Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONSIDERATION kon1side1ratʃω4n l. 010—, l. -aʃ- (kånn-tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -asion 1686. -ation 1636 osv.)
Etymologi
[jfr t. konsideration, eng. consideration, fr. considération, av lat. consideratio (gen. -ōnis), avledn. av considerare (se KONSIDERERA)]
1) (†) övervägande, betraktande; särsk. i uttr. taga ngt l. komma i konsideration (jfr b). RARP 2: 214 (1636). (Bärgs-)Collegium hafwer i noga Consideration tagit, huruledes (osv.). Bergv. 1: 242 (1668). Detta axiom har, vid närmare consideration, tvenne ganska betydliga fel. Biberg 1: 164 (c. 1820). 2NF (1910). — särsk.
a) i uttr. icke vara utan konsideration, böra övervägas l. tagas i betraktande. HC11H 14: 65 (1660).
b) i sådana uttr. som taga ngn resp. komma i konsideration (jfr ovan), reflektera på ngn resp. komma i åtanke (vid tillsättande av en befattning, utdelande av belöning o. d.). Widekindi KrijgH 488 (1671). LReg. 283 (1676). Geijer I. 7: 153 (1836; möjl. efter handl. fr. 1700).
c) övergående i bet.: sätt att betrakta l. överväga l. uppfatta ngt; särsk. i uttr. taga ngt i en viss konsideration, betrakta ngt på visst sätt. Bergv. 1: 404 (1690). Triewald Förel. 2: 229 (1729, 1736).
2) (numera mindre br.) hänsyn. HC11H 14: 45 (1660). (Vi) hafve .. satt all privat consideration afsides. RARP 9: 445 (1664). Utan alla konsiderationer. De Geer Minn. 1: 121 (1892). SvD(A) 1934, nr 61, s. 4. — särsk.
a) (†) i uttr. uti konsideration av ngt, med hänsyn (tagen) till ngt. OxBr. 10: 148 (1640).
b) (†) övergående i bet.: omständighet l. förhållande att taga hänsyn till. Kongl. Majest. (är) i betraktan af förenämnde, samt flera considerationer, sinnad, att (osv.). HSH 1: 303 (1743). Ömmande Considerationer. Porthan BrefSamt. 1: 7 (1774). Topelius Dagb. 4: 83 (1839).
3) (numera knappast br.) anseende, uppskattning; (hög)aktning; respekt. Brask Pufendorf Hist. 395 (1680). Dhet wett Gudh allena, hwadh för en considerasion, iagh hafwer haft för edher. HH XVIII. 2: 12 (1686). Myntet i Swerige fins ha warit uthi tweggehanda consideration och acht, så att ett slag är wordet kallat Kiöpgilt, det andra Karlgilt. Dijkman Obs. E 5 a (1686). Dalin (1852). — särsk. (†) i uttr. sätta sig i konsideration, sätta sig i respekt. HC11H 7: 30 (1697).
4) (†) förhållande(t) att vara värd att beakta l. taga hänsyn till; betydenhet, betydelse, vikt; värde. Lössörarne .. byttes Straxt i Tuenne deehlar, alldenstund de icke af någon serdeles Consideration wore. BoupptSthm 1659, nr 132. Vij ha tykt dhe skählen varit af consideration. RARP 9: 25 (1664). Gynther ConvHlex. (1845). Dalin (1871).
5) [efter motsv. anv. i fr.] (förr) (järn)ställning (stomme) till styvkjortel; förr möjl. äv. om själva kjorteln. Posten 1769, s. 988. En Rob .., gjord på Consideration. DA 1771, nr 39, s. 4. Hur fick du (Euridike) rum på Charons färja / Med en så vid consideration? Lenngren (SVS) 1: 325 (1780).
Ssg (till 2; numera knappast br.): KONSIDERATIONS-LÖS. Cygnæus 2: 358 (1863). Ramsay Barnaår 7: 136 (1906).

 

Spalt K 2148 band 14, 1937

Webbansvarig