Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCENERI se1neri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. scèn-, sen-)
Etymologi
[jfr t. szenerie, eng. scenery, ä. eng. äv. scenary; sannol. av it. scenario (se SCENARIO)]
1) (numera knappast br.) av författare uppgjord (för senare komplettering avsedd) plan som anger handlingen i ett scenverk o. de förhållanden varunder denna tänkes utspelad; jfr SCENARIO. Ehuruväl mitt utkast .. ingenting vidare är än en planuppränning och sceneri mest på prosa, har dock dess utarbetande .. tagit hela min själ i beslag. Atterbom Minn. 529 (1818). Jag vet att skönlitteraturen ligger för mig, och återvänder nog när jag utredt mina gamla tankar, så att formen återkommer. Mina fonder af ämnen och scenerier äro stora, och det är mycket möjligt jag endast passerat en kris. Strindberg Brev 5: 277 (1886).
2) teat. sammanfattande, om de i (en scen av) ett scenverk använda dekorationerna (jämte rekvisita); äv. (o. numera vanl.) om scenbild (se d. o. 1) l. om scenbild med inbegrepp av en l. flera på scenen agerande skådespelare. Andre Departements-Chefen (vid Kungl. teatern) besörje .. uppsättningen, rörelsen och sceneriet af nya piecer. ReglKTheat. 1834, s. 3. (G. III) bevistade .. i flera veckor öfningarne på teatern för Gustaf Vasas uppförande, afgaf sjelf förslag till sceneri och drägter. Beskow i 2SAH 34: 218 (1861). Wagner, denna den moderna operans snillrika mästare, som omskapat den på nationell grund till en allkonst, där vid musikens och sångens sida dikt, spel och sceneri samverka. Estlander 11Årt. 2: 177 (1921). På en vanlig teaterscen kan alltid bristen på dialog ersättas av handling och dessutom fångas åskådarens uppmärksamhet av belysningseffekter och scenerier. Radiolyssn. 1927, nr 25, s. 6. Sceneri: — Bakfickan på ett enkelt hotell — skum belysning från en flugprickig taklampa. Trolle O’Neill LjuvUngd. 102 (1936). — särsk. [jfr 1] i utvidgad anv.
a) regissörs plan l. promemoria vari han scen för scen har angivit skådespelarnas uppställning o. rörelser samt scenbelysning o. d.; stundom liktydigt med: rörelseschema; jfr SCENARIO, SCENARIUM 1. Josephson Teaterregie 36 (1892). (När skådespelaren trängt in i rollen) kan det stundom visa sig .. att det yttre motivet (till en förflyttning) inte låter sig förenas med ett inre — då måste regissören ändra sitt sceneri (rörelseschema), så det uppstår harmoni mellan de yttre och inre motiven. Essegård Amatörskådespel. 24 (1957).
b) (ngt vard.) om den första repetitionen av en pjäs (på scenen), varvid regissören informerar skådespelarna om deras rörelseschema o. d., scenerirepetition. Den allra första repetitionen kallas kollationering eller sceneri. Pjäsen läses då med rollhäftena i hand, och regissören ger i stora drag sina anvisningar. Broberg o. Hedvall Teat. 9 (1927). 2SvUppslB (1953).
3) i bildl. anv. av 2.
a) (vacker l. tilltalande) syn l. bild; särsk. om landskap l. naturskön trakt o. d., vy, utsikt, scen (se d. o. 3), tavla; äv. om avbildning av landskap l. naturskön trakt o. d. Skrämd af sina egna ord slog hon i detsamma upp ögonlockens sidenbefransade förhänge och visade sitt ögas himmelsblåa sceneri. Snellman Gift. 1: 187 (1842). Färden utefter den 16 km. långa sjön (Vessman) .. är i hög grad anslående genom de allt jemt nya scenerier som upprullas längs dess stränder: odlade fält, byar, jernverk, skogsdungar och sällsamma klippformationer. IllSv. 2: 94 (1882). Ikao, där enligt annonser och resehandböcker bärgsluften är ovanligt stärkande, sceneriet sällsynt vackert, hotellen goda och ”prisen moderata”. Zilliacus JapSt. 70 (1896). Scenerierna med de vilda, i kalla dimmor insvepta bergstrakterna kan .. (Gawains skald) beskriva med engelskt natursinne. Sylwan (o. Bing) 1: 118 (1910). Inloppet till Santiago de Cubas hamn erbjuder ett av de vackraste scenerier i världen. Granlund Carlé OdågKrigsäv. 154 (1915). (Tapetfabriken) Duro tillverkar även handtryckta stormönstrade dekortapeter samt scenerier för fondväggar. Form 1949, Omsl. s. 53. De färggranna frukterna avtecknade sig mot en bakgrund av lilaskimrande snö. Det var ett sceneri, som man aldrig glömmer. De Geer GmbrottstBergsl. 208 (1951). — jfr NATUR-, VINTER-SCENERI.
b) om bakgrund l. miljö för verkliga händelser; äv. om miljö o. d. i litterärt verk. Knorring Ståndsp. 1: 127 (1838). Huru många tusenden ha icke sett sceneriet för deras tidigare lycka så förändras, att det icke mera duger till yttre underlag för erinringen. Lysander Faust 154 (1875). I (den episka dikten) ”Kung Fjalar” .. är icke blott allt, som hör till sceneri och händelser, utan ock själfva karaktererna i och för sig betraktade icke grekiska utan fornnordiska. Cavallin (o. Lysander) 6 (1879). I hvardagslifvets nötta / och gråa sceneri. Palmquist Älsk. 48 (1911). Jag har från en tidningsspalt / hämtat sceneri och allt (till dikten Svårartat olyckstillbud). Gullberg AndlÖvn. 13 (1932). Martinson i 3SAH LX. 1: 35 (1949).
c) i allmännare anv., närmande sig l. övergående i bet.: situation l. läge l. förhållanden. Emellertid hände just då någonting som totalt förändrade det politiska sceneriet och som slutligen skulle komma att ge Roosevelt hans chans. Mencken SamlFörd. 102 (1931). När sceneriet slutligen hade hunnit växla utseende till den yttersta grad, .. när Carl XII skulle begravas, fick den 69-årige Precht åter träda i funktion. Rig 1954, s. 3.
Ssgr (till 2; teat.): SCENERI-LISTA, r. l. f. (numera bl. tillf.) lista över scenerier till föreställning, sceneri (se d. o. 2 a). Bergman Regi 319 (i handl. fr. 1837).
-REPETITION. = sceneri 2 b. Josephson Teaterregie 46 (1892).
-VÄXLING. (numera föga br.) scenväxling. SvLittFT 1837, sp. 678.

 

Spalt S 1306 band 24, 1965

Webbansvarig