DRAKE. om tidning med stor upplaga o. stort inflytande; förr äv. om tidning i stort o. svårhanterligt format (jfr drake, sbst.1 9). All den smörja en stor tidningsdrake måste ha att fylla sina spalter med. Söderberg AllvLek. 218 (1912). Idag när vi slog upp tidningsdraken fanns det där. Alving HemBäst 97 (1948).
-DÖD. om förhållandet att tidningsbranschen är på tillbakagång (med nedläggningar l. konkurser som följd); i sht i sg. best.; jfr död, sbst. 7 a. Bjurman 3Statsm. 218 (1935). Sedan tidningsdöden tog fart i början av femtitalet har antalet utgivningsorter med två eller flera dagstidningar minskat från 51 till 22. DN(A) 15 ⁄ 1 1965, s. 3.
-EXEMPLAR. exemplar (se exemplar, sbst. 3) av tidning; äv. om exemplar av skrift o. d. som lämnas till l. är avsett för tidning. Angående fri- och tidningsexemplar har jag intet att anmärka. Strindberg Brev 3: 106 (1882). SFS 1904, nr 23, s. 2.
-EXPEDITION. abstr. o. konkret; jfr expedition 1, 3. SDS 10 ⁄ 9 1870, s. 4 (konkret). Cannelin (1921).
-EXPEDITÖR. (numera mindre br.) föreståndare för tidningsexpedition; förr äv. om tidningsbud (se d. o. 2). FFS 1896, nr 5, s. 14. Cannelin (1921; om tidningsbud). SAOL (1950).
-FABRIK.
1) [jfr t. zeitungsfabrik] (†) nedsättande, om tidningsföretag; jfr fabrik 4 b. Wulf Köppen 2: XXXIII (1799).
2) (av flera tidningar gemensamt ägt) tidningstryckeri; jfr fabrik 4. DN 26 ⁄ 8 1973, s. 2. För första gången trycks G-P i färg. Fyra nya tryckpressar i en toppmodern tidningsfabrik .. gör detta möjligt. GbgP 28 ⁄ 3 1988, s. 6.
-FEJD. fejd (se d. o. b) i l. mellan tidning(ar); jfr -krig, -polemik. Då inom hvarje departement de olika partierna äro representerade af flera särskilda blad, pågår öfver hela landet en tidningsfejd. SDS 21 ⁄ 8 1877, s. 2. IllSvOrdb. (1955).
-FLORA. jfr flora 3 b. En stillsam och kritisk iakttagare av den språkliga dräkten i vår svenska tidnings- och tidskriftsfloras ymniga alster. TSvLärov. 1953, s. 227.
-FLYG. (inrättning för) tidningsdistribution medelst flygplan. NärVarHur 1957, s. 392. Succé för tidningsflyg i norr(.) SvD kom till morgonkaffet. SvD(A) 2 ⁄ 9 1964, s. 3.
-FOLK. sammanfattande, om personer verksamma inom tidningsbranschen; särsk. om journalister; jfr folk 3 h. Publicistklubb. 247 (1924). Är det tidningsfolket som har skrämt upp fröken hit? Trenter AldrNäck. 142 (1953).
-FORMAT. jfr format 1. 2UB 10: 220 (1906).
-FOTOGRAF. pressfotograf. Hellström Kusk. 190 (1910).
-FRAS. (numera bl. tillf.) jfr fras, sbst.1 2. En lättsinnig utan mening framkastad tidnings- eller bulletin-fras. Wingård Minn. 12: 53 (1850). Auerbach (1915).
-FURSTE. (numera föga br.) tidningskung; jfr furste 2 b α β’. SvLittFT 1837, s. 589. Den åldrande tidningsfurstens feterade väninna. IdrBl. 26 ⁄ 4 1935, s. 8.
-FÄRG. färg använd vid tryckning av tidningar. De svarta färgerna (indelas) i tidningsfärg, verk- och accidensfärg samt illustrationsfärg. Elge BoktrK 102 (1915).
-FÖLJETONG~102, äv. ~200. följetong (se d. o. 2 (b)) i tidning. SthmFig. 1846, s. 180.
-FÖRARE, se C. —
-FÖRETAG~102, äv. ~200. företag (se d. o. 3) som består i l. avser tidningsutgivning; äv. (o. i sht) konkretare, om företag som bedriver tidningsutgivning (jfr företag 4); jfr -affär 2, -bolag, -hus, -koncern o. press-företag. AnderssonBrevväxl. 1: 210 (1854). Han fick gå till det stora, blomstrande tidningsföretaget .. för att få bröd. Moberg Sedebetyg 49 (1935). Tidningsföretaget .. gick .. i stöpet, innan det ens startat. Bolin Bååth 53 (1946).
-FÖRORDNING. (förr) förordning rörande tidningars utgivande; jfr förordning 3. Döss o. Lannge (1908).
-FÖRSKRIVNING. (†) förskrivning (se förskrivning, sbst.2 1 slutet) av tidningar. Geijer Postförf. 334 (1890). Döss o. Lannge (1915).
-FÖRSÄLJARE. om person som (yrkesmässigt) säljer lösnummer av tidning (jfr -kolportör); numera äv. om butik o. d. där tidningar säljs. Björkman (1889). En av Svenska Pressbyråns stillfilmer, som ger tidningsförsäljarna på tåg och båtar instruktioner och råd. Förberg SäljFilm 19 (1946). En av Stockholms mest välsorterade tidningsförsäljare, butiken Press specialisten. DN 5 ⁄ 6 1996, s. A5.
-FÖRSÄLJNING. jfr försälja 1 b. WoJ (1891).
-GLÄFS. (numera bl. tillf.) jfr gläfs, sbst.1 2. Cygnæus 11: 139 (1892).
-GUBBE. (vard.) om (äldre) manlig tidningsförsäljare. Cederschiöld Maghreb 17 (1918).
-GUMMA. (vard.) om (äldre) kvinnlig tidningsförsäljare l. kvinnligt tidningsbud; jfr gumma, sbst.1 1 c. Blanche Tafl. 2: 157 (1845, 1857). Vår gamla tidningsgumma, som stultade med nöd / uppför trapporna var morgon när sjuslaget ljöd. Ferlin DöddansV 19 (1930). IllSvOrdb. (1955; om tidningsförsäljare).
-HUS. om (byggnad inrymmande) tidningsföretag l. -tryckeri; jfr hus 7 o. -företag. DN(A) 6 ⁄ 10 1963, s. 41. På den danska tidningsmarknaden har .. de senaste åren pågått ett .. för tidningshusen kostsamt krig med dumpade priser på både annonser och prenumerationer. DN 24 ⁄ 9 2002, s. B4.
-HUVUD. huvud (se d. o. 6 i β) överst på tidnings(dels) första sida (med uppgift om tidningens namn, utgivningsdatum osv.). GbgP 18 ⁄ 3 1986, s. 2.
-HYLLA. hylla för l. med tidningar. BoupptVäxjö 1869.
-HÅLLARE. på vägg upphängd, för tidningar avsedd hållare av textil l. papp l. trä o. d.; äv. om käpp (se d. o. 2) l. stång med fasthållningsanordning för tidning samt krok l. ögla för upphängning på vägg o. d.; numera äv. om för leverans av tidningar avsedd (cylinderformad) hållare på l. vid ytterdörr l. vid tomtgräns o. d. NerAlleh. 6 ⁄ 12 1871, s. 4. Uppritade Filt-Arbeten .. såsom Borddukar .. Tidningshållare, Borstväskor. GHT 1896, nr 266 B, s. 2. Jag upptäckte .. att tidningshållarens skaft var så finurligt placerat, att det icke behövde stödjas. Claesson MakedonFl. 37 (1935). Brevlådor och tidningshållare utanför lägenhetsdörren ska sitta lågt och portar ska vara lättöppnade. DN 12 ⁄ 1 2003, s. 2.
-HÖG. jfr hög, sbst.1 2. Almqvist TreFr. 2: 128 (1842).
-INSÄNDARE. insändare (se d. o. 2); i sht förr äv. om person som till tidning insänt (kortare) inlägg (i aktuell fråga) (jfr insändare 1 slutet). Detta må utgöra mitt svar till den eller de anonyma tidningsinsändare, som .. visa sig ega hvarken vilja eller förmåga att skilja .. saken från personen. Johansson Noraskog 2: 49 (1881). (E. Södergran) antydde i en tidningsinsändare, att flera poem .. (i Septemberlyran) hörde ihop med ett övervunnet stadium i hennes utveckling. Tideström Södergran 160 (1949).
-INTERVJU. intervju för l. i tidning. Sjöman Lekt. 49 (1948).
-JOURNALIST. jfr journalist 2 o. -reporter. Han har provat mycket under sin journalistiska bana. Varit tidningsjournalist .. utlandskommentator .. och sedan 1974 biträdande ljudradiochef. SmålP 4 ⁄ 7 1978, s. 6.
-KALLE. (numera föga br.) ss. (skämtsam l. slangartad) benämning på tidningspojke; jfr kalle, sbst.2 Hjelmqvist Förnamn 132 (1903). VLösen 1911, s. 105.
-KAMPANJ. (reklam)kampanj i tidning; jfr kampanj, sbst.2 3 a. HvadNyttSthm 1898, nr 3, s. 1. En kraftig tidningskampanj stimulerade intresset för Bennett-kollektionen. Wasastjerna Duveen RarDyrgr. 209 (1937).
-KIOSK. jfr kiosk 2 o. -sjapp, -stånd. WoJ (1891). Hon .. flanerade omkring .. ett tag i närheten av norra tidningskiosken, läste löpsedlarna och gick sen hemåt. Eriksson ÖmhHung. 89 (1948).
-KLIPP. jfr klipp, sbst.2 1 b slutet, o. -urklipp o. press-klipp. Strindberg Brev 12: 52 (1897). En urklippsbok med de senaste .. intressanta tidningsklippen. SvFl. 1941, s. 196.
-KOLPORTÖR. (numera i sht i skildring av ä. förh.) tidningsförsäljare; jfr kolportör 1. Backman Dickens Pickw. 2: 99 (1871). Tidningskolportören, som hade sitt stånd utanför Centralpostkontoret. Wästberg Kung. 50 (1955).
-KONCERN. jfr -företag. Den Lidmanska tidningskoncernen, som med sina sex tidningar .. torde vara ett av landsortens största tidningsföretag. Motorför. 1928, nr 9, s. 15.
-KONTOR. om tidnings (lokal)kontor (bl. a. för mottagning av prenumerationer, annonser o. d.) (jfr -expedition o. depesch-byrå); förr äv. om lokal för läsning o. försäljning av tidningar (jfr -rum). SC 1: 8 (1820). Allmänna tidningskontoret vid Gustaf Adolfs torg. Lundin NSthm 14 (1887). Han (hade) varit inne i tidningskontoret och inlämnat dödsannonsen. Hedberg VackrTänd. 306 (1943).
-KORRESPONDENT. jfr korrespondent, sbst. II 3. Björkman (1889). Han .. var bl. a. tidningskorrespondent under kriget mellan Italien och Österrike 1866. 2NF 18: 160 (1912).
-KORSBAND~02 l. ~20. (förr) jfr kors-band 1 c. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 14, s. 12.
-KRIG. krig (se d. o. f) i l. mellan tidning(ar); jfr -fejd, -polemik. KrigVAT 1844, s. 321. Efter ett par veckor utdog tidningskriget mot Peter Basen. Siwertz Sel. 2: 44 (1920). I dag trappas tidningskriget upp i Skåne! DN 16 ⁄ 12 1979, s. 14.
-KRITIK. kritik i l. av tidning; jfr kritik 1 (b), 2 slutet o. press-kritik. Han (har) .. fått Tidnings-Critiker til belöning för det han vädjade til allmänheten. 3SAH LVI. 3: 53 (1828). IllSvOrdb. (1955).
-KRÖNIKA. krönika (se krönika, sbst.1 3) i tidning; äv. om (i radio l. TV framställd) sammanfattning av (dags)aktuella tidningsledare l. -artiklar. Vad är det som gör att en tidningskrönika intresserar inte bara pressens män .. utan också en större läsekrets? SvD(A) 25 ⁄ 11 1959, s. 14. För bara några år sedan hade Sveriges Radio två tidningskrönikor där lyssnarna fick reda på vad landets ledarskribenter ansåg i skilda ämnen. DN 24 ⁄ 2 2001, s. A4.
-KRÖNIKÖR. person som skriver tidningskrönika; äv. om person som (i radio l. TV) sammanfattar (dags)aktuella tidningsledare l. -artiklar; jfr krönikör 3. Virén Skizz. 31 (1890). Radions tidningskrönikör. Expressen 3 ⁄ 1 1998, s. 2.
-KUNG. om mäktig person inom tidningsbranschen; jfr konung, sbst.1 I 4 d, o. -furste, -magnat. Jag är .. af den tanka att hvarken rikskung eller tidningskung bör vidtalas (i tryckfrihetssaken). AnderssonBrevväxl. 2: 180 (1854).
-KVARTER. kvarter (se d. o. 12) som domineras av tidningsföretag. Tidningskvarteren i Klara. Närmare stadens upprörda centrum med tidningskvarteren slog ryktet emot som svallvågor. Öberg Storstr. 125 (1910).
-KVINNA. inom tidningsbranschen verksam kvinna, i sht journalist; jfr -man. Lundin NSthm 514 (1889). Det har .. blivit först senare tider förunnat att se damerna på allvar uppträda som professionella tidningskvinnor. Publicistklubb. 304 (1924).
-KÅSERI. 3SAH LIV. 2: 65 (1889).
-KÅSÖR. Denna orättvisa ensidighet, vartill oftast våra folkgunstsökande tidnings-causeurers .. pennor med så lättsinnig tanklöshet .. göra sig skyldiga. Oscar II Mem. 3: 141 (1869).
-KÄBBEL. (numera i sht vard.) jfr -polemik. Jag hatar tidningskäbblet och vill ej uppföra något Tuppfäktningsspectakel för den vördade allmänheten. Tegnér Brev 2: 26 (1818).
-LEDARE.
1) ledare (se d. o. 1) för tidning(sföretag). Lundin NSthm 337 (1888).
2) ledare (se d. o. 13) i tidning. De flesta af mina läsare .. tycka sig .. från .. tidningsledare igenkänna en passus af ungefär följande innehåll (osv.). Hellquist Namn 1 (1918).
-LEVERANS. jfr leverans 3. LVetA IV. 5: 20 (c. 1898).
-LITTERATUR. om den del av litteraturen som omfattar tidningar; jfr -läsning 2, -press 2. Vår TidningsLitteratur har blifvit ökad med 2ne nya Blad. 3SAH LVI. 3: 42 (1827).
-LÄGG. jfr lägg, sbst.2 b. De flesta (av H. Wijkmarks skisser) ha det värde, att deras räddande ur tidningsläggen hälsas med tillfredsställelse. HT 1938, s. 86.
-LÄSANDE, n. jfr -läsning 1. Det ifriga tidningsläsandet. Sthm 3: 197 (1897).
-LÄSANDE, p. adj. Den tidningsläsande pöbeln. 3SAH XLVI. 2: 265 (1835).
-LÄSARE. Höijer 4: 217 (1796). För tidningsläsaren är det ofta mycket svårt att dra gränsen mellan vad som är en nyhetsartikel eller vad som är personligt tyckande av journalisten. SDS 7 ⁄ 12 1986, s. 70.
-LÄSNING.
1) läsning av tidning(ar). Snellman Gift. 1: 108 (1842). Tidningsläsning är en passion, som i våra dagar härjar grymmare än kanske någonsin förr. Böök Stridsm. 63 (1910).
2) (mera tillf.) konkretare: lektyr som utgörs av tidningar; jfr läsning a o. -litteratur. AnderssonBrevväxl. 1: 213 (1854). Det finns .. lika många meningar om vad som är intressant tidningsläsning som det finns läsare. UrDNHist. 2: 167 (1909).
-LÄS-RUM. jfr läs-rum 1 o. -rum. SAOL (1950).
-MAGNAT. jfr magnat 1 o. -kung. 2NF 29: 76 (1919). Till industriidkare måste man väl tyvär i våra dagar räkna också tidningsmagnaterna. Hellström RedKav. 83 (1933).
-MAKARE. särsk. om person i tidnings ledning med uppgift att förnya l. prägla tidningens journalistiska inriktning. DN 24 ⁄ 11 1976, s. 21. Man engagerar professionella tidningsmakare för att skissa en säljbar produkt. SvD 18 ⁄ 10 1981, s. 2.
-MAN. [jfr t. zeitungsmann] inom tidningsbranschen verksam person; jfr -kvinna o. press-man. ÅbSvUndH 59: 149 (1872). (Författaren S. Selander) började .. skriva artiklar om teater och litteratur i tidningarna; hans borgerliga yrke blev tidningsmannens. 3SAH LXVI. 1: 232 (1957).
Ssgr: tidningsmanna-bana. jfr bana 1 g γ. 3SAH 2: 21 (1897).
-kall. (numera bl. tillf.) jfr kall, sbst.2 4. Tidningsmannakallet, som härtills varit en biförtjenst till andra värf, utbilda sig efter hand till ett yrke. Topelius Tb. 141 (1895).
-MURVEL. (vard.) murvel (se d. o. 2). SöndN 1872, nr 22, s. 87. Å så skriver desse här tidningsmurvlarna å skäller på vädret. Engström Milst. 81 (1929).
-NOTIS. jfr notis 2 b. Att en tidningsnotis bland riktiga uppgifter stundom innehåller felaktiga, bör icke förundra någon. HforsT 18 ⁄ 9 1847, s. 2.
-NUMMER. nummer (se d. o. 7 a) av tidning. PH 9: 722 (1771). I början av år 1824 övergick man .. till en helt och hållet ny metod (för befordring av tidningar), i det att varje tidningsnummer skulle förses med en karta sigillata-stämpel. SvPostv. 177 (1924).
-OFFICIN. (numera mindre br.) om (byggnad inrymmande) tidningsföretag l. -tryckeri; jfr officin 3 o. -hus. Aminoff EröfrL 202 (1914). Från redaktionen går allt manuskript, som skall in i tidningen, ”ned i sätteriet”, vilket vanligen är beläget i en av tidningsofficinens lägre våningar. Bjurman 3Statsm. 247 (1935). SAOL (1973).
-OMRÅDE~020.
1) område (se d. o. 2) där tidning(supplaga) utkommer l. distribueras. De tre städerna ha hvar sitt utpräglade och skarpt begränsade tidningsområde. Flodström Sthmstar. 8 (1894).
2) i sht i sg. best., om det område (se d. o. 3) som rör l. har avseende på tidningar l. tidningsutgivning. I synnerhet inom tidningsområdet har sambandet mellan ideologi och ekonomi varit starkt. DN 12 ⁄ 2 1992, s. A2.
-ORGAN. jfr organ 4 d o. press-organ. Så utbeder jag mig att få erbjuda Snällposten till hans disposition, i fall han skulle vilja begagna ett så obetydligt tidnings-organ. UrKorrCronholm 84 (1857).
-PACKE. jfr packe b o. -bunt. Expeditionslokalen (på Aftonbladet), från hvilken vid fyratiden på e. m. den ena fuktiga tidningspackan efter den andra skickas ut i verlden. Lundin NSthm 422 (1888).
-PAKET. paket innehållande tidningar; äv. (tillf.) om paket inslaget i tidning(ar). Paket, innehållande genom postverket abonnerade tidningar, (tidningspaket) anses .. såsom vanliga brefpostförsändelser. SFS 1899, nr 78, s. 8. Tidningspaketet innehöll våta, delvis trasiga wienerbröd. Martinson BakSvenskv. 19 (1944).
-PAPPER. (tidning- 1787. tidnings- 1779 osv.)
1) (†) tidning (se d. o. 2); jfr papper 2 e. Chydenius 393 (1779). Intet enda tidningspapper, nästan ej en enda bok, som icke följer (Sv. Akademiens stavningslära). Ljunggren SAHist. 1: 204 (1886).
2) om (vanl. enklare) papper använt l. avsett att användas vid tryckning av tidningar; särsk. om dylikt papper använt ss. omslagspapper o. d. Vid köp i butiker bör man aldrig tillåta att det köpta inlägges i tidningspapper. Hagdahl Fråga 50 (1883). Som tidningspapper räknas allt papper med vikt av högst 55 och slipmassehalt av lägst 60%. SvTeknUppslB 2: 698 (1939).
Ssg (till -papper 2): tidningspappers-bruk. HandInd. 448 (1926).
-PLAN, sbst.1, r. om plan (se plan, sbst.1 II 2) för utgivande av tidning. Sina tidningsplaner upptog han nu ånyo. Wieselgren Samt. 51 (1871, 1880).
-PLAN, sbst.2, n. om flygplan använt för tidningsbefordran; jfr plan, sbst.1 I 6, o. -flyg. Ett tidningsplan går direkt till Nordmaling och återgår med passagerare direkt till Stockholm. SvD(A) 2 ⁄ 10 1958, s. 11.
-POJKE. (numera i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) pojke l. yngling som arbetar ss. tidningsförsäljare l. -bud; jfr pojke 1 b o. -kalle. Tidningspojkar och boksäljare sörja för din andliga menniska, ehuru erkännas måste att isynnerhet de senare erbjuda en högst eländig kost. Hufvudstadsbl. 1873, nr 41, s. 3. Förr’n någon fått skorna på sig, / Går tidningspojken åstad. Snoilsky 4: 187 (1887).
-POLEMIK. polemik (se d. o. 2) i l. mellan tidning(ar); förr äv. om enskilt inlägg i sådan polemik; jfr -fejd, -krig, -käbbel o. press-polemik. Saima 1844, nr 41, s. 2. Ett knippe tidningspolemiker. 2NF 36: 323 (1924). Medan tidningspolemiken i Paris ofta är amper, stundom ursinnig och hätsk, är den i landsortspressen mild och städad. Bjurman 3Statsm. 147 (1935).
-POST. (numera mindre br.) jfr post, sbst.3 7. Geijer Postförf. 337 (1890). SvPostv. 257 (1924).
-PRENUMERANT. HforsT 1864, nr 252, s. 2.
-PRENUMERATION. prenumeration på tidning; jfr -abonnemang. HforsT 1845, nr 11, s. 1. Återkommande räkningar, till exempel tidningsprenumeration .. och hyra. SvD 2 ⁄ 6 1998, s. 39.
-PRESS.
1) tryckpress för tidningar; jfr press, sbst.1 4. 2UB 10: 222 (1906). Att en stor modern tidningspress .. är uppe i ungefär 60,000 färdigtryckta, skurna och falsade tidningsexemplar i timman. TrycktOrd. I 9 b (1941).
2) om den del av pressen (se press, sbst.1 5) som omfattar tidningar. Hildebrandsson BlickPolitStrid 15 (1838). Den svenska tidningspressen leder sina anor från det trettioåriga krigets dagar. Flodström SvFolk 256 (1918).
-PRIVILEGIUM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr privilegium 1. Lagerbjelke .. framhöll, att tidningsprivilegiet hade .. samma karakter af egande rätt som de till andra publika inrättningar anslagna inkomster af hus eller jordräntor. Ljunggren SAHist. 2: 52 (1886).
-PROSA. prosa av det slag som används i tidningar; särsk. om i stilistiskt hänseende mindre god sådan prosa; jfr -svenska. Hedin Tal 2: 524 (1887).
-PUFF. tidningsartikel l. -recension innehållande överdrivet l. okritiskt beröm; äv.: tidningsreklam; jfr puff VI. Crusenstolpe Ställn. 9: 39 (1844). Vid uppläggandet af ett lån på 500 millioner francs .. beräknades tolf millioner för tidningspuffar. Sylwan ModPress. 120 (1906). Tack vare tidningspuffar prickar jag .. in (ett radioprogram med) Alf Mork och hans skrönor. Expressen 16 ⁄ 7 1990, s. 19.
-RECENSENT. särsk. om i tidning verksam recensent. Snellman Gift. 1: 75 (1842).
-RECENSION. jfr recension 2 slutet. SAOL (1950).
-REDAKTION. sammanfattande, om de personer l. den organisation som handhar redigeringen av en tidning, (fast) medarbetarstab i tidning (jfr redaktion 4); äv. om lokal(er) där redigering av tidning sker (jfr redaktion 5). SC 2: 1 (1821). På tidningsredaktionen kände han det som om han befann sig i en mera central punkt af tillvaron än i skolan. Söderberg AllvLek. 94 (1912).
-REDAKTÖR. redaktör (se d. o. 2) för (avdelning av) tidning. SC 1: 264 (1820). I Sverige blef .. postdirektören Johan Beier (år 1645) landets förste tidningsredaktör. 2UB 10: 51 (1906).
-REFERAT. referat publicerat l. avsett att publiceras i tidning. Lundin o. Strindberg GSthm 227 (1880). I samtliga tidningsreferat vittnas det om debattens värdighet, lugn och saklighet. LundagKron. 3: 77 (1955).
-REFERENT. jfr referent 1 o. -reporter. AdP 186263, 1: 249. Han stod nu .. framför domarbordet, menigheten sträckte halsarna, några tidningsreferenter skrev. Thorén Herre 317 (1942).
-REGISTER. register (se d. o. I 1 (b)) över tidningar. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 44, s. 82. För postbefordran som periodisk skrift skall tidning eller annat .. tryckalster .. vara infördt i ett tidningsregister, som föres hos Generalpoststyrelsen. 2NF 22: 7 (1915).
-REKLAM. reklam publicerad i tidning; äv. om verksamheten att göra reklam i tidning. Berömmande uttalanden och tidningsreklamer. EkonS 2: 469 (1899). Tidningsreklamen är ingalunda inskränkt till annonsafdelningen, under många olika former har den fått insteg äfven i textafdelningen. 2NF 22: 1303 (1915).
-REPORTAGE. om verksamheten att utföra reportage för tidning; äv. (o. numera i sht) om reportage publicerat i tidning. VL 1906, nr 35, s. 7. I ett tidningsreportage kunde vi läsa om en kvinna som var klar med sin grundutbildning vid 28 års ålder. DN 31 ⁄ 7 1998, s. C4.
-REPORTER. jfr -journalist, -referent. Nordensvan Figge 60 (1885).
-RUBRIK. rubrik (se d. o. 2) i tidning; särsk. i uttr. skapa tidningsrubriker, på grund av uppseendeväckande l. anmärkningsvärt beteende l. uttalande o. d. bli omnämnd i tidning(ar). SvT 1852, nr 15, s. 2. En tidningsrubrik .. skall väcka läsarens lust att studera den artikel som följer och .. meddela honom huvudinnehållet i artikeln. UrDNHist. 2: 211 (1923). En biskop som skriver om sex och lusta skapar tidningsrubriker i Storbritannien med sin bok. Expressen 13 ⁄ 11 1994, s. 10.
-RUM. för (förvaring o.) läsning av tidningar avsett rum; jfr -läs-rum. VexjöBl. 1839, nr 49, s. 1. Vid någorlunda stora bibliotek i större städer förekomma nästan regelbundet särskilda tidningsrum. TT 1896, Byggn. s. 43.
-RÖRELSE. den gren av företags l. allmän inrättnings verksamhet som omfattar tidningsutgivning l. -befordran (jfr rörelse 7); äv. konkretare, övergående i bet.: tidningsföretag (jfr rörelse 7 b). BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. s. 9. Postverkets tidningsrörelse föreslås bli omorganiserad. SvD(A) 1960, nr 344, s. 2. Tidningsrörelsens stora investeringsprogram är genomfört .. DN:s upplagenedgång är bruten. DN 24 ⁄ 12 1978, s. 7.
-SENSATION. (numera bl. tillf.) jfr sensation 2. Hildebrand KristnPersp. 186 (1935). Avlivning av kattor vid läroverket i Ystad har blåsts upp till en tidningssensation. TSvLärov. 1947, s. 84.
-SIDA. sida i tidning. Bjurman 3Statsm. 125 (1935).
-SJAPP. (numera föga br.) bod l. kiosk för försäljning av tidningar; jfr sjapp, sbst.2 Östergren 5: 1202 (1938).
-SKRIBLER. (†) ss. nedsättande benämning på journalist. Det är inte så godt att vara prins när man riskerar att få snubbor af första bästa tidningsskribbler. Carlsson HelaSthm 37 (1911).
-SKRIFT. särsk. (numera bl. tillf.) tidning (se d. o. 2). Beskyddare af Borgelig Frihet, har .. (Spaniens premiärminister) uphäfwit förbudet emot TidningsSkrifter. SP 1792, nr 191, s. 3.
-SKRIK. (numera bl. tillf.) oeg. l. bildl., om framförande av högljudd opinionsyttring o. dyl. i tidning; äv. konkretare, om enskilt fall av sådan opinionsyttring osv. publicerad i tidning; jfr skrik 1 b. 3SAH XL. 2: 191 (1833). Jag afskyr politiken! / Vi prester böra ej bry oss om tidningsskriken. Hedberg Dagt. 80 (1876).
-SKRIVARE. (tidning- c. 17551880. tidnings- 1767 osv.) [jfr t. zeitungsschreiber] (ss. nedsättande benämning på) journalist; jfr skrivare 4 a o. -skribler. Schultze Ordb. 4358 (c. 1755). Undertecknad .. njuter af en sådan sällhet långt bort från de satans menniskorna och tidningskrifvarne .. att han icke vågar omtala det. Strindberg Brev 2: 155 (1880).
-SKRIVERI. (stundom nedsättande) om skriveri i tidning(ar), journalistik; äv. (o. numera i sht) konkret(are), om (resultatet av) enskild akt av dylikt skriveri (i sht i pl., jfr skriveri 2 b). 3SAH XXXVIII. 2: 119 (1852). Han levde .. på tidningsskriveri och översättning. Lamm StrindbgDram. 1: 154 (1924). Händelsen blev föremål för långvariga och upprörda tidningsskriverier. Fogelström CaféUtp. 213 (1970).
-SKVALLER. jfr skvaller, sbst.3 1. Dagens miniaturbilder, dem tidningssqvallret utbjuder i dag, och verlden har glömt i morgon. Tegnér (WB) 7: 166 (1834).
-SPALT. spalt (se d. o. 4) i tidning; äv. dels i allmännare anv., i pl., om (texten i) tidning l. om tidningspressen (se -press 2), dels i utvidgad anv., om avdelning i tidning (omfattande en l. flera spalter). Snellman Gift. 2—3: 108 (1842). Valpropaganda och sensationella brottmål fyllde tidningsspalterna. Östergren (1957). Tidningsspalter — såna där rådgivningsspalter — han brukade riva ur dem. Lundgren Oates GörVill 163 (1976).
-SPRÅK. jfr språk 6 a. Palmær Lustr. 42 (1848). Klart, sakligt, enkelt, lättflytande — så ska tidningsspråket vara. Poppius o. Jansson Journ. 50 (1959).
-STÅND. jfr stånd, sbst.1 10, o. -kiosk. Tidningsståndet vid busshållplatsen sålde .. tidningar, tidskrifter och vykort. Hedberg Dan 301 (1948).
-STÄLL. ställ (se ställ, sbst.1 1) för l. med tidningar. TT 1896, Byggn. s. 43.
-STÄMPEL. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om i Sv. 1824—1872 i varje tidningsexemplar anbragt stämpel, bekräftande att skatt inbetalats till staten o. medgivande avgiftsfri befordran med posten; jfr bevillnings-stämpel o. -bevillnings-stämpel. 3SAH XXXVIII. 2: 256 (1854). Betraktar man tidningsstämpeln såsom ett bevis på erlagd avgift, skulle man .. här ha en frankostämpel tidigare än frimärket. SvPostv. 178 (1924).
-STÄMPEL-AVGIFT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -stämpel. SFS 1846, nr 15, s. 4.
-STÄMPLING. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -stämpel. SFS 1830, s. 51. Efter .. framställning från generalpoststyrelsen bestämdes vid 1872 års riksdag, att tidningsstämplingen skulle borttagas och att för tidningsbefordringen skulle utgå avgift till postkassan. SvPostv. 178 (1924).
-STÖD. särsk. om statligt ekonomiskt stöd till tidningar, presstöd. Det föreslagna direkta statliga tidningsstödet. SvD(A) 4 ⁄ 4 1965, s. 19.
-SVENSKA. (i sht förr stundom ngt nedsättande) benämning på sådan sv. språkform som nyttjas i tidningar; jfr -prosa, -språk. Ossiannilsson Barb. 50 (1908). Vår dåliga tidnings- och riksdagssvenskas .. böjelse för onödiga prepositioner. TT 1941, V. s. 159.
-TAXA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) av poststyrelsen utgiven skriftlig förteckning över tidningar (med uppgift om (prenumerations)priser o. d.); jfr taxa, sbst. 3. Ny tidningstaxa publiceras öfwer år 1852 utkommande tyska, franska och engelska blad. HforsT 1851, nr 98, s. 1. Tidningstaxor utges årligen af Generalpoststyrelsen. 2NF 38: 858 (1926).
-TECKNARE. jfr tecknare 1. Berger Ysaïl 117 (1905). Carl Larsson var bara 17 år och elev på Konstakademin när han 1871 började extraknäcka som tidningstecknare för att klara livhanken. GbgP 6 ⁄ 3 1996, s. 33.
-TEKNIK. jfr teknik 1. Sthm 3: 234 (1897). Den storartade utveckling som tidningstekniken på senare årtiondena tagit såväl i fråga om det rent redaktionella som .. det typografiska. LundagKron. 2: 185 (1921). —
-TEKNISK. jfr -teknik. Den kraftigaste orsaken till Aftonbladets framgång var .. af rent tidningsteknisk art. Sylwan SvLit. 157 (1903). —
-TELEGRAM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) telegram skickat till l. infört i tidning; jfr press-telegram. Tidningstelegram från Athen meddela: Wapenstillestånd mellan Grekland och Turkiet har undertecknats. Hufvudstadsbl. 1878, nr 34, s. 1.
-TEXT. jfr text 1. Form 1948, s. 100.
-TRYCK. tryckning av tidningar; äv. konkret, dels om tryck i tidning, dels (numera mindre br.) om tryckt tidning. HforsT 1855, nr 100, s. 2. De moderna lättsmälta stilmetallerna, som användas vid maskinsättning och tidningstryck. Starck Kemi 191 (1931). God dager skall anses råda i sovrum, där det vid klart väder och vanligt dagsljus är möjligt att .. läsa vanligt tidningstryck. SFS 1943, s. 874. IllSvOrdb. (1964; om tryckt tidning).
-TRYCKARE. Möller 2: 1445 (1785).
-TRYCKERI. tryckeri som (huvudsakligen) sysslar med tryckning av tidningar; stundom motsatt: civiltryckeri. Hufvudstadsbl. 1868, nr 203, s. 1. Numera användes stereotypi vid nästan alla större bok- och tidningstryckerier. 2UB 10: 230 (1907).
-TÅG. (numera i sht i skildring av ä. förh.) tåg för tidningsbefordran. Tidningspackarna delas upp och buntas ombord på tidningståget. STSD 27 ⁄ 12 1935, s. 11.
-UPPGIFT~02 l. ~20. uppgift i l. om tidning. Palmblad Norige Bih. 79 (1847). Tidningsuppgift, som är afsedd att införas i det följande årets tidningstaxa, bör till utgifningsortens postkontor aflämnas utan dröjsmål. Döss o. Lannge (1908). Enligt vissa tidningsuppgifter skulle det råda gamla misshälligheter mellan Vilhelm Moberg och invånarna i Algutsbodabygden. SvD 8 ⁄ 8 1970, s. 9.
-UPPLAGA~020. EngSvOrdb. 534 (1875). De nya dramatiska händelseförloppen fr. o. m. 1939 körde .. upp tidningsupplagorna till en storlek som ingen svensk tidningsekonom ens vågat drömma om tidigare. Poppius o. Jansson Journ. 119 (1959).
-UPPSATS~02 l. ~20. (numera mindre br.) uppsats i l. för tidning; jfr -artikel. Crusenstolpe Mor. 4: 276 (1841). Östergren (1957).
-URKLIPP~02 l. ~20. jfr -klipp o. press-urklipp. Dahlgren Jephson 407 (1891). En gymnasielärare .. kom .. för att få översatt några svenska tidningsurklipp om konserter, som hans fru .. hade hållit i Sverige. Wigforss Minn. 1: 299 (1950).
-UTGIVARE. utgivare av tidning. Stickande och bittert, som det passar en tidningsutgifvare i en småstad. Hjärne DagDrabbn. 229 (1806).
Ssg: tidningsutgivar-, äv. tidningsutgivare-förening. Svenska tidningsutgifvareföreningen konstituerade sig i tisdags afton vid ett .. möte i Publicistklubbens lokal i Stockholm. GHT 9 ⁄ 4 1896, s. 2.
-UTGIVNING~020. Sylwan ModPress. 7 (1906).
-UTTALANDE. uttalande i l. för tidning. 2NF 28: 890 (1918). I mitten av augusti gjorde statsminister Erlander ett tidningsuttalande om (skatte)förslaget. Ortmark Maktsp. 73 (1967).
-VÄDER. särsk. (†) till 1, bildl.: skvaller. Tag Gud til råds om stånd och lefnads sätt, / Rådfråga sen din Far, han lär dig gifwa rätt; / Men ställ din räkning ej på alla tidnings wäder. Dalin Arg. 2: 437 (1734, 1754).
-VÄG. bildl., om väg l. metod att uppnå ngt gm skrivande i tidning(ar); äv. dels (i sg. best.) om karriär inom tidningsbranschen (särsk. i uttr. gå tidningsvägen, göra karriär inom journalistiken), dels i det adverbiella uttr. i tidningsväg, i fråga om l. avseende tidningar. Detta kan man kalla en bonne fortune i tidningsväg! Liljecrona RiksdKul. 324 (1840). I våra dagar sökes (av litteratörer) blott den stora allmänhetens gunst, och genaste vägen dit anses vara tidningsvägen. Lundin NSthm 455 (1889). Själf ämnar han gå tidningsvägen, ty på ämbetsmannabanan gälla blott relationer, förklarade han. Sundbeck Elsa 6 (1897).
-VÄRLD(EN). om sammanfattningen av tidningsutgivning o. tidningar (ngnstädes l. vid viss tidpunkt l. under viss period); jfr -bransch(en). Wallmark Res. Förord (1832). Times (kunde) ej bevara sin, man kan väl säga privilegierade ställning inom den engelska tidningsvärlden. Sylwan ModPress. 66 (1906). Den enda kontakt som jag hade haft med tidningsvärlden inskränkte sig till att jag .. skrivit en insändare i Svenska Dagbladet. UrDNHist. 1: 251 (1952).
-VÄSEN(DE). press (se press, sbst.1 5). 3SAH XLVI. 2: 176 (1833). De förnämsta hindren för tidningsväsendets fria utveckling voro censuren och indragningsmakten. Flodström SvFolk 258 (1918).
-VÄSKA. väska för tidningar; särsk. (om ä. förh.) om väska vari tidningar befordrades på tåg. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 12. Post befordras å järnväg: med postkupé, i brevlåda, i tidningsväska eller såsom ilgods. SFS 1918, s. 1812.
-YRKE(T). yrke innebärande arbete i l. med tidning l. med anknytning till tidning, i sht om journalists yrke. (Ehuru) tidningsyrket nu snart blifvit nära ärelöst. 3SAH XLVI. 2: 172 (1833).
-ÅRGÅNG~02 l. ~20. om de under ett visst år utkomna numren av en viss tidning. Till salu: Följande Tidningsårgångar: Åbo Tidningar för åren 1793 till och med 1809. HforsT 1836, nr 28, s. 4.
-ÄGARE. AnderssonBrevväxl. 1: 110 (1847). Hastigare än i något annat land utvecklade sig pressen här (dvs. i Amerika) till storindustri och affär, och tidningsägarna började skära guld med täljknivar. Bjurman 3Statsm. 43 (1935).
-ÖVERSIKT~102, äv. ~200. särsk. om (i tidning publicerad) översikt över uttalanden i (andra) tidningar (särsk. i viss fråga l. vissa frågor); jfr -krönika o. press-översikt. ÖresundP 24 ⁄ 3 1848, s. 3. En tidningsöversikt över den aktuella penningpolitiken. Östergren (1957).

 

Spalt T 1068 band 34, 2004

Webbansvarig