Publicerad 1915   Lämna synpunkter
BLOCKAD bloka4d, r. (m. Wahrman (1814), Kleen Neutr. lag. 1: 703 m. fl. st. (1889), Lundell (1893) m. fl.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(fordom vanl. skrifvet blo(c)quade (-qv-). blocqvada RP 6: 634 (1636))
Etymologi
[sannol. af t. blockade, ä. t. äfv. blocquada (bildadt med den särsk. i militära uttr. vanl. sydrom. ändelsen -ad(a); jfr BARRIKAD, BRIGAD, CHAMAD, PALISSAD m. fl.); jfr (ä.) it. bloccata, p. pf. af bloccare, motsv. fr. bloquer (se BLOCKERA, v.1), samt eng. blockade]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. ä. it.] (numera nästan bl. i historisk o. juridisk framställning, föga br.) i sht mil. motsv. BLOCKERA, v.1 1: cernering, inneslutning. RP 6: 634 (1636). N. av. 4 sept. 1656, nr 2, s. 3. Caprara .. wil .. förandra Blocaden för Mongatsch uthi een fullkomlig Belägring och twinga Slottet med Eeld. OSPT 1686, nr 1, s. 3. Ödmann M. Park 110 (1800). Med blokad ((fr.) blocus) menas en krigförandes åtgärd, att genom spärrning eller inneslutning, utan angrepp men medelst användande af krigsstyrka, vare sig till lands eller till sjös, så afskära eller förhindra tillträdet till en fientlig plats .. eller trakt .., att all samfärdsel dermed stänges, i det att färden dit och derifrån blir förknippad med ögonskenlig fara. Kleen Neutr. lag. 1: 646 (1889); jfr 2. Med en belägring är i regeln anfall på platsen förenadt, med en blokad icke. Därs. 647; jfr 2. Hjärne K. XII 205 (1902). — jfr LAND-, SJÖ-BLOCKAD.
2) [eg. ett specialfall af 1; jfr motsv. anv. i t. o. eng.] i sht sjömil. motsv. BLOCKERA, v.1 2: afspärrning gm krigsfartyg af (fientlig) hamn l. kust o. d. från samfärdsel sjöledes; i sht förr äfv. om förklaring att en hamn, en kust, ett helt land o. d. skall anses afspärradt från sjösidan. Effektiv blockad, blockad utförd af så många fartyg att det är förenadt med uppenbar fara att söka segla ut ur l. in i den blockerade hamnen. Fredlig blockad, under fredstid utförd blockad; jfr FREDS-BLOCKAD; motsatt KRIGS-BLOCKAD. Förklara en hamn i blockad. Bryta en blockad, segla ut ur l. in i en blockerad hamn utan att bli fasttagen. Upprätthålla blockaden. Häfva l. upphäfva blockaden. Bloquaden til sjös (af Gibraltar) är .. uphäfven. SP 1780, s. 189; jfr 1. Den stränga blockaden i Joniska och Egyptiska Farvattnen fortfar. DA 1808, nr 34, s. 1. Sjöblokaden allena kallas blokad uti inskränktare och egentlig mening. Kleen Neutr. lag. 1: 654 (1889). Störd är blokaden, om .. orsaken (till afbrott i blockaden) bestått uti någon af den blokerandes vilja oberoende naturhändelse … Bruten är blokaden, om orsaken (till afbrottet) bestått uti .. angrepp af fienden .. eller .. någon frivillig handling af den blokerande. Därs. 739. Blockad bör för att anses bindande vara verklig (effektiv). Ask Marit. hand. 9 (1903). Sedan Holland förgäfves försökt komma till något resultat med kryssningar, demonstrationer och blockader, synes det nu finna nödigt att öfvergå till rent krigiska mått och steg. PT 1908, nr 292 A, s. 2. — jfr BEVAKNINGS-, FREDS-, HAMN-, HANDELS-, KABINETTS-, KRIGS-, KRYSSNINGS-, KUST-, OBSERVATIONS-, PAPPERS-, SKEN-, SPÄRRNINGS-, ÖRLOGS-BLOCKAD m. fl.
3) motsv. BLOCKERA, v.1 3, utvidgad o. bildl. anv. af 1 o. 2: afspärrning, instängning. SP 1787, nr 114, s. 3. Selim skall se sig omgifven af våra vänner, i sträng blokad. Remmer Turken 48 (1824). jfr IS-BLOCKAD. — särsk. motsv. BLOCKERA, v.1 3 slutet. H. Elmquist i Arbetsstatistik 2: 138 (1899). Strejken förstärkes emellanåt genom s. k. blockad, mer eller mindre kraftiga uppmaningar från de strejkandes sida till andra yrkesarbetare att icke taga anställning hos den öfvergifne arbetsgifvaren. Björling Civilr. 141 (1910).
Ssgr (i allm. till 2): (1) BLOCKAD-ARMÉ03~02. (föga br.) härafdelning afsedd för en befäst orts cernering. Lefrén Förel. 3: 313 (1817).
-BEFÄLHAFVARE~00200. befälhafvare för en blockadeskader. Kleen Neutr. lag. 1: 699 (1889).
-BROTT~2.
a) fientligt l. neutralt fartygs passerande gm blockadlinje, brytning af blockad. Tidskr. i sjöv. 1900, s. 283. H. Wrangel i Vår flotta 1911, s. 39.
b) [utveckladt ur a med anslutning till BROTT i juridisk bem.] brott bestående i (försök till) genombrytning af blockadlinje. Blokadbrott rättas genom det brottsliga fartygets konfiskering. Kleen Neutr. lag. 1: 764 (1889). (Blockadbrytare) göra sig saker till blockadbrott och äro utsatta för att uppbringas äfven ute på öppna hafvet. 2 NF 3: 710 (1905).
-BRYTARE ~200, i bet. 1 a, b r. l. m., i bet. 1 c m., i bet. 2 m.||ig.
1) till 2.
a) fientligt l. neutralt fartyg som genombryter (l. försöker genombryta) blockadlinje. NF 2: 691 (1877). Blockadbrytare äro utsatta för uppbringning, icke blott då de söka löpa ut ur eller in i en blockerad hamn, utan jämväl hvar som helst till sjöss. H. Wrangel i Vår flotta 1908, s. 18.
b) snabbgående fartyg utrustadt för att kunna genombryta fientlig blockadlinje. Trolle Blokadbr. 30 (1876). Verkliga ”blockadbrytare” igenkännas lätt på utseende, kurs och fart. Bæckström Sjökr. 1: 254 (1887). Vår flotta 1911, s. 153.
c) chef å (l. befraktare af) fientligt l. neutralt fartyg som genombryter l. försöker genombryta blockadlinje. Trolle Blokadbr. 6 (1876). Lastens egare (hafva) ansetts som blockadbrytare, derför att de misstänktes vilja föra varorna från neutral hamn, fartygets verkliga destinationsort, till blockerad plats. Ask Marit. hand. 21 (1903). Smitt ingick i den Argentinska statens tjänst såsom blockadbrytare. LD 1904, nr 235, s. 3.
2) till 3 slutet: person som utför arbete åt blockerad arbetsgifvare. PT 1904, nr 211 A, s. 2.
-BRYTNING~20. särsk. till 2. Trolle Blokadbr. 36 (1876). Försök till blockadbrytning föreligger, om ett neutralt fartyg, som .. erhållit specialnotifikation om blockaden, likväl söker att öfverskrida blockadlinien. Ask Marit. hand. 17 (1903). H. Wrangel i Vår flotta 1908, s. 17.
-DEKRET~02. (Napoleon I:s) beryktade blockad-dekret, hvilket afsåg att spärra kontinentens alla hamnar för engelsmännen och sålunda gifva en dödsstöt åt deras handel. NF 5: 227 (1881).
-ESKADER~020. för blockering af hamn o. d. afsedd sjöstyrka; jfr -FLOTTA, -STYRKA. Bæckström Sjökr. 1: 253 (1887). H. Wrangel i Vår flotta 1908, s. 17.
-FARA~20. Då och då hör man röster höjas, som söka förringa blockadfaran för vårt land. Vår flotta 1905, s. 51. H. Wrangel Därs. 1908, s. 17.
-FARTYG~20 l. ~02. jfr -SKEPP. Bæckström Sjökr. 1: 289 (1887). Några lyckade anfall skulle nog aflägsna blockadfartygen så långt från kusten, att blockaden kunde förklaras icke effektiv. K. Posse i Tidskr. i sjöv. 1901, s. 109. Vår flotta 1907, s. 165. —
-FÖRKLARING~020. Diplomatisk l. allmän blockadförklaring, meddelande från blockerande makt till neutrala makter om blockads tillvaro o. utsträckning. Lokal blockadförklaring, meddelande från blockadbefälhafvare till den blockerade ortens myndigheter om blockads inträdande o. utsträckning. Särskild l. speciell blockadförklaring, meddelande om blockads tillvaro från blockadbefälhafvare till (neutralt) fartyg som ämnar sig till den blockerade orten. Tidskr. i sjöv. 1890, Bih. s. 50. 2 NF 3: 709 (1905).
-KEDJA~20. = -LINJE; jfr BLOCKERINGS-KEDJA. (Merendels) ligger .. blokadkedjan tillräckligt långt ifrån den spärrade orten, för att icke nås af kastkroppar. Kleen Neutr. lag. 1: 647 (1889).
-KRYSSARE~200. fartyg som deltager i upprätthållandet af kryssningsblockad. Trolle Blokadbr. 61 (1876). Kleen Neutr. lag. 1: 710 (1889).
-LAG~2. lag med afs. på blockader; jfr -RÄTT 2. Den .. af den beväpnade neutraliteten stiftade blokadlagen. Kleen Neutr. lag. 1: 694 (1889). Blockadlagarna .. fastställdes genom Pariskongressens sjörättsförklaring 16 april 1856 och bestämma i hufvudsak, att en (handels-)blockad för att vara giltig måste vara effektiv, notorisk och permanent. 2 NF 3: 709 (1905).
-LICENS~02. tillstånd för särskildt fartyg l. särskildt slags tillförsel att passera blockadlinje. Till ingen blokerad hamn får inlopp ske, ej heller utlopp derifrån, utan särskild blokadlicens. Kleen Neutr. lag. 2: 315 (1891).
-LINJE~20 l. -LINIE~200. linje l. rad af blockerande fartyg; jfr -KEDJA. Berörde fartyg seglar under ”postflagg” hvarigenom det tillåtes passera blockadlinien. Tiden 1848, nr 110, s. 4. Inom gränserna af blockadlinien. Ask Marit. hand. 14 (1903). Högberg Late Jim 143 (1909).
-MINA~20. Blockadminor, afsedda att instänga fientliga fartyg i en hamn. 2 Uppf. b. 9: 665 (1906).
-MINERING~020. För att hindra all passage från och till en fientlig hamn (”blockadminering”) .. användas s. k. ”tillfälliga minor”. Vår flotta 1906, s. 92.
-RÄTT~2.
1) rätt att blockera. Kleen Neutr. lag. 1: 83 (1889). En fråga af vigt för den maritima handeln är den om blockadrätten. Ask Marit. hand. 15 (1903).
2) rättsbestämmelser med afs. på blockader; jfr -LAG. Staternas regeringar .. hafva i blokadrätten .. stundom intagit vissa stadganden om krigskontraband. Kleen Neutr. lag. 1: 770 (1889).
-SKEPP ~2. jfr -FARTYG. Trolle-Wachtmeister Ant. 31 (c. 1840).
-STYRKA~20. blockadeskader. Kleen Neutr. lag. 1: 688 (1889). Vår flotta 1911, s. 155.
-SYSTEM~02. Kleen Neutr. lag. 1: 654 (1889). särsk. (föga br.) i best. form: kontinentalsystemet. Blockadsystemet, eller Huruvida kan Englands Handel ännu ega bestånd? Renland Ivernois (1811; boktitel). Jernk. annal. 1818, 2: 4.
-TILLSTÅND~02 l. ~20. särsk. till 2. Blokad i fredstid. Under senare år hafva åtskilliga nationer proklamerat rättigheten att förklara en hamn eller en kuststräcka i blokadtillstånd utan föregående krigsförklaring. Tidskr. i sjöv. 1890, Bih. s. 26. —
-TJÄNST~2. Som blockadtjenst, särdeles under svåra väderleksförhållanden, är mycket ansträngande, böra icke samma fartyg under längre tid bibehållas i denna tjenst. Bæckström Sjökr. 1: 255 (1887). Wrangel Sv. fl. bok 118 (1898).
(1) -TRUPP~2. (föga br.) Mankell Fältsl. 103 (1857).
-VARNING~20. varning från blockadstyrka till fartyg som ämnar anlöpa blockerad hamn l. kust. Kleen Neutr. lag. 1: 771 (1889).

 

Spalt B 3301 band 4, 1915

Webbansvarig