Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÅR 4r, sbst.3, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er32; förr äv. KORPS, r. l. m. (KKD 5: 246 (1711), BtRiksdP 1894, 6Hufvudtit. s. 9) l. n. (Rudbeck Bref 349 (1696), Tersmeden Mem. 1: 69 (c. 1780)); best. -en; pl. -er (GT 1788, nr 6, s. 1, 3SAH 3: 261 (1888)) l. (ss. n.) = (KKD 6: 121 (1708), Tersmeden Mem. 1: 69 (c. 1780)).
Ordformer
(chor 1789. coer 1708. cor 17071749. korp (co-) c. 17101811. corps (ko-) 16961931. kår 1851 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. t. korps, eng. corps; av fr. corps, av lat. corpus, kropp (se KORPUS). — Jfr AVANTKÅR, CORPS-DE-BATAILLE, CORPS-DE-GARDE, CORPS-DE-LOGI]
1) [jfr motsv. anv. i lat. o. fr.] (†) samling (av skrifter, akter o. d.). Rudbeck Bref 349 (1696).
2) ss. enhet organiserad l. uppfattad grupp av personer med samma yrke l. arbetsuppgift l. tjänsteställning o. d.; äv. om vissa sammanslutningar (i allm. med en viss social uppgift) som i ngt avseende äro organiserade med en dylik (i sht militär) kår ss. förebild; äv. om en kår ss. institution. Diplomatiska kåren. Upprätthålla kårens anseende. 2RARP 6: 58 (1731). Rehbinder .. gaf .. offentligt företräde åt tjenstemän, borgerskap och råd. .. Derpå intogs dejeuner dinatoir i närvaro af samtliga corpser. Topelius Dagb. 3: 108 (1837). (Så har) denna ganska betydliga kår (dvs. folkskollärarna) erhållit rösträtt. Strindberg NRik. 18 (1882). (Ordonnansens) uppgift det är att löpa staden kring och kalla de olika kårerna (vid operan) till tjänstgöring. Hellander Teat. 54 (1898). Hellström Malmros 16 (1931; om poliskår). — jfr APOTEKAR(E)-, ARBETAR(E)-, BALETT-, BRAND-, DOCENT-, DOMAR(E)-, FOLKSKOLLÄRAR(E)-, FRIVILLIG-, KÖPMANNA-, LÄKAR(E)-, LÄRAR(E)-, MUSIK-, OFFICERS-, PERSONAL-, POLIS-, SJÖMANS-, SKAUT-, SKEPPSGOSSE-, STUDENT-, TJÄNSTEMANNA-, UNDEROFFICERS-, VÄG- OCH VATTENBYGGNADS-, ÄMBETSMANNA-KÅR m. fl. — särsk.
a) [efter fr. en corps] (föga br.) i uttr. i kår, i samlad trupp, ”in corpore”. Vi .. gingo i korps. Weste FörslSAOB (1823). Ödman VårD 1: 30 (1884, 1887).
b) mil. om militär truppstyrka som står under gemensam befälhavare o. (i allm.) är avsedd att uppträda ss. en enhet, truppförband; i fråga om nutida förh. i Sverge dels om mindre, självständigt truppförband vars storlek icke medgiver indelning i bataljoner o. som alltså icke bildar ett fullständigt regemente (i trängen, ingenjörtrupperna o. i fråga om vissa artilleriförband), dels (nästan bl. i ssgn ARMÉ-KÅR l. elliptiskt för denna) om armékår. KKD 10: 44 (1707). Hästjägare .. böra (icke) i särskilta corpser formeras. KrigVAH 1805, s. 122. Och Sven han tog sin säck på rygg och gick till närmsta corps. Runeberg 2: 50 (1846). Topografiska korpsen. TjReglArm. 1858, 1: 225. 2:ne eller flera fördelningar bilda en kår. Spak HbFältartill. 196 (1873). Trupperna äro indelade i regementen och kårer. UFlott. 1: 144 (1903). — jfr ARMÉ-, ARTILLERI-, FLYG-, FRI-, FRISKYTTE-, FÄLTJÄGAR-, GARDES-, GENI-, GRENADJÄR-, HUSAR-, INGENJÖR(S)-, MINÖR-KÅR m. fl.
Ssgr (till 2): KÅR-ANDA, r. l. f. [jfr fr. esprit de corps] om andan inom en kår, i sht med tanke på känslan för samhörigheten o. den kamratliga sammanhållningen inom kåren; ofta i pregnant anv., om god kamratlig o. kollegial anda. Ingen Corps-anda fans bland Officerarne. KrigVAT 1834, s. 127.
(2 b) -ARTILLERI. mil. truppförband av artilleri som icke är tilldelat ngn fördelning utan står direkt till armékårchefens förfogande. KrigVAH 1886, s. 8.
-BEFÄL. särsk. mil. till 2 b; abstr. o. konkret; i konkret anv. ofta koll. KrigVAH 1825, s. 37 (konkret). NF 2: 999 (1878; abstr.).
-BEFÄLHAVARE~00200 l. ~02100. särsk. mil. till 2 b. KrigVAH 1828, s. 333.
-CHEF. särsk.
a) chef för väg- o. vattenbyggnadskåren. SvT 1852, nr 17, s. 2.
b) sjömil. chef för underofficers- o. sjömanskårerna vid ngn av flottans stationer. Gynther Förf. 8: 179 (i handl. fr. 1861). UFlott. 1: 71 (1903).
d) chef för en skautkår.
e) chef för en kår i frälsningsarmén. UNT 1930, nr 10542, s. 5.
-DISCIPLIN. jfr DISCIPLIN 3. Lindqvist Stud. 52 (1906).
-EMBLEM. jfr -MÄRKE. VFl. 1927, s. 33.
(2 b) -FÖRBAND. mil. truppförband som omfattar en kår. KrigVAH 1885, s. 29.
-HUS. hus med samlings- o. sällskapslokaler för en kår (i sht en studentkår). Tekniska högskolans studentkårs kårhus. DN(A) 1930, nr 277, s. 5.
(2 b) -INTENDENT. mil. jfr INTENDENT g, ävensom REGEMENTS-INTENDENT. PT 1914, nr 207, s. 2. Kårintendent vid Älvsborgs kustart.kår. SvStatskal. 1918, s. 328.
-INTRESSE. jfr INTRESSE 3. Svenson Sinnessj. 111 (1907).
-KÄNSLA. jfr -ANDA. Cederschiöld Krig 97 (1916).
-MÄRKE. märke (knapp, nål l. dyl.) utmärkande medlemsskap i en viss kår. Lindqvist BakMoln. 127 (1911).
-MÖTE. särsk.
1) möte vari samtliga medlemmar i en viss kår äga rätt att deltaga. Lundagård 1921, nr 10, s. 12.
2) (†) mil. till 2 b: regementsövning vid en kår. BtRiksdP 1889, 9Hufvudtit. s. 27.
-NUMMER. mil. kadetts nummer i kadettkåren. SFS 1911, nr 59, s. 23.
-ORDER. särsk. mil. till 2 b: av kårchefen utfärdad order rörande kåren i dess helhet. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 304 (1886).
-ORDFÖRANDE~0200. särsk. i studentkår. Lundagård 1922, nr 7—8, s. 19. —
-PAMP, m. (vard.) särsk.: ”pamp” i studentkår. Lundagård 1922, nr 9, s. 9.
(2 b) -STAB. mil. SFS 1911, nr 60, s. 6 (i Bodens ingenjörkår).
-TIDNING. av en kår l. för medlemmarna av en kår utgiven tidning. Braun Dikt. 1: Föret. 1 (1844).
-VIS, adv. —
-ÄRA, r. l. f. ST 1896, nr 2120, s. 3.

 

Spalt K 3587 band 15, 1939

Webbansvarig