Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SATÄNG satäŋ4 l. SATIN satäŋ4, ngn gg sati4n (sati´n Weste, -i´n Dalin, satīn Östergren FrämOrd (1949), rimmande med Cousine Bellman (BellmS) 2: 42 (c. 1778, 1791)), r. l. m. l. f. (Linné Vg. 122 (1747) osv.) l. n. (JTBureus (1627) i 2Saml. 4: 103 (: blomerat satin; möjl. m. l. f.), OxBr. 11: 746 (1640) osv.); best. -en resp. -et; pl. (om olika slag av tyget) -er.
Ordformer
(sartin c. 17511804. satin 1627 osv. satinn 1578. sattin (-ij-) 16401857. satäng 1889 osv. sertin (cer-) 17611804. setin 1549 (: silkes setin)1563. settin 1560. särtin 1769)
Etymologi
[liksom t. o. eng. satin av fr. satin, av ffr. zatany, satanin m. m., sannol. (möjl. gm förmedling av ä. it. zetani, ä. span. aceituní, setuní m. m.) av arab. zaitūnī (aṭlas), (siden) från Chuanchow (arab. Zaitūn), stad i provinsen Fukien i sydöstra Kina, varifrån tyg förr exporterades; för formerna med e i första stavelsen jfr äv. mlt. settīn, ä. it. zetani, ä. span. aceituní, setuní, port. cetim, setim o. SÄTTENI. — Jfr SAGATIN, SATINAD, SATINERA, SATINETT, SATINIT, SATINOBER]
1) om (på rätsidan) slätt o. glänsande tyg (av siden l. halvsiden l. bomull l. ylle l. linne), särsk. (o. i fråga om nutida förh. bl.) vävt i atlasbindning; numera oftast om (tunt) enfärgat l. mönstrat sådant tyg av bomull; jfr ATLAS, sbst.5 1. KlädkamRSthm 1560 E, s. 15 a. Blomerat satin 2 3/8 alner .. til upslagh åt mijn gamle kapa. JTBureus (1627) i 2Saml. 4: 103. Linnet sattin. OxBr. 11: 746 (1640). Kjellberg Ull 426 (cit. fr. 1753; om kyprat ylletyg). En Nattråck af pärlfärgadt satin. Bellman (BellmS) 2: 42 (c. 1778, 1791). Ett stort parti Blommiga Satiner .. passande till täcken, sängskärmar m. m. SvD(A) 1920, nr 143, s. 7. Martinson Nässl. 39 (1935). — jfr BOMULLS-, INSLAGS-, KAMELHÅRS-, SIDEN-, SILKES-, VARP-, YLLE-SATÄNG m. fl. — särsk. (numera föga br.) i utvidgad anv., om satinerat läder (se SATINERA b). Narfvens skroflighet kan genom stötning och glättning utarbetas. Den får då en slät, fin yta och lädret kallas satin, écrasé m. m. Förbundet 1906, nr 10—12, s. 3.
2) textil. satängbindning. (Ekenberg o.) Landin 904 (1894). Råvaror (1949).
3) (numera knappast br.) satängvitt. Kjellin 943 (1927).
Ssgr (i allm. till 1): A: (1, 2) SATÄNG-ARTAD, p. adj. (Ekenberg o.) Landin 912 (1894). 2NF 18: 199 (1912; om bindning).
-ARTIKEL. (i sht i fackspr.) jfr artikel III 3. SvLädSkoInd. 1911, s. 20.
-BAND, n. jfr band, sbst.1 29. Freja 1881, s. 132.
-BINDNING. textil. atlasbindning, atlas (se atlas, sbst.5 2). Andersson Väfn. 25 (1880).
(1, 2) -BLANK. blank som satäng; äv. om (del av) vävnad: blank till följd av satängbindning. SvD(A) 1932, nr 276, s. 10 (om prickar i tyg i klänning).
-BYXOR, pl. (satängs- 1810) BoupptVäxjö 1810.
-FODER. jfr foder, sbst.2 4. KatalÅhlénHolm 1910—11, s. 28.
-FODRAD, p. adj. jfr fodra, v.2 2. KatalÅhlénHolm 37: 34 (1916).
-FÖRKLÄDE~020. (satäng- c. 1765 osv. satängs- 17771811) (i sht förr) Svensson SkånFolkdr. 264 (cit. fr. c. 1765).
-GLANS. glans hos satäng; glans som erinrar om satängs. Dalin FrSvLex. 2: 447 (1843).
-GLÄNSANDE, p. adj. som har satängglans. Martinson Kap 134 (1933).
-HALSDUK~02, äv. ~20. (satängs- 1791) (i sht förr) IT 1791, nr 35, s. 4.
-HALSKRAGE~020. (satängs- 1775) (numera bl. tillf.) jfr hals-krage 1. BoupptVäxjö 1775.
-KALOTT. (i sht om ä. l. utländska förh.) Mörne Elef. 162 (1931; om förh. i Kina).
-KALVSKINN~02, äv. ~20. (numera föga br.) blancherat läder av kalvskinn med satängglans, vid vars garvning sumak använts; jfr satäng 1 slutet. Hirsch LbGarfv. 244 (1898).
-KAPPA, r. l. f. (satängs- 1778) (förr) jfr kappa, sbst.1 1 b. Palmstedt Res. 33 (1778).
-KJOL. (satäng- 1834 osv. satängs- 17451804) (i sht förr) jfr kjol 5. BoupptVäxjö 1745 (: Sattins Kiortel).
-KLÄDE. (föga br.) kläde med satängglänsande yta. TLev. 1908, nr 8, s. 3.
-KLÄDER, pl. (satängs- 1768) (i sht förr) kläder av satäng. Åhstrand Öl. 147 (1768).
-KLÄNNING. (satäng- 1879 osv. satängs- 1793) (i sht förr) jfr klänning 2. Svensson SkånFolkdr. 310 (i handl. fr. 1793).
-KRITA, r. l. f. (mindre br.) ljusgul ockra (som har satängliknande glans). Kjellander (1931). TNCPubl. 14: 84 (1951).
-KUDDE. Fridholm Espina Marifl. 51 (1929).
-KÄNGA. (satängs- 1855) (förr) känga med överdel av satäng. SthmModeJ 1855, s. 30 (i pl.).
-LIK, adj. Holmberg 2: 731 (1795).
-LIVSTYCKE~020. (satängs- 17611804) (förr) jfr liv-stycke 1. Svensson SkånFolkdr. 325 (i handl. fr. 1761).
-LÄDER. (†) satinerat läder; jfr satäng 1 slutet. Hirsch LbGarfv. 320 (1898).
-MALAKIT. (†) satängglänsande, trådig malakit; jfr atlaserts. NNordenskiöld (1825) hos Berzelius Brev 11: 80. —
-MJUK. mjuk som satäng. Schulthess (1885).
-NATTROCK~02, äv. ~20. (satängs- 1739) (i sht förr) BoupptVäxjö 1739.
-NATTRÖJA~020. (satängs- 1775) (förr) BoupptVäxjö 1775.
-OCKRA, r. l. f. [jfr t. satinocker] (numera mindre br.) guldockra; jfr satinober. Åstrand (1855). TNCPubl. 14: 84 (1951).
(2) -ORDNING. textil. om den ordning i vilken bindställena för de likformigt arbetande varptrådarna äro fördelade hos en vävnad med satängbindning; äv. om motsvarande solvordning. HantvB I. 8. 2: 47 (1940).
-PÄLS. (†) päls (se d. o. 1 a) med satängglänsande yta. Hembygden(Hfors) 1913, s. 122 (c. 1780).
-RIPS. textil. dubbelsidig vävnad med ena sidan av satäng, den andra av rips. Fröberg Skrädd. 27 (1941).
-ROB, r. l. f. l. m. (satängs- 1834) (förr) Almqvist DrJ 42 (1834).
-ROCK. jfr rock, sbst.2 1. Wahlöö Uppdr. 42 (1963; om svalrock).
-SKJORTA. (förr) SD 1892, nr 285, s. 1.
-TRYCK. i sht konst. avtryck av etsad l. graverad plåt på satäng; särsk. konkret. 2NF 2: 344 (1904).
-TRÄ. [jfr t. satinholz, eng. satin wood] (i fackspr.) benämning på virke från olika ost- o. västindiska trädslag, vilket vid polering får satängglans; jfr atlas-trä. (Ekenberg o.) Landin (1894). Simmons Jönsson 628 (1935).
-TRÄD. (†) = atlas-trä. Synnerberg 2: 189 (1815).
(2) -TWILLS. (i sht i fackspr.) blekt femskaftad vävnad med satängbindning o. diagonalrandig yta, engelskt skinn. MärthaskolHb. 138 (1941).
(1, 2) -TYG. (numera bl. tillf.) = satäng 1. Schulthess (1885).
-TÄCKE. (satäng- 1928 osv. satängs- 17971800) BoupptVäxjö 1797.
-UNDERKJOL~002, äv. ~200. (i sht förr) SvD(A) 1926, nr 71, s. 18.
-UNDERKLÄNNING~0020. (satängs- 1844) (i sht förr) SthmModeJ 1844, nr 1, s. 8.
-VALNÖT~02, äv. ~20. [jfr eng. satin-walnut] (i fackspr.) valnötsträ (l. om detta påminnande virke) som gm polering fått satängartad glans. PriskurCronquist 1906—07, s. 38.
-VITT, n. [jfr t. satinweiss, eng. satin white] (i fackspr.) glänsande vit mineralfärg bestående av kaolin l. en blandning av kalciumsulfat o. aluminiumhydrat. Kjellin (1927).
-VÄST. (förr) Tersmeden Mem. 1: 69 (c. 1780).
(1, 2) -VÄV. i sht textil. 2NF 24: 592 (1916).
-VÄVARE. (satäng- 1738. satängs- 1809) [jfr t. satinweber, eng. satin weaver] person som väver satäng. Lind (1738; under satin-weber). La Jonchere 1066 (1809).
(2) -VÄVD, p. adj. i sht textil. vävd på samma sätt som satäng. SundsvP 1886, nr 151, s. 3 (om tyger).
(1, 2) -VÄVNAD. i sht textil. NF 1: 1281 (1876).
B (†): SATÄNGS-BYXOR, -FÖRKLÄDE, -HALSDUK, -HALSKRAGE, -KAPPA, -KJOL, -KLÄDER, -KLÄNNING, -KÄNGA, -LIVSTYCKE, -NATTROCK, -NATTRÖJA, -ROB, se A.
-TRÖJA. jacka av satäng. Hülphers Dal. 253 (1762). BoupptVäxjö 1797.
-TÄCKE, -UNDERKLÄNNING, -VÄVARE, se A.
-ÖVERLIV. till kvinnlig allmogedräkt hörande livstycke (se d. o. 1) av satäng; jfr satäng-livstycke. Svensson SkånFolkdr. 315 (i handl. fr. 1769).

 

Spalt S 1246 band 24, 1965

Webbansvarig