Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SCENARIO sena4riω l. -o, äv. 0302, n. (Strindberg Brev 7: 303 (1889) osv.), äv. (föga br.) r. (Regis o. Thall Film. 150 (1920), SvFolket 13: 108 (1940)); best. -t resp. -n; pl. -ion (SAOL 1950 osv.) l. -ier (Sylwan (o. Bing) 1: 239 (1910) osv.), äv. (föga br.) -ios (Sörensen Hollywood 44 (1932)).
Etymologi
[jfr t. szenario, eng. scenario, fr. scénario; av it. scenario, substantivering av det ord som föreligger i senlat. scænarius, scenisk (se SCENARIUM). — Jfr SCENERI]
(i sht i fackspr.) i fråga om scenverk l. film (se a): skriftlig plan som anger handlingens förlopp scen för scen o. de förhållanden varunder denna tänkes utspelad; dels om sådan plan avsedd att (utan ytterligare bearbetning av författaren) tjänstgöra ss. underlag för skådespelares improvisationer vid föreställning, t. ex. i det italienska maskspelet (commedia dell’arte), dels om sådan plan avsedd att kompletteras av författaren med dialog o. scenanvisningar, dels om sceneri (se d. o. 2 a); äv. (i sht i a) om mer l. mindre fullständigt manuskript (innehållande dialog o. scenanvisningar o. d.). Skall jag binda .. (dekoratörens) fantasi med mera föreskrifter än som finnas i scenariot? Strindberg Brev 7: 303 (1889). Utkast till ett fyra-akters lustspel förekomma bland .. (Tavaststjernas) papper, men upptaga endast scenario till första akten. Söderhjelm Tavaststj. 263 (1900). Man har .. (i Engl.) funnit papptavlor (från 1500-talet) med scenarier av samma art som de, vilka användes i commedia dell’arte. Sylwan (o. Bing) 1: 239 (1910). Man har i Vatikanen påträffat ett ”scenario” till ett passionsdrama från 1000-talet med en dialog, som direkt anknyter sig till bibeltexten. Montelin VLittH 3: 8 (1933). Hur målmedvetet en författare än har arbetat från idé och utkast, via scenario och scener, så erbjuder pjäsen i fullständigt skick alltid något av en överraskning. Dyfverman Dram. 265 (1949). — särsk.
a) i fråga om film: i scener uppdelat manuskript (som innehåller uppgifter om vad som i varje scen bör iakttagas vid inspelningen); jfr SCENARIUM 2. Scenarion .. är det skrivna arbetsschema, efter vilket regissören leder inspelningen. Regis o. Thall Film. 150 (1920). Själva författandet (av manuskriptet till en film) är på väg att rationaliseras och uppdelas. En kommer med idén, en annan gör en synopsis, en tredje en ”line out”, en fjärde skriver scenariot och en femte anlitas för att utarbeta dialogen. Dyfverman Dram. 208 (1949).
b) (mera tillf.) oeg.: plan, intrig. Men du förstår hur det ligger till och hur scenariot är upplagt och så vidare. Hammarling Wodehouse Åska 169 (1936; eng. orig.: scenario).
c) (mera tillf.) bildl.: början l. grund l. antydan. En ung man med ögon, som sutto för tätt, och med scenariot till en mustasch på överläppen. Hammarling Wodehouse BillErövr. 173 (1937; eng. orig.: the scenario of a moustache).
Ssg: SCENARIO-FÖRFATTARE. (i sht i fackspr.) författare till scenario; särsk. till a. SvD(A) 1923, nr 300, s. 18. Engagerade hos S.F. (dvs. Svensk Filmindustri) för årets produktion äro: .. som scenarioförfattare Sölve Cederstrand och Gösta Stevens. SvD(A) 1933, nr 117, s. 12.

 

Spalt S 1305 band 24, 1965

Webbansvarig