Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SINKA siŋ3ka2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.).
Ordformer
(sink- 1741 osv. zink- 17931942)
Etymologi
[jfr d. sinke; av t. zinken, avledn. av zinke(n) (se SINKA, sbst.3)]
1) motsv. SINKA, sbst.3 3: hopfoga (ngt) med sinka l. sinkor; i sht: hopfoga bitarna av l. laga (söndrigt porslin o. d.) med sinka l. sinkor; äv. abs. Jag .. emottager Porcellaine, och sinkar för 3 öre S:mt sinkan. GT 1787, nr 105, s. 4 (i annons). En .. skål hade .. gått i tu. Men Dora .. försäkrade, ”att hon kände en i Jönseping, som kunde sinka för rart; så att det gjorde ingenting”. Almqvist TreFr. 3: 238 (1843). En vägghylla bar några sinkade tegelurnor, funna i jorden. Heidenstam Alienus 1: 120 (1892). Gammalt porslin är till för att gå i kras. För resten kan .. (den söndriga tekannan) väl zinkas. Thorén Herre 127 (1942). — jfr HOP-, SAMMAN-SINKA.
2) motsv. SINKA, sbst.3 4.
a) snick. motsv. SINKA, sbst.3 4 a: medelst sinkor (o. sinktappar) sammanfoga (bräder o. d.) l. sammanfoga delar av l. i (låda l. skåp o. d.); äv.: förse (arbetsstycken) med sinkor (o. sinktappar); ofta ss. vbalsbst. -ning, äv. konkret(are), särsk. dels om ifrågavarande sätt att sammanfoga, dels: (sinkor l. sinktappar l. bådadera till) sinkfog. Serenius (1741). Sinkning anwändes vid hopsättning af packkistor, lådor och andra simplare arbeten. Stöckel o. Hertel 39 (1858). En jemförelse verkstäldes nyligen i .. (en fabrik) genom att samtidigt utskära sinkningar ur lika tjocka bräder på (två fräsmaskiner av olika märke). TT 1876, s. 255. Spiralsågen .. används för utsågning af laxstjärtformade tappar (sinkning). 2NF 28: 27 (1918). Sinkapparater för vanlig snedsinkning och förtäckt sinkning finnas, som sinka ett lådhörn i en uppspänning efter schablon. HantvB I. 2: 140 (1934). Brunnsholken .. (i en i Lund funnen medeltida brunn) var uppbyggd av liggande grova plankor, vilka i hörnen voro hopfogade genom s. k. sinkning. Kulturen 1935, s. 186. En väl utförd sinkning är en vacker, stark och förnäm sammansättning (av trästycken). Berggren Träslöjd 62 (1945). Sinkade lådor och skrin. Ryegård Slöjd. 84 (1957). — jfr HOP-, SAMMAN-SINKA.
b) motsv. SINKA, sbst.3 4 b: sammanfoga (ngt) med hjälp av utstående partier som placeras i motsvarande utskärningar; vanl. dels (tekn.) med avs. på plåt, dels (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med avs. på näver. Dalin (1854). De af korrugerad .. plåt tillverkade, lödda rören .. erhålla sin fulla styrka genom s. k. sinkning. 2UB 6: 259 (1904). Ett .. sätt att fästa ihop näverrullen (vid tillverkning av askar) var att sinka den. .. Sinkarna skuros ut i olika mönster. Man hade ”M-sänke”, ”X-sänke”, ”N-sänke” o. s. v. Västerb. 1935, s. 177. — jfr HOP-, SAMMAN-SINKA.
3) motsv. SINKA, sbst.3 5: förse (ngt) med sinka l. sinkor; vanl.: förse (klack l. sko) med klackjärn. Hebbe Skog. 80 (1871). De sinkade klackarna sjöngo mot gatstenarna. Östergren (1938). — jfr JÄRN-SINKAD.
Särsk. förb.: SINKA IHOP10 04, äv. HOP4. jfr hopsinka.
1) till 1. Schröderheim Fjäsk. 29 (1791). Siwertz JoDr. 63 (1928).
2) till 2; särsk. (snick.) till 2 a. Meurman (1847). SvTyHlex. (1851). Klint (1906).
3) i utvidgad l. bildl. anv. av 1 (o. 2): sammanfoga (ngt) o. d. Man bjuder fåfängt till att sinka ihop med lagparagrafer hvad som af naturen är ämnadt att upplösas. JGRichert (1842) hos Warburg Richert 2: 120. Min själ var söndersmulad, slagen i idel bitar, kunde icke zinkas ihop — och i tyst kvidan slöt jag ögonen och somnade. Lagergren Minn. 4: 271 (1925). (De långa ribborna av drivis i Ishavet) brytas .. kanhända sönder i smärre stycken, men snart kommer vintern och då sinkas de åter ihop av nyis. Ymer 1932, s. 182.
SINKA SAMMAN10 32 l. 40 l. TILLSAMMAN(S)040, äv. 032. till 1, 2: sinka ihop (ngt); särsk. (snick.) till 2 a. Rothstein Byggn. 505 (1859). jfr sammansinka.
Ssgr: A: (jfr sinka, sbst.3 ssgr): (1) SINK-MÄSTARE. (förr) porslinssinkare som var mästare (se d. o. 10); särsk. i ssgn porslins-sinkmästare (Runemarck VägvSthm 107 (1790)).
B (till 2 a; snick.): SINKNINGS-APPARAT. sinkapparat. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 63. —
-MASKIN. sinkmaskin. TT 1885, s. 80.
-TEKNIK. särsk. om den teknik för sammanfogning som sinkningen utgör. Rig 1949, s. 119.
Avledn. (till 1): SINKARE, m. (i sht förr) person som (yrkesmässigt) sinkar porslin o. d. Mäster Petter Rossbach Sinkare. BoupptSthm 1684, s. 87 a (1683). Vi ha tvifvelsutan sett en och annan af (zigenar-)rasen anmäla sig som skärslipare eller sinkare. (Cavallin o.) Lysander 246 (1875). Hammar (1936). jfr hov-, porslins-sinkare.
SINKERI, sbst.2, n. (numera föga br.) lagning av söndrigt porslin o. d. gm sinkning; anträffat bl. i ssgn porslins-sinkeri.

 

Spalt S 2562 band 25, 1968

Webbansvarig