Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STORSKIFTE stω3r~ʃif2te, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[av STOR, adj., o. SKIFTE]
(om förh. i Sv. på 1700- o. 1800-talen) kam. o. lantmät.
I. konkret: stort skifte (se d. o. 1 c, 15 a); särsk. om vart o. ett av de större skiften som jordägarna i en by erhöll gm storskiftet (se II 1). Landtmätarne (böra) wid delningar imellan Grannar uti en By .. tilse at the mindre Tegeskiften kunde förändras til så få storskiften, som görligit wara kan. LandtmFörordn. 169 (1749). Till egendomen hör en ägorymd af omkring 567,7 hektar, däraf under hufvudgården brukad åker 349 hektar, fördelade på storskiftet med omkring 276 hektar och på sandskiftet med 73 hektar. PT 1907, nr 106 A, s. 1. Bönderna fingo .. (gm storskiftet) sina strödda småstycken och tegar samlade i ett fåtal storskiften. Smeds Malaxb. 218 (1935). — särsk.
a) i uttr. lägga l. förlägga (ägor o. d.) i storskiften, storskifta (ägor osv.). Grannars Ägor i Byelag .. blefwo skilde ifrån hwarandra och i Storskiften lagde. LandtmFörordn. 177 (1757). Därs. 184 (: förläggas). 1757 års förordning om hemmansägors läggande i storskiften .. har betecknats som ”den utan jämförelse förnämsta tilldragelsen i svenska lantmäteriets historia”. LAT 1955, s. 99.
b) i uttr. lägga storskiften i (så l. så många fält). Storskiften i en by böra .. läggas uti .. högst fyra fält. BL 1: 46 (i handl. fr. c. 1765).
II. abstr.
1) om skiftesindelning l. skiftesreform kännetecknad av att jordägarna fick sina gm tegskiftet starkt splittrade jordegendomar fördelade på ett mindre antal sammanhängande ägolotter (vilkas storlek skulle bestämmas gm gradering av ägorna efter markens beskaffenhet); äv. om enskild sådan skiftesindelning, storskiftesförrättning; äv. om förhållandet att en jordegendom är storskiftad; jfr STOR-BYTE, -DELNING, -SKIFT. Fennia XVI. 3: 11 (1755). Storskiftet, ehuru det ock inrättas, är likväl alltid bättre, än det gamla Småskiftet, eller så kallade Tegeskiftet. (Modéer o.) Barchæus SvarVetA 71 (1774). Den af hwar och en innehafwande skatt uträknad efter des reducerade och i soknens sista Refbok upförde jordatal, skal blifwa delningsgrunden wid de i Dalarne nu förestående allmänna storskiften. LandtmFörf. 1: 388 (1804). Efter mitten av 1700-talet begynte s. k. storskifte gå fram över vårt land. Man avsåg därmed att nedbringa antalet ägostycken för varje hemman till ett mindre antal sådana. NorrbHembSkr. 1: 190 (1928). Storskiftet innebar .. en revolution såväl på åker- som ängsbrukets område. Smeds Malaxb. 218 (1935). Faggot blev den främste upphovsmannen till 1757 och 1762 års förordningar om storskifte. Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 40 (1961). — särsk.
a) i uttr. laga storskifte, skifte företaget enl. gällande lag. NoraskogArk. 4: 358 (i handl. fr. 1759). SPF 1848, s. 152.
b) i sådana uttr. som ligga i storskifte, om jorden i en by l. om ägor o. d.: vara storskiftad; lägga l. förlägga (jord l. ägor l. åkrar o. d.) i storskifte, storskifta (jord osv.). Der ägorne redan blifwit i storskifte förlagde, kunna (osv.). Fennia XVI. 3: 84 (1761). (I Skaraborgs län) äro .. på några år 14 Byelag lagde i Storskifte, och öfwer 70 Hemman klufne i mindre delar. SvSaml. 2: 20 (1764). Jorden (borde) .. läggas i storskifte, så att varje hemman finge sina ägor sammandragna helst i ett skifte. SvLantmät. 2: 17 (1928). Vid skifte av ägor inom område, som ligger i storskifte, skall (osv.). SFS 1932, s. 401. särsk. (†) i uttr. dela (ägor l. teg) i storskifte, lägga (ägor osv.) i storskifte, storskifta; dela i storskifte, storskifta. Lika som then .. äger witesord, som skifta wil, så bör och then äga witsord, som wil dela i storskifte. LandtmFörordn. 183 (1757). Hofby gjästgifware- och påstgård, bebos af tre grannar och deltes byn i stor-skifte år 1758. Hallman Blacksta 116 (1759). Om en eller flere delägare i et Byelag anhålla om förordnande till någon Landtmätare, at dela theras ägor i Storskifte .. bör (osv.). FörordnLandm. 12/8 1783, s. D 3 a.
c) bildl. Det storskifte af turkiska väldet, som Ryssland och Österrike läto framskymta, försatte Frankrike och Preussen i oro. Beskow i 2SAH 37: 280 (1863). Det ligger utom planen för en svensk historia att skildra, huru stormakterna vid detta ryktbara storskifte af länder och riken (dvs. kongressen i Wien 1814) sletos om sina byten. IllSvH 6: 64 (1881).
2) (numera bl. tillf.) allmännare: stort skifte (se d. o. 1 b) av land (mellan arvingar). Man kan säga med skäl, at Harald (Hårfager) utödde landet, medan han lefde genom krig och twång, och sedan han dödde genom storskiften. Lagerbring 1Hist. 1: 190 (1769).
Ssgr (i allm. till II 1; i fråga om förh. i Sv. på 1700- o. 1800-talen, kam. o. lantmät. Anm. Vissa av nedan under A o. D anförda ssgr kan äv. hänföras till stor-skift): A (†): STORSKIFT-DELNING, se C.
B (†): STORSKIFTE-DELNING, -FÖRORDNING, se C.
C: STORSKIFTES-ANSTALT. jfr anstalt 1. SPF 1812, s. 394. SFS 1836, nr 32, s. 1.
-ARBETE~020. (-skiftes- 1766 osv. -skifts- 17661859) arbete med förrättning av storskifte. PH 8: 7409 (1766).
-BEREDNING. (-skiftes- 1859 osv. -skifts- 18281859) förberedelse av storskifte. SPF 1828, s. 270 (: Storskifts beredningen). Vid storskiftesberedningarna i mitten av 1700-talet konstaterade lantmätarna, att ingen ”riktig stångfallsindelning” hade skett i trakten. Folkliv 1950—51, s. 121.
-BESKRIVNING. LandtmFörf. 1: 159 (1781).
(I, II 1) -DELNING. (-skift- 1766. -skifte- 17621765. -skiftes- 1762 osv. -skifts- 17521840) delning i storskiften; delning gm storskifte. PH 5: 3388 (1752: Storskifts delning).
-DEPUTATION. jfr deputation 2 b. Schybergson FinlH 2: 171 (1889).
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande storskifte. Schybergson FinlH 2: 170 (1889).
-FÖRFATTNING. (-skiftes- 1809 osv. -skifts- 18021828) jfr författning 6. EconA 1807, jan. s. 12 (1802).
-FÖRORDNING. (-skifte- 1765. -skiftes- 1849 osv. -skifts- 17831847) jfr förordning 3. LandtmFörordn. 188 (1765: Storskifte Förordningar).
-FÖRRÄTTNING. (-skiftes- 1762 osv. -skifts- 17751858) jfr förrättning 1 b α. FörordnHemmansäg. 14/12 1762, § 2.
-HANDLING. (-skiftes- 1949 osv. -skifts- 1856) skriftlig handling rörande storskiftesförrättning. SPF 1856, s. 135.
(I, II 1) -INDELNING~020. indelning i storskiften; indelning gm storskifte. Den 28 mars 1757 (utfärdades) en resolution om nödvändigheten av en allmän storskiftesindelning i Skåne. SvLantmät. 2: 19 (1928).
(I, II 1) -KARTA. (-skiftes- 1872 osv. -skifts- 17831896) karta utvisande de vid storskifte fastställda ägogränserna. FörordnLandm. 12/8 1783, s. A 4 a (: Storskifts Chartor). Storskifteskartorna tillkommo främst under senare hälften av 1700-talet. SvGeorgrÅb. 1946, s. 53.
-KOSTNAD. (-skiftes- 1859 osv. -skifts- 18281896) kostnad för storskiftesförrättning. SPF 1828, s. 279.
-LAG. om samfällighet (bestående av flera hemman l. en by l. socken o. d.) som utgör en enhet uppkommen gm storskifte. SockenbeskrHäls. 36 (1791).
-LANTMÄTARE~0200. (-skiftes- 1766 osv. -skifts- 17661848) jfr lantmätare 1. FörordnStorskiftÖsterb. 20/11 1766, s. A 4 b (: Storskifts Landtmätaren). Det är Storskifts-Landtmätarens ofelbara skyldighet, att till .. General Landtmäteri-Contoiret inlämna en fullständig renoverad Charta öfwer hwarje By eller Samfällighet som storskiftad blifwit. SPF 1813, s. 14.
-LIKVID. (-skifts- 1859) om penningreglering l. ersättning i form av gödsel, arbete l. pengar o. d. mellan skiftesdelägare föranledd t. ex. av att en delägare fått skogsmark med större virkesinnehåll än en annan delägare. SPF 1859, s. 684.
(I, II 1) -LOTT. (-skiftes- 1874 osv. -skifts- 18031813) ägolott i form av storskifte; ägolott som tillfaller l. tillfallit ngn gm storskifte. FörordnEnskift. 31/3 1803, s. B 1 b.
(I, II 1) -LÄGGNING. om handlingen att bestämma läge o. gränser för de vid storskifte uppkomna ägolotterna. SagSed 1932—34, s. 54.
-METOD. vid storskifte använd metod. Schybergson FinlH 2: 165 (1889).
-MÅL. (-skiftes- 1762 osv. -skifts- 18071852) mål (se mål, sbst.2 1) rörande storskifte. FörordnHemmansäg. 14/12 1762, § 7.
-MÄTNING. (-skiftes- 1766 osv. -skifts- 17661800) jfr -revning. PH 8: 7395 (1766: Storskifts-mätningar).
-PROTOKOLL. vid storskiftesförrättning fört protokoll. 1NJA 1874, s. 110.
-REGLERING. (-skiftes- 1893, 1910 osv. -skifts- 1899) gm storskifte åstadkommen reglering av ägogränser. Storskiftes reglering. Hannikainen (1893); möjl. icke ssg. AtlFinl. 12—13: 24 (1899).
-REVNING. (-skiftes- 1834 osv. -skifts- 1762) (förr) med hjälp av rev (se rev, sbst.2 1) företagen noggrann uppmätning, arealberäkning o. gradering av ett jordområde o. d., varvid därpå befintliga hemman o. lägenheter o. d. upptogs på karta o. beskrevs; jfr reva, v.3 1. FörordnStorskift. 27/7 1762, s. 4 b (: Stor-skifts Refning).
(I) -RÅ. råmärke l. rågång mellan storskiften. Cannelin (1904).
-RÄTT. (-skiftes- 1775 osv. -skifts- 1775) domstol med uppgift att handlägga mål rörande storskiften. PH 10: 468 (1775).
-STADGA. (-skiftes- 1807 osv. -skifts- 1786) stadga om storskifte. AdP 1786, s. 210 (: storskifts-stadga).
-TID. tid då storskifte förrättades; tid präglad av storskiftet. Fennia XII. 9: 3 (1896).
-VERK. (-skiftes- 1816 osv. -skifts- 17831816) i sg. (ngn gg pl.) best., sammanfattande, om den (särskilda del av lantmäteristatens) verksamhet som syftade till att genomföra storskiftet l. varigm detta skifte genomfördes; äv. ss. sammanfattande beteckning för storskiftet. PH 12: 539 (1783: storskifts- eller landtmäteri-werket). Tjenstgörande särskildte Landtmätare vid Allmänna Storskiftes-verket i Dalarne. SvNorStatscal. 1823, s. 77. (Avvittringslantmätarna) måtte .. godtgöras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken. BtRiksdP 1907, IV. 1: nr 10, s. 50.
-VÄSENDE. sammanfattande, om storskiftet o. allt som hade samband därmed; i sht i sg. best. Odhner i 3SAH 6: 139 (1891).
-ÄRENDE. (-skiftes- 1804 osv. -skifts- 18161852) ärende l. fråga l. angelägenhet rörande storskifte. LandtmFörf. 1: 393 (1804: storskiftes- eller strömrensningsärender).
D (numera bl. mera tillf.): STORSKIFTS-ARBETE, -BEREDNING, -DELNING, -FÖRFATTNING, -FÖRORDNING, -FÖRRÄTTNING, -HANDLING, -KARTA, -KOSTNAD, -LANTMÄTARE, -LIKVID, -LOTT, -MÅL, -MÄTNING, -REGLERING, -REVNING, -RÄTT, -STADGA, -VERK, -ÄRENDE, se C.

 

Spalt S 12459 band 31, 1991

Webbansvarig