Publicerad 1940 Lämna synpunkter LEVIOR le4vior, r.; i best. anv. utan slutartikel. Etymologi [av AKock bildad term, jfr nedan; av lat. levior, komp. av levis (se LEVIS, sbst.)] språkv. om en biaccent av svagare styrka än levis. Kock Akc. 2: 10 (1884). Brate SvSpr. 10 (1898). Spalt L 603 band 16, 1940 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
