Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEJLIKA näj3lika2, äv. 400, r. l. f., om person f.||ig.; best. -an; pl. -or ((†) -er TullbSthm 1535, s. 24 a, IErici Colerus 1: 223 (c. 1645); -ur KryddRSthm 1564 B, s. 33, Därs. 1578, s. 5); förr äv. NELKA, f.; pl. -or l. -er.
Ordformer
(ne- 15561575. nech- 1560. neck- 15491590. neg(h)- 15351887. nege- 1540. negg- c. 1580. neig- (nejg-) 15531841. neik- 1555. nej- 1755 osv. nel- 15641902. nen- c. 1600. nä- 15631870. näch- 1640. näg(h)- (-æ-) 15721906. näj- (näy-) c. 17301893. -leck- 1560c. 1730. -lek- 15561762. -lich- 15551682. -lick- 15401852. -lig- 15631749. -ligk- 1550. -lik- (-lic-, -lijk-) 1535 osv. -läk- 1540. neg(h)elk- 15391573. nägelk- 1552 (: nägelke brunt). nälker, pl. 1673. nällkor (nelk-), pl. 1671 (: Nelk- ok Rosor), c. 1710. -ar, pl. 1573 (: Negelkar), 1690 (: Neglickar))
Etymologi
[fsv. næghlika, næilika, nælika; jfr sv. dial. nel(l)ik, nellika, nelk, ävensom d. nellike (fd. neglike), nor. nellik; av mnt. negelken, kryddnejlika (varav (n)t. nelke), motsv. mht. negelkīn (t. nägelchen); diminutivbildn. till NAGEL, sbst.2, spik; jfr mht. negellīn (t. nägelein); benämningen beroende på kryddnejlikans likhet med (äldre, handsmidd) småspik; formen NEJLIKA möjl. av en icke anträffad diftongerad mnt. form, motsv. mht. neilikīn; formen NELKA sannol. av (n)t. nelke]
1) kryddnejlika. TullbSthm 1535, s. 24 a. Fergat ingefer, saffran, negeliker och andre krydder. RA I. 1: 278 (1540). (Meloner avsedda för syltning) späckas med neglikor. Nordström Matlagn. 203 (1822). 100Smörgås. 141 (1940). — jfr KRYDD-, MODER-, SPÄCK-NEJLIKA. — särsk. ss. förled i ssgr betecknande ngt som är tillsatt l. smaksatt med kryddnejlikor.
2) växten Dianthus caryophyllus Lin., vars blomblad till lukt o. smak påminna om kryddnejlikor, trädgårdsnejlika; äv. om övriga arter av släktet Dianthus Lin.; ofta med särskild tanke på blomman. En bukett röda nejlikor. Lika som neglikerne med sine huite, röde och brokote färgor måtte wäl pryda och ståå vti krantzer, altså (osv.). SynodA 2: 49 (1586). Så väl den dubbla som den enkla Nejlikan gifva frön. Lundström Trädg. 2: 33 (1831). Fägring flyr; på ängen mister / sista nejlikan sin glöd. Karlfeldt FridLustg. 84 (1901). jfr: Av blommorna är nejlikan mest använd (i märkdukar o. ryor). Sylwan Ryor 106 (1934). — jfr BACK-, BORST-, BÄRGS-, DUNDER-, FJÄDER-, GRÄS-, PRAKT-, SAND-, TRÄDGÅRDS-, VILD-, VÄXTHUS-, ÄNGS-NEJLIKA m. fl. — särsk.
a) [jfr t. chinesische nelke] i uttr. kinesisk nejlika, om den från Kina härstammande Dianthus chinensis Lin. HbTrädg. 6: 81 (1876).
b) i utvidgad anv., om växt som i ngt avs. påminner om (art av) släktet Dianthus Lin.; utom i folkligt spr. numera nästan bl. ss. senare led i ssgr. VetAH 1741, s. 90 (om Tunica prolifera (Lin.) Scop., hylsnejlika). Silene (rupestris är) .. en liten vacker Neglika. Linné Vg. 145 (1747). jfr BÄRGS-, GRUS-, GRÄS-, HYLS-, KNOPP-, SÅP-, ÅKER-NEJLIKA m. fl. särsk. [jfr (ä.) t. indianische nelke] (†) i uttr. indisk l. indianisk nejlika, om växterna Tagetes erecta Lin. o. T. patula Lin., sammetsros; jfr INDISK 2 a ε. Franckenius Spec. B 2 a (1638). En (författare) förliknade skönheten vid en Indianisk neglika. Scherping Cober 1: 144 (1734).
3) [med anspelning på den ungerska baronessan E. Orczys roman (o. skådespel) The scarlet pimpernel (1905) (i sv. övers.: Den röda nejlikan)] bildl., om person som i hemlighet ingriper o. räddar (politiska) flyktingar; vanl. i uttr. röd nejlika. (Dansken B. M.) var en av de uppfinningsrikaste av de många ”röda nejlikor”, som nu organiserar förföljda danskars flykt till Sverige. BoråsT 1944, nr 36, s. 1. DN(A) 1946, nr 99, s. 1. jfr Jensen Orczy RödNejl. 5 (1907).
Ssgr: A: (2) NEJLIK-ART. (nejlik- 1904 osv. nejlike- 1908) i sht bot. Lidforss Fragm. 56 (1904).
(2) -ARTAD, p. adj. (nejlik- 1888 osv. nejlike- 1887) bot. Nejlikeartad blomkrona. NF (1887).
(2) -AVLÄGGARE~0200, r. l. m. (nejlike- 17951884) [jfr t. nelkenableger] trädg. jfr avläggare II 1 a (α). Fallén Fleischer 599 (1795). HbTrädg. 8: 171 (1884).
(1) -BARK. (nejlik- 1935. nejlike- 16821815) [jfr t. nelkenrinde] (numera mindre br.) = -kanel. BoupptSthm 4/1 1682 (efter en sockerbagare). Björke Varulex. (1935).
(2) -BLAD. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 1694) äv. oeg., om blad som påminner om en nejlikas. Bromelius Chl. 41 (1694; oeg.).
-BLOMMA, r. l. f. (nejlik- 1793 osv. nejlika- 1675. nejlike- 1578 (: Neglickeblomme wijn)1889. nejliko- 1579) [jfr t. nelkenblume]
1) (numera föga br.) till 1: (blomma av) kryddnejlika. Rydberg Dikt. 2: 12 (1888, 1891). Lindgren Läkem. (1902).
2) till 2: (blomma av) nejlika, särsk. trädgårdsnejlika (som förr hade medicinell anv.). VarRerV H 3 b (1579). Haartman Sjukd. 40 (1759; om drogen). SvTrädgLex. 1: 368 (1943).
Ssgr (i allm. till -blomma 2, †): nejlikblom-vatten. farm. (välluktande o. uppfriskande) destillat på nejlikblommor. ApotT 1698, s. 7. Därs. 1739, s. 8.
-vin. (-blomme-) till -blomma 1, = nejlik-vin. BOlavi 144 b (1578).
-ättika. [jfr (ä.) t. negelblumenessig] farm. beredd gm extraktion av nejlikblommor medelst ättika. ApotT 1698, s. 1.
(1) -BROSKING ~bros2kiŋ, r.; best. -en; pl. -ar. [till brosk] bot. = -brosksvamp. Krok o. Almquist Fl. 2: 247 (1907).
(1) -BROSKSKIVLING ~020. bot. = -brosksvamp. Strömbom Svamp. 40 (1881).
(1) -BROSKSVAMP~02. bot. (den till skivlingarna hörande) svampen Marasmius oreades (Bolt.) Fr. (Agaricus caryophylleus Schæff.), som luktar som kryddnejlikor o. äv. användes som krydda. Smitt Svamp. 42 (1863).
(1) -BRUN. (nejlik- 1820 osv. nejlike- 15521849) [jfr d. nellikebrun, t. nelkenbraun] i sht om tyg, kläder o. d.: som har samma bruna färg som kryddnejlikor, mörkbrun, svartbrun. G1R 23: 428 (1552). Nejlikebrunt sammet. SthmModeJ 1849, s. 15. Kjellin 787 (1927).
(2) -BUKETT.
-BUSKE. (nejlik- 17931847. nejlike- 17451824) (†)
1) till 1: kryddnejlikträd. Möller (1745; under giroflier). Meurman (1847).
2) till 2: nejlikstånd; nejlikbukett. Nordforss (1805). Lindfors (1824).
(2) -DOFT. (nejlik- 1900 osv. nejlike- 19001933. nejliks- 1830) [jfr t. nelkenduft] jfr doft II 3. Arnell Moore LR 2: 85 (1830).
(2) -DRIVERI. jfr driveri 2. Hallandsåsens nejlikdriverier. SvD(A) 10/11 1929, Bil. s. 1.
(1) -DROPPAR, pl. farm. = -olja. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
(1) -ESSENS. (nejlike- 18051892) [jfr t. nelkenessenz] (numera föga br.) nejlikolja. Nordforss (1805). Grafström Kond. 71 (1892).
(2) -FAMILJ(EN). bot. växtfamiljen Caryophyllaceæ l. (i sht förr) underfamiljen Silenoideæ. NF (1887).
(2) -FLUGA. entomol. insekten Hylemyia brunnescens Zett., vars larver uppträda som skadedjur på nejlikor. SvTrädgLex. 1: 373 (1943).
(2) -FLY, n. entomol. fjäril av släktet Harmodia Hbst. (Dianthoecia Boisd.) bland nattflyna, vilken lägger ägg i nejlikväxternas blommor. FoFl. 1924, s. 124.
(2) -FRÖ, n. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 15781876) frö från nejlika. BOlavi 24 b (1578; med medicinell anv.).
(2) -FÄRG. (nejlik- 1889 osv. nejlike- 18441907) [jfr d. nellikefarve, t. nelkenfarbe, eng. pink-colour] särsk. (i fackspr.) om ett slags ljusröd färg som påminner om vissa nejlikors o. som användes till målar- l. tryckfärg l. ss. underglasyrfärg vid porslinsmålning o. d., minerallack. Almström KemTekn. 1: 671 (1844). Kjellin (1927).
-FÄRGAD, p. adj. (nejlik- 1889 osv. nejlike- 17361904)
1) (numera bl. tillf.) till 1: som har samma färg som kryddnejlikor, mörkbrun; jfr nejlike-färga. Broocman Hush. 2: 227 (1736; om med nejlikor färgat brännvin).
2) [jfr eng. pink-coloured] (i fackspr.) till 2: ljusröd; jfr -färg. Björkman (1889).
(2) -GRUPP. (nejlik- 1900 osv. nejlike- 1900) i sht trädg. jfr grupp 1 b.
(2) -HUS. (nejlik- 1940 osv. nejlike- 19221933) trädg. växthus för uppdrivning av nejlikor. 2NF 33: 483 (1922).
(1) -KANEL. (nejlik- 1889 osv. nejlike- 18151889) [jfr d. nellikekanel, t. nelkenkaneel] (i fackspr.) barken av tropikträdet Dicypellium caryophyllatum (Mart.) Nees, vilken luktar o. smakar som kryddnejlikor o. användes ss. krydda m. m., kanelnejlika, svart kanel; jfr -bark, -kassia. Synnerberg (1815). Kjellin (1927).
(1) -KASSIA. (nejlik- 1906. nejlike- 1815) [jfr t. nelkencassie] (mindre br.) nejlikkanel; förr äv. = -myrten. Synnerberg 1: 70 (1815; om nejlikmyrten). 2NF 6: 342 (1906).
(1) -KUMMER. (nejlik- 1885 osv. nejlike- 17981906) bot. nejlikrot (i bet. 2). Liljeblad Fl. 206 (1798). På skugg- och våtmarkerna (i Rya skog växer) .. Geum urbanum (nejlikkummer). SvNat. 1915, s. 35.
(2) -KVARTER. (nejlik- 1804 osv. nejlike- 17951828) (numera bl. tillf.) för nejlikodling avdelat område i trädgård, park o. d.; jfr kvarter 11. Holmberg 2: 244 (1795).
(1) -LIKÖR. (nejlik- 1885. nejlike- 18691885) [jfr d. nellikelikør, t. nelkenlikör] (förr) likör (se d. o. 3) innehållande nejlikolja; äv. om mixtur framställd gm destillation av bl. a. kryddnejlikor i alkohol o. använd ss. magstärkande medel. Leufvenmark Vin. 1: 156 (1869). Schulthess (1885; om mixtur).
(1, 2) -LUKT. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 17881872) jfr -doft. Thunberg Resa 1: 319 (1788). (Orkidén) Gymnadenia conopsea (har en) bedöfvande stark nejliklukt. BihVetAH XII. 3: nr 6, s. 28 (1887).
(1) -MYRTEN. (nejlik- 1804. nejlike- 1851, 1872) [jfr d. nellikemyrte, t. nelkenmyrte] (mindre br.) bot. tropikträdet Dicypellium caryophyllatum (Mart.) Nees, varav nejlikkanel erhålles. Wikforss 2: 222 (1804). SvTyHlex. (1851, 1872).
(1, 2) -NYPON. bot. växten Rosa caryophyllacea Besser, med en lukt påminnande om nejlikans, lukttörne. Nathorst SvVäxtn. 47 (1905).
(1, 2) -ODLARE. jfr -odling; särsk. till 2. SvTrädgLex. 1: 372 (1943).
-ODLING. (nejlik- 1911 osv. nejlike- 1933)
1) till 1: odling av kryddnejlikor. Nejlikodlingen är Zanzibars hufvudnäring. Ramberg Svarta 119 (1911).
2) till 2: odling av växter tillhörande släktet Dianthus Lin., i sht trädgårdsnejlika; abstr. o. konkret. Nejlikodlingar i Kristianstad. 2NF 33: 486 (1922).
(1) -OLJA, r. l. f. (nejlik- 1741 osv. nejlike- 16801921. nejliken- 1613. nejliko- 1698) [jfr d. nellikeolie, t. nelkenöl] (i fackspr.) eterisk olja som gm destillation utvinnes ur kryddnejlikor (o. användes ss. krydda, inom medicinen, vid likör- o. parfymframställning o. d.). Chesnecopherus RegIter E 1 a (1613). Neglikolja .. är färglös eller gulagtig, har en stark lukt af kryddneglikor och en brännande smak. Berzelius Kemi 4: 415 (1827). HandHantv. Hand. 7: 111 (1939).
(1) -PEPPAR. (nejlik- 1874 osv. nejlike- 17621906) [jfr d. nellikepeber, t. nelkenpfeffer] (i fackspr.) om de torkade, omogna frukterna av kryddpepparträdet, vilka till lukt o. smak påminna om kryddnejlikan, kryddpeppar. BoupptVäxjö 1762. Kjellin 859 (1927).
Ssg: nejlikpeppar-träd. (-peppars-) (i fackspr., mindre br.) kryddpepparträd. Synnerberg (1815).
(2) -PLANTA, r. l. f. (nejlik- 1915 osv. nejlike- 17951884) Fallén Fleischer 606 (1795).
(1) -PULVER. (nejlike- 15781589) (numera föga br.) pulveriserade kryddnejlikor. BOlavi 107 a (1578). Berchelt PestOrs. G 6 b (1589).
(1, 2) -ROS. (nejlik- 1685 osv. nejlike- 16741891) [jfr t. nelkenrose] bot.
1) = -nypon. BoupptSthm 3/8 1674, Bil. (bet. oviss; möjl. till 2). Enfalliga (dvs. enkla) neglikroser. Rudbeck HortBot. 100 (1685). Lyttkens Växtn. 764 (1910).
2) (†) trädgårdsnejlika. Serenius EngÅkerm. 159 (1727). Nordforss (1805).
(2) -ROST. trädg. rostsvampen Uromyces caryophyllinus (Schrank) Schröt., som parasiterar på nejlikans stam o. blad; äv. om växtsjukdomen som framkallas av denna svamp. Lindfors SjOdlVäxt. 55 (1927).
(1) -ROT. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 16381898)
1) rotstocken av växten Geum urbanum Lin., som till lukt o. smak påminner om kryddnejlikan; i sht förr äv. med medicinell anv. Må man til inwertes såår siuda Näglike Rötter .. och dricka thet sodet. Månsson Åderlåt. 45 (1642). Gentz Lindgren (1930).
2) i utvidgad anv., om hela växten Geum urbanum Lin., nejlikkummer; äv. om (annan växt av) släktet Geum Lin.; förr äv. i uttr. nejlikrot med (liten) gul blomma, Geum urbanum Lin. Franckenius Spec. B 2 a (1638). Neglikeroot medh guul bloma. Därs. B 1 b (1659). Näglikerot. .. Rötterna uptagas för midsåmmar och bindas i små påsar, som läggas uti drikstunnorna. Rothof (1762). HbTrädg. 6: 103 (1876; om släktet). Ursing SvVäxt. 101 (1944).
Ssg: nejlikrots-pulver. (†) pulveriserad nejlikrot (i bet. 1). Haartman Sjukd. 14 (1759).
(2) -RÖD. (nejlike- 1853. nejliks- 1935) Svart sammetshatt .. (med) underklädsel af violetta och nejlikeröda blommor. JournD 1853, s. 39.
(2) -RÖTT, n. (nejlik- 1894 osv. nejlike- 1871) (i sht i fackspr.) = -färg; äv. om färgnyansen. AHB 56: 6 (1871; om färgnyans). (Ekenberg o.) Landin 729 (1894).
(2) -SLÄKTE(T). bot. växtsläktet Dianthus Lin. ArkBot. II. 1: 60 (1903).
(2) -SORT. (nejlik- 1940 osv. nejlike- 1876) HbTrädg. 6: 81 (1876).
(2) -STARR. (föga br.) bot. starren Carex glauca Scop., vars blad likna nejlikans. Liljeblad Fl. 469 (1798).
(1) -STEN. (nejlik- 18041853. nejlike- 17851807) [jfr t. nelkenstein] (†) benämning på försteningar (av vissa djur) som till formen likna en kryddnejlika. Brander NatH 150 (1785). Dalin (1853).
(1, 2) -STJÄLK. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 18051855) [jfr d. nellikestilk] särsk. (i fackspr.) till 1: blomstjälk från kryddnejlikträdet, använd ss. krydda. Murberg FörslSAOB (1793). SFS 1916, s. 951.
(2) -STJÄRNÖRT. (†) bot. växten Stellaria holostea Lin. (med blad som likna trädgårdsnejlikans), buskstjärnblomma. Lilja SkånFl. 289 (1870).
(2) -STÅND. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 17851913) Möller 2: 491 (1785). Blommande nejlikestånd. Retzius Sicil. 42 (1892).
(2) -STÄNGEL. (nejlik- 1853 osv. nejlike- 18511889) SvTyHlex. (1851).
(1) -SVAMP. (nejlik- 1896 osv. nejlike- 1874) [jfr d. nellikesvamp] bot. nejlikbrosksvamp. Arrhenius Matsv. 95 (1874).
(2) -SVÄRTA, r. l. f. trädg. om avlånga, i mitten svartaktiga fläckar som uppträda i sht på trädgårdsnejlikans blad o. som förorsakas av svampen Heterosporium echinulatum (Berk.) Cooke. Lindfors Sj. OdlVäxt. 55 (1927).
(1) -SYRA, r. l. f. (nejlik- 1834 osv. nejlike- 18341885) [jfr d. nellikesyre, t. nelkensäure] kem. kemisk förening (fenol) som utgör en väsentlig beståndsdel i nejlikolja. Berzelius ÅrsbVetA 1834, s. 301. NF 3: 66 (1878).
(2) -SÄNG. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 17861904) [jfr t. nelkenbeet] (numera bl. tillf.) trädgårdssäng med nejlikor. Björkegren 1891 (1786).
(2) -TRIPS. entomol. insekten Thrips tabaci Lind. (T. communis Uzel) bland blåsfotingarna, vilken uppträder som skadedjur på nejlikor. LAHT 1924, s. 305.
(1) -TRÄD. (nejlik- 1793 osv. nejlike- 17401884. nejliko- 1869) [jfr d. nelliketræ, t. nelkenbaum] bot. kryddnejlikträd. VetAH 1740, s. 419. Nægliktrædet växer på moluckiska öarna. Murberg FörslSAOB (1793). SvUppslB (1934).
(2) -TÅTEL. (nejlik- 1851. nejlike- 17921816) (†) gräset Aira caryophyllea Lin. (Airopsis caryophyllea (Lin.) Fr.), med blad som påminna om trädgårdsnejlikans, vittåtel. Liljeblad Fl. 50 (1792). Torén Rebau o. Hochstetter 151 (1851).
(1, 2) -TÖRNE. bot. = -nypon. Krok o. Almquist Fl. 1: 157 (1903).
(1 slutet) -VIN. (nejlik- 1885. nejlike- 15891885) [jfr d. nellikevin] (†) KryddRSthm 1589, s. 107. Schulthess (1885).
(2) -VÄXT. (nejlik- 1843 osv. nejlike- 18421936) bot. växt av nejlikfamiljen Caryophyllaceæ l. (i sht förr) dess underfamilj Silenoideæ; vanl. i pl. Dalin FrSvLex. 1: 180 (1842). Silenaceae, nejlikeväxternas familj. Rebau NatH 2: 108 (1879). Lindman LbBot. 81 (1904).
(1) -ÖRT. (nejlik- 18031871. nejlike- 1847) (†) bot. = -rot 2. SvBot. nr 94 (1803). Thedenius FlUplSöderm. 235 (1871).
B (†): NEJLIKA-BLOMMA, se A.
-FÄRGA, se C.
C: NEJLIKE-ART, -ARTAD, -AVLÄGGARE, se A.
(1 slutet) -BALSAM. [jfr t. nelkenbalsam] (†) farm jfr balsam 1. ApotT 1698, s. 9. Därs. 1739, s. 10.
-BARK, -BLAD, se A.
(2) -BLADLUS. [jfr t. nelkenblattlaus] (†) bladlusen Myzodes persicæ Sulz. (M. dianthi Schr.), som bl. a. angriper nejlikväxternas blad, persikbladlus. Fallén Fleischer 607 (1795). Dahlbom Insekt. 139 (1837); jfr EntomT 1938, s. 179. —
-BLOMMA, se A.
(2) -BLOMSTER. (nejlike- 15871684. nejliko- 1640) (†) trädgårdsnejlika. Helsingius (1587). Palmberg Ört. 283 (1684).
(1) -BORRE. (†) bot. nejlikrot (i bet. 2). Holmberg 1: 214 (1795). Weste (1807; senare egenhändigt tillägg).
-BRUN, se A.
(1 slutet) -BRÄNNVIN. (†) KryddRSthm 1589, s. 107. VinkällRSthm 12/9 1590.
-BUSKE, -DOFT, -ESSENS, -FRÖ, -FÄRG, se A.
(1) -FÄRGA, adj. oböjl. (nejlika- 1555. nejlike- 15541556. -färga 15551556. -färge 15541556) [jfr liv-färga, adj. oböjl.] (†) = nejlik-färgad 1. KlädkamRSthm 1554 E, s. 3 a. GripshR 1556, s. 124.
-FÄRGAD, -GRUPP, se A.
(2) -GRÄS. [jfr t. nelkengras] (†) växten Armeria vulgaris W., vars blad likna nejlikans, trift, gräsnejlika. Franckenius Spec. C 2 b (1638). Tillandz C 1 b (1683).
-HUS, -KANEL, -KASSIA, se A.
(1 slutet) -KLARET. (†) jfr klaret, sbst.1 1. VinkällRSthm 1584. Därs. 1585.
(1 slutet) -KONFEKT. 2VittAH 8: 115 (1551). BOlavi 47 b (1578).
-KUMMER, -KVARTER, -LIKÖR, -LUKT, se A.
(1 slutet) -MJÖD. (†) VinkällRSthm 1585.
-MYRTEN, se A.
(1) -NÖT. [jfr t. nelkennuss] (†) om nötterna av det på Madagaskar växande trädet Ravensara aromatica Sonn., vilka lukta som nejlikkanel o. äv. användas ss. krydda. Synnerberg 2: 3 (1815). Åstrand (1855).
-ODLING, -OLJA, -PEPPAR, -PLANTA, -PULVER, -ROS, -ROT, -RÖD, -RÖTT, se A.
(1) -SKIVLING. (†) bot. nejlikbrosksvamp; jfr nejlik-broskskivling. Fries Ant. 52 (1836).
(1 slutet) -SOPPA, f. (†) Neglikesoppa på en Braxen eller Rudha. Kockeb. D 4 a (1650).
-SORT, -STEN, -STJÄLK, se A.
(2) -STOCK. [jfr t. nelkenstock] (†) nejlikstånd, nejlikplanta. HovförtärSthm 1757, s. 3958 (bet. oviss). Fallén Fleischer 595 (1795).
-STÅND, -STÄNGEL, -SVAMP, -SYRA, -SÄNG, se A.
(1) -TRÄ. (-träd) [jfr (ä.) t. nelkenholz] (†) nejlikkanel. Synnerberg 2: 185 (1815).
-TRÄD, -TÅTEL, -VIN, -VÄXT, se A.
(1 slutet) -ÄTTIKA. [jfr t. nelkenessig] (†) HT 1900, s. 195 (1555).
-ÖRT, se A.
D [jfr t. nelken-] (†): NEJLIKEN-OLJA, se A.
E (†): NEJLIKO-BLOMMA, se A.
-BLOMSTER, se C.
-OLJA, -TRÄD, se A.
F: NEJLIKS-DOFT, -RÖD, se A.

 

Spalt N 457 band 18, 1947

Webbansvarig