Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LEVIS le4vis, äv. 32, r.; i best. anv. utan slutartikel.
Etymologi
[av AKock bildad term, jfr nedan; av lat. levis, lätt, obetydlig, besläktat med LÄTT. — Jfr LEVIOR, LEVISSIMUS]
språkv. exspiratorisk accent av medelstyrka, föreliggande i den senare, betonade stavelsen i enkla ord med tvåstavighetsaccent. Kock SvAkc. 1: 44 (1878). Brate SvSpr. 10 (1898).
Ssg: LEVIS-STAVELSE. språkv. Landsm. XI. 8: 28 (1896).

 

Spalt L 603 band 16, 1940

Webbansvarig