Publicerad 1977   Lämna synpunkter
SLOG slω4g, r. l. m. (Schultze Ordb. 4497 (c. 1755) osv.) ((†) n. Möller (1790), Heinrich (1828)); best. -en; pl. -ar (äv. att hänföra till sg. sloge, Hiärne 2Anl. 62 (1702) osv.) ((†) -er, möjl. att hänföra till sg. sloge, Wasenius NorrlBoskSk. 43 (1751)); l. SLOGE slω3ge2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (se ovan), förr möjl. äv. -er (se ovan); äv. (numera mindre br.) SLOGA slω3ga2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (MosskT 1891, s. 429) ((†) -er (se ovan)); äv. (numera mindre br.) SLO slω4, sbst.2, r. l. m.; best. -n; pl. -ar (Schulze Emigr. 114 (1930)).
Ordformer
(slo 19161930. slo- i ssgr 1893 (: slotägter, pl.)1934 (: sloängen, sg. best.). slog (-oo-) 1643 osv. slog- i ssgr 1757 (: Slogland) osv. sloga efter prep. c. 17301891. sloge 1737 osv. slogen, sg. best. 1628 osv. slogor, pl. 1891)
Etymologi
[sv. dial. slog(e), slo, m.; till förlängningsstadiet av SLÅ, v.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat, samt i vitter stil)
1) slående av gräs l. hö, höbärgning l. höskörd; äv. om tiden då gräs l. hö slås o. bärgas; slåtter(tid). Wänstra armen .. håller här under orfet, men intet ofwan på, såsom then högra, efter andra orters bruk wid slåtten eller slogan. Broman Glys. 3: 40 (c. 1730). En dryg vecka efter ordinarie tid .. kunde man ta itu med slogen. Vi 1951, nr 34, s. 12. jfr HACK-, HÖ-, SJÖ-SLOG.
2) om den mängd gräs l. hö som (vid ett o. samma tillfälle) slås l. är slaget (på en äng o. d.); äv. (o. numera företrädesvis) i utvidgad anv., dels: (naturligt) växande gräs- l. högröda, dels: gräsbeväxt område (av viss bestämd storlek, särsk. naturligt sådant) vars gröda (kan) slås o. bärgas l. som förr slogs o. bärgades, slåtteräng (i sht skogs- l. myräng), dels allmännare: mark (se MARK, sbst.1 3 c) som (till övervägande del) består av gräsbeväxt(a) område(n) av angivet slag. Lyberg GPprFalunDal. 1: 134 (i handl. fr. 1628). Fä-bodar äro flere, som ligga 2 a 3 mil ifrån byarne, der är et godt boskapsbete, och äfwen någon slog. Hülphers Dal. 62 (1762). Slog (dvs.) .. Så mycket hö man slår i sender. Weste FörslSAOB (c. 1815). 0. 348 kappland reducerad slog i Vasslarängen. PT 1891, nr 143 B, s. 1. Efter en timmes promenad kommo vi till en ”slo”, ett sumpigt ställe, bevuxet med högt gräs. Strömberg MannNeg. 141 (1915). Broder Joachim, vi sutto vid vårt mörka öl och drömde / om de silvervita källorna vid Rökstubackens slog. Andersson Vis. 203 (1917). Från mitten av juli till långt fram på hösten vistades befolkningen (i trakten av Älvdalen) vid sina slogar och fäbodar långt från bygden, ty största delen av vinterns foderbehov för kreaturen måste insamlas i skogarna och på myrarna. ÅbSvUndH 12: 21 (1924). Slogen på åkerrenarna skulle tillfalla ägaren till den åker, som den låg närmast. SagSed. 1932—34, s. 57. jfr HACK-, HÖ-, KÖL-, MYR-, RUPPEL-, SJÖ-, SKOGS-, SLÅTTER-, UT-, ÄNGS-SLOG.
Ssgr (i allm. till 2; i vissa trakter, bygdemålsfärgat, samt i vitter stil): SLOG-BACKE. backe som utgör slog l. där slog finns. PT 1892, nr 28, s. 1.
(1, 2) -BOD. (primitiv) koja belägen vid slog(ar) l. avsedd att nyttjas av slåtterfolk under slogen, slåtterkoja. Schröder 2Jagtm. 42 (1891).
-FALL. jfr -backe o. fall II 5 b. Levander DalBondek. 1: 348 (1943).
-GRÄS. gräs på l. från slog; jfr -hö. HantvB I. 8. 2: 460 (1940).
-HAGE. jfr -backe o. hage 2; jfr äv. -täkt. NerAlleh. 1871, nr 53, s. 4.
-HOLME. jfr -backe. TurHb. 1: 50 (1894).
-HÄSSJA. hässja (av det slag som nyttjas) på slog. Levander DalBondek. 1: 232 (1943; på myrslog).
-HÖ. jfr -gräs. LAHT 1891, s. 90.
-LAND. (†) = -mark 2. HushBibl. 1757, s. 101. Heinrich (1828).
-LÄGENHET. (†) slog (se d. o. 2); jfr lägenhet 8. 1NJA 1874, s. 387.
-MARK.
1) (numera föga br.) om visst avgränsat markområde utgörande en slog, slog (se d. o. 2). PT 1898, nr 242, s. 3.
2) om mark (se mark, sbst.1 3 c) som (huvudsakligen) består av en slog l. slogar l. som är av det slag som kännetecknar en slog; jfr -land. SvLantmät. 2: 168 (1928).
-MOSSE. jfr -backe o. mosse, sbst.2 Crælius Nås 64 (1837).
-MYR. jfr -backe. SvKulturb. 5—6: 264 (1930).
-REMSA. jfr -backe o. remsa, sbst. 1 e. PT 1904, nr 43 B, s. 1. —
-REN. jfr -backe o. ren, sbst.2 1. PT 1911, nr 70 B, s. 1. —
-SKIFTE. skifte (se d. o. 15 a) bestående av l. innehållande slog(ar). PT 1908, nr 13 A, s. 4. —
-TEG. gräsbevuxen teg nyttjad ss. slog. PT 1911, nr 70 B, s. 1.
(1) -TID. tid för slog, slåttertid. Schröder Bruksb. 77 (1892).
-TORR. om hö: som torkat på slog. Hülphers Norrl. 3: 26 (1777).
-TÄKT. (inhägnat) område (i skog) som utgör slog l. där slog finns; jfr -hage. Skogvakt. 1893, s. 160.
-ÄNG. (naturlig) slåtteräng; jfr -änge. LBÄ 44—50: 212 (1801).
-ÄNGE. = -äng. PT 1897, nr 223 A, s. 1.

 

Spalt S 6718 band 27, 1977

Webbansvarig