Publicerad 2002   Lämna synpunkter
SÖRPA sœr3pa2, v. -ade (Sahlstedt (1773) osv.) ((numera mindre br.) pr. sg. -er Malm Tomt 13 (1932), Rosendahl Fjäril 10 (1955); ipf. -te IllSvOrdb. (1955)). vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr SÖRP.
Ordformer
(syrp- 1663 (: syrperänna)1867 (: syrpmaskinen). sörp- 1686 osv.)
Etymologi
[sv. dial. syrpa, sörpa; jfr nor. nn. sørpe; till SÖRPA, sbst. — Jfr SORPA, sbst. o. v.1]
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) motsv. SÖRPA, sbst. 1: röra ut halmhackelse l. agnar l. kli o. d. i blandning med vatten l. annan vätska till foder åt kreatur, bereda sörpa; äv. med avs. på halm l. kli o. d.: röra ut till sörpa; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: sörpa (se SÖRPA, sbst.). Om Johan skulle bruka dhen sån som i fähuset stodh till att sörpa uthi för hästarna, eller (osv.). UUKonsP 18: 140 (1686). Med den construction nu föreslås af fähuset, sköter en karl beqvämligen 24 kor, med föreskrifvet ombyte af sörpning och torrfoder. LAA 1813, s. 314. Jag repar löf vid alebäck, / .. jag sörpar kli och agnar / att främja dessa bestars (dvs. grisarnas) späck. Karlfeldt FridLustg. 80 (1901). Sörpningen tillgick .. på följande sätt. Den torra hackelsen lades i en tunna (sörptunna) och på den slogs kallt vatten. Levander DalBondek. 1: 276 (1943). SAOL (1998). — jfr IN-SÖRPA. — särsk. i p. pf., om halm l. agnar o. d.: utrörd med vatten l. annan vätska till sörpa. Til afton får miölk-kor (i Härjedalen) .. sörpat wallhö. Hülphers Norrl. 3: 27 (1777). Fodret (åt häst som lider av kvickdrag) bör vara sörpad hackelse, hafre och oskuren halm. Juhlin-Dannfelt 323 (1886).
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om vatten l. annan vätska: frambringa l. åstadkomma ljud som när luft o. vätska sugs in ngnstädes; ss. vbalsbst. –ande äv. konkret, om dylikt ljud; äv. med opers. subj.; förr äv. i pass. övergående i dep.: (ljudligt) sugas. VetAH 1780, s. 9 (om ljudet). En del .. (vatten) sörpas med hiskeligt sorlande, såsom af et i djupa dälder framrusande vattufall, up åt i den stigande columnen (dvs. trombvirveln) och utkastas som rägn rundt omkring draget. Därs. 1782, s. 14. Det stiger råa dofter ur marsjorden; dikesvattnet klunkar och sörper. Rosendahl Fjäril 10 (1955). Vattnet rann så att det sjöng i skogen. Det sörpade under snön. Ekman Hunden 26 (1986).
3) (numera mindre br.) om vattendrag: bilda kravis; ss. vbalsbst. -ning särsk. konkret: kravis, sväll (se SVÄLL, sbst.2 2). ”Örebro II” och bogserångaren ”Nerike” .. träffades .. af det missödet att nära Kungsör fastna i .. sörpning samt lågo fast däri tills i förgår. AB(L) 1895, nr 284, s. 4. Jag minns, när strömmen sörpade och stannade för en del år sen. Spong Näv. 187 (1942). Vadstena blev utan vatten en stor del av torsdagen .. Vattenstoppet berodde på sörpning. ÖgCorr. 10 ⁄ 2 1967, s. 3. — jfr IS-SÖRPNING.
Ssgr (till 1; förr. Anm. Nedanstående ssgr kan äv. hänföras till sörpa, sbst.): A: SÖRP-BALJA. (syrpe- 17491796. sörp- 1835) balja (se balja, sbst.2 1) för beredning av sörpa; äv.: balja för utfodring med sörpa. BoupptVäxjö 1749. Må .. hästen moja sig vid sörpbaljan. Wadman Saml. 2: 35 (1835).
-FODER. foder i form av sörpa. LfF 1837, 3: 85.
-HO. (syrpe- 1746. sörp- 1943) ho för beredning av sörpa. BoupptVäxjö 1746. Överallt återfinnes .. ett kärl för den varvtals skeende blandningen med mjöl eller säd (sörplåda, sörpho, sörplår). Levander DalBondek. 1: 276 (1943).
-HUS. (sörp- 1801. sörpe- 1744) hus avsett o. speciellt inrett för beredning av sörpa. OfferdalKArk. N II 1, s. 81 (1744). Det i Dalarne så kallade Brässle- eller Sörp-huset, försedt med spis och kar för fodrets beredande. LBÄ 44—50: 332 (1801).
-KAR. (syrpe- 17341796. sörp- 1803) kar för beredning av sörpa, särsk. för blötning av hackelse o. d. BoupptVäxjö 1734. I sörp-karet blandades, utom agnor och båsz, hösmål, skuren wickerhalm, och ärthalm, afrepadt löf. Alm(Sthm) 1803, s. 42.
-MASKIN. (†) hackelsemaskin. I stället för svar begynte Rasmus att snyfta värre än en syrpmaskin, — ifall sådana den tiden varit i bruk. Topelius Fält. 5: 209 (1867). Gårdsfogdens Matti hade huggit lillfingret af sig i en sörpmaskin. Ahrenberg Hem. 219 (1887). Ett par årgångar af ”Finlands allmänna tidning” sönderhackades af oss barn i en sörpmaskin och ströddes på golfvet i det lilla rummet, alt för värmens skull. Dens. Öst. 174 (1890). Cannelin (1939).
-RÄNNA. (syrpe- 1663) ränna (se ränna, sbst.1 2 f) för beredning av sörpa. Köök med 3. hyllor, syrperänna. VDR 1663, s. 81.
-TUNNA. jfr -kar. BoupptVäxjö 1835.
B (†): SYRPE-BALJA, -HO, -HUS, -KAR, -RÄNNA, se A.

 

Spalt S 16639 band 33, 2002

Webbansvarig