Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKVASSEL skvas4el, n.; best. skvasslet.
Ordformer
(skuasl (sqv-) c. 1715—c. 1755. skvassel (sqw-, -sz-) 1681 osv.)
Etymologi
[sv. dial. skvassel; till SKVASSLA]
(i vissa trakter)
1) (litet) porlande l. plaskande (vatten)flöde. (Den smältande snön) risslar och rinner / i rännil och skvassel kring hällar och block. Forsslund ValborgsmKorsm. 14 (1932).
2) om vätskefylld massa l. sörja l. tunn (osmaklig) soppa l. svag dryck o. d.; äv. bildl.: röra, smörja, skräp, mischmasch; jfr SKVABB. Verelius 232 (1681). Jagh orkar intet mera swara til sådant sqwasl. Hiärne Orth. 99 (1717). En högh af ihopsopadt sqwasl. Därs. 131. Dähnert (1784).

 

Spalt S 5424 band 27, 1974

Webbansvarig