| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
1) (numera bl. ngn gg) till II 2 a(, 3 c slutet β’), om yta: gm svällande övertäckas; särsk. om såryta på träd(bark): översvalla (se d. o. 1); förr äv. om öga, särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: (fullständigt) igensvullet. Om morgonen dher effter war .. hela ögat öfwerswullet och blodrött. UUKonsP 19: 22 (1688). Sårläkningen (hos fruktträd) försiggår .. ofta genom en från det lefvande bastlagret utgående öfversvällning, som tillväxer och slutligen betäcker hela sårytan. Oraklet 41 (1898).
2) till II (2 a,) 3 d β, om vattendrag l. vattensamling o. d.: svämma över (jfr svälla, v. I 1 h, o. -svämma 1 a o. svälla över 1); äv. tr. (jfr -svämma 1 b); äv. (o. numera nästan bl., i vissa språkprov utan klar avgränsning från 3) i bildl. anv. (jfr -svämma 2 o. svälla över 2), i sht i p. pr. i adjektivisk anv., särsk. ungefär liktydigt med: översvallande (se -svalla 3 slutet). Linc. Aa 3 a (1640). Bergfloderna Ruses och Mairas stigande och öfwerswällande (har) gjort mycken skada på gränsen åt Italien. SD 18/9 1828, s. 1. Detta utbrott af en jäsande, öfversvällande kraft. AB 6/12 1839, s. 2. Alla åar och bäckar öfversvälla sina bräddar. SmålP 9/1 1902, s. 2. Den översvällande glädje vilken dominerar sportspalterna. DN(A) 29/9 1959, s. 21. Den ukrainska marknaden .. kommer att översvällas av billiga EU-varor som dödar både jordbruk och industri. SkånD 27/9 2013, s. 22.
3) till II 8: svälla för mycket; äv. bildl. (jfr 2). Vid snällgarfning .. bör man .. aktgifva på .. att öfversvällning icke inträder, hvarigenom lädret blir löst och svampigt. Hirsch LbGarfv. 157 (1898). Den översvällda offentliga sektorn. GbgP 4/12 1996, s. 4. För lång blötläggning gör nötterna översvällda. VestmLT 29/7 2015, s. 15. —
(II (2 a,) 3 d β) -SVÄMMA, -svämning.
1) i fråga om att vatten l. annan vätska flödar l. ansamlas i alltför stor mängd l. omfattning o. därigm stiger över sina bräddar o. rinner ut över (o. täcker) omgivande landområde l. annat utrymme; ngn gg äv. allmännare, i fråga om sådan ansamling av sand o. d.; jfr -löpa 6, -svalla 2, -svimma, -svälla 2, -välla 3.
a) intr., om (ansamling av) vatten osv.: svämma över (se svämma över 2, 3); äv. (numera bl. mera tillf.) om sådant område över vilket vatten osv. rinner ut osv. (särsk. dels (med subj.-växling) i uttr. översvämma av ngt, dels om ögon (jfr -gå 6)); numera i sht i p. pr.; jfr -flöda 1. Deputation .. håller .. före, att the ängar, som af vattn öfversvämma, böra uppdikas till så mycket som svarar emot plögning i kostnad. 2RARP 15: 712 (1747). Öfwerswämmande regnwatten kunde knapt afhollas, om man än inrättade rännilar. NorrlS 1–6: 48 (1769). Hans ögon öfversvämmade i ett ögonblick. Tårar, icke af smärta, utan af harm, började att strömma öfver hans bleka kinder. NDA 24/8 1880, s. 2. Torne älv har låga stränder och översvämmar därför mycket. Sandström NatArb. 2: 197 (1910). Venedig är under belägring av översvämmande vatten som har stigit till nivåer som inte har setts på 53 år. Ljusnan 4/12 2020, s. 14.
b) tr., med avs. på det landområde över vilket vatten osv. rinner ut osv. (jfr svämma över 4); äv. om person: låta vatten osv. rinna ut över osv. (jfr -dämma); i pass. äv. närmande sig dep.; ofta i p. pf.; jfr -brusa, -flöda 1 a, -gå 6, -simma 1, -skölja 2, -spola 2, -stiga 2, -strömma 1. De lägre Trakterna af Wiens Förstäder woro .. i mycken fara, at blifwa öfwerswämmade. GT 1786, nr 54, s. 2. Der odlarn ömsom kör och öfversvämmar fåran. JGOxenstierna 2: 130 (1796, 1806). Sedan fortfarande regnskurar, som öfversvämmade alla fält, hade afskurit de tre afdelningarne af hären .. blefvo de (osv.). Kolmodin Liv. 3: 70 (1832). Var .. nivån mellan hafven så olika, att (Suez)kanalen, om han kunde öppnas, skulle genast bokstafligen öfversvämmas? Kruhs UndrV 11 (1884). Stora områden äro alldeles översvämmade av sand. VästerbK 1927, nr 149, s. 2. Strandskador i form av översvämmad skog och åkermark. SvGeogrÅb. 1952, s. 16.
c) ss. vbalsbst. -ning; äv. dels konkretare, om enskilt tillfälle av sådant flödande osv., dels konkret, om till följd av sådant flödande osv. vattentäckt landområde; jfr -flöda 1 c, -rinna, -svall o. överflöd 1, överlopp 4. Vid flötser och flötsberg .. märkas: .. At de väl måtte hafva tilkommit genom öfversvämning och flodslemningar. Rinman 1: 516 (1788). Vattenuppdämningar kunna äfven med fördel användas, för att framför anfallna fronter hastigt åstadkomma öfversvämning af lågt liggande delar af anfallsfältet. Busch Fästn. 36 (1880). I kanten af alfvaret ligga flera smärre öfversvämningar, hvilka i slutet af juli eller början af augusti torka ut. FoFl. 1909, s. 246. Vi minns från ett par år tillbaka .. hur ödesdigra översvämningarna var i de nederländsk-belgiska gränsområdena. FinT 1955, s. 9. jfr sand-, vatten-, vår-översvämning.
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1, i fråga om att ngt förekommer l. breder ut sig i mycket l. alltför stor mängd l. utsträckning l. fylls till övermått; äv. om person (se särsk. b β); jfr -strömma 1 slutet, -svalla 3, -svimma, -svälla 2, -välla 3.
a) intr.; särsk. dels i uttr. översvämma av ngt, dels i p. pr. (se slutet) l. p. pf. med aktiv bet.; jfr svämma över 5. Och sorgen, som ändock vill öfversvämma / De kyssa bort. Böttiger 2: 235 (1857). Rörande artiklar, hvilka öfversvämma af medlidande med dessa stackars vilsekomna. SDS 1896, nr 419, s. 2. Marknaden översvämmar av olika symaskiner. Det är svårt att välja rätt. SvD 2/9 1986, s. 10. Brevlådan svämmade över av tidningar och post, locket stod rakt upp. .. Anna-Maria hade sett såna där översvämmade brevlådor förut. Larsson BlodSpill. 243 (2004). särsk. i p. pr. i adjektivisk anv., särsk. om känsla l. sinnestillstånd o. d., ungefär liktydigt med: överflödande l. översvallande (se -svalla 3 slutet); jfr -strömma 1 slutet β. Ett fullt öfversvämmande hjerta. Ossian 1: XXIV (1794). Allt sammanstämmer i den nordiska våren, att ingifva en öfversvämmande känsla af ett på en gång ur långvarig dvala åter vaknande lif. Geijer Häfd. 46 (1825). Det var i sådana stunder av stilla, fuktigt översvämmande extas ett barn blev till. Krusenstjerna Pahlen 6: 152 (1935).
b) tr.; särsk. med avs. på dels landområde l. annat utrymme (äv. mer l. mindre abstrakt), dels person; i pass. äv. närmande sig dep.; jfr svämma över 4, 5 slutet. Aldrig har Sverige, ifrån första inrättningen af boktryck, blifvit öfversvämmadt af flera skrifter, än under den förflutne villervallans fleråriga period. GFGyllenborg Vitt. 2: 27 (1795). Den måtta som bör iakttagas, så framt icke tankarne skola öfversvämmas af inbillningen, eller förtorkas af omdömet. 1SAH 2: 185 (1798, 1802). Hela den oräkneliga massa af andelig nöd och elände huilken öfversvämmar samhället. Rundgren Minn. 3: 14 (1859, 1888). Samtidigt som vi översvämmas av överflödiga varor, lider vi brist på högkvalificerade, funktionellt tillfredsställande sådana. Form 1947, s. 157. En gränslös vanmäktig förtvivlan översvämmade honom. Hammenhög Torken 262 (1951). särsk.
α) i uttr. översvämma ngn l. ngt med ngt, i överflöd l. övermått förse l. fylla ngn l. ngt med ngt; jfr -strömma 1 slutet α. Därpå öfversvämmades jag med tusentals Farfars lystiga Infall. Kellgren (SVS) 6: 164 (1787). Den yppigaste vegetation har blomstrat upp i förstörelsens fotspår och med nytt lif öfversvämmat all förödelse. Geijer I. 3: 135 (1849). Hon öfversvämmade vännen med små älskvärdheter. Tavaststjerna Marin 94 (1890). Domstolen öfversvämmades med falska angifvelser. Laurin Våld 330 (1910).
β) om person; jfr α, γ. Collegium .. tilkommer, at förekomma det Landet af Qwacksalfware .. öfwerswämmas. PH 10: 378 (1774). De utmärkte lärde, vetenskapsmän och författare, som .. likasom öfversvämmade Upsala universitet. Nyblæus Forskn. 2: 288 (1881). Studenter, kontorister och extralärare översvämmade Trysells matsalar vid middagstiden. Boye Ast. 187 (1931). Staden var översvämmad av flyktingar. Lo-Johansson Kungsg. 67 (1935).
γ) (numera bl. ngn gg) i fråga om (omfattande l. våldsam) invasion; äv. i anv. som motsvarar β. Hela landet öfversvämmades af den segrande fiendens framgång. Botin Utk. 509 (1764). Landet blef öfversvämmadt och på det grymmaste förhärjadt. Fryxell Ber. 6: 8 (1833). Kartagerna begagnade sig av den förvirring, som under tiden närmast därefter rådde i staden, till att åter översvämma Sicilien. Grimberg VärldH 3: 160 (1928).
c) ss. vbalsbst. -ning, ngn gg äv. -ande; särsk. i uttr. översvämning av ngt l. ngn, överflöd l. övermått av ngt l. ngn; jfr -svall. Genie är et öfversvämmande af egenskaper til någon höjd öfver almänheten. CAEhrensvärd (SVS) 1: 240 (1786). Språket led mycket genom öfversvämning af främmande ord och talesätt. Odhner Lb. 242 (1869). På dragkistor och fällbord var det en formlig öfversvämning af porslinshundar och granna vaser med konstgjorda blombuketter. Rönnberg Bredbolstad 20 (1907). (Problem med bokning) har lett till översvämning av kunder på drop in-stationerna. BorlängeT 4/5 2018, s. 6.
Ssgr (till -svämma 1 c): översvämnings-drabbad, p. adj. drabbad av översvämning; om person äv. substantiverat. Hjälpfond för översvämningsdrabbade. DN(A) 22/5 1947, s. 14. Flodvågen rullade hotande vidare i de svårt översvämningsdrabbade områdena i Värmland. SvD(A) 1959, nr 119, s. 3.
-gebit. (†) översvämningsområde; jfr gebit 2. Det största öfversvämnings-gebitet vid Donau, hvilket från Batska sträcker sig öfverallt på flodens venstra sida. PT 26/10 1842, s. 2. DN(A) 27/6 1945, s. 6.
-katastrof. Genom öfversvämningskatastroferna i Pennsylvanien ha 8–10 000 menniskor förlorat lifvet. SvD 6/6 1889, s. 3.
-lager. svämlager; jfr lager, sbst.3 1 a. AB 9/11 1865, s. 2. Översvämningslager är i allmänhet fyndtomma och avsatta under korta tidsrymder. Fornv. 1979, s. 41.
-land. (numera bl. ngn gg) översvämningsområde. JernkA 1832, Bih. s. 8. De nya katastroferna i Kinas klassiska översvämningsland. DN(A) 13/10 1917, s. 6.
-mark. jfr mark, sbst.1 3 c, o. -svämnings-område. Denna sträcka (av Dalälven) liknar, särdeles vid högvatten, mera en öfversvämningsmark än ett älflandskap. Uppl. 1: 8 (1901).
-område. om (vid sjö l. vattendrag o. d. beläget) område som ofta (o. mer l. mindre periodvis) blir översvämmat (jfr -svämnings-gebit, -svämnings-land, -svämnings-mark, -svämnings-äng); äv.: översvämmat område; jfr -svämnings-zon. AB 17/8 1870, s. 3. Man (kan) skilja mellan den egentliga flodfåran, der vattnet under vanliga förhållanden rinner fram, och öfversvämningsområdet, hvilket endast vid starkare flöden betäckes af detsamma. Nathorst JordH 395 (1890). Som värst har det tagit flera dagar för räddningsarbetare att ta sig till översvämningsområden. Hufvudstadsbl. 4/8 2015, s. 15.
-period. period (se d. o. 2, 3) av översvämning; jfr -svämnings-tid. AB 1/11 1843, s. 2. Under denna öfversvämningsperiod, då ismassor drefvos fram från polerna ned mot jordklotets mellersta delar. Bergstrand LbGeol. 352 (1868). På så vis uppstod en växling av växtlighets- och översvämningsperioder i långa serier. De Geer SvNatRiked. 2: 273 (1950).
-risk. risk för översvämning. (Det) ansågs .. mer ekonomiskt att ta en viss översvämningsrisk än att anlägga dylika fördämningar. DN(A) 4/5 1927, s. 11.
-saga. (numera bl. tillf.) jfr saga 3 a o. flod-saga. En öfversvämningssaga, som nära sluter sig till .. (Gilgamesheposet) är den som berättas af babyloniske presten Berosos. Andersson Syndafl. 7 (1889).
-skydd. skydd (se d. o. 2 b (slutet)) mot översvämning. (Dammarna) utgöra .. intet översvämningsskydd under exceptionella förhållanden. SvD(A) 26/6 1927, s. 22. Trots att moderna disk- och tvättmaskiner oftast är försedda med översvämningsskydd händer det att vatten strömmar ut och förstör golven. DN 2/4 1975, s. 16.
-tid. jfr tid, sbst. 7, o. -svämnings-period. WestgöthaKorr. 13/11 1854, s. 3. De gamla egypterna kunde .. med ofelbar säkerhet förutsäga Nilens översvämningstid. Ångström PraktMet. 128 (1926).
-vatten. vatten utgörande l. orsakande översvämning; jfr överflöds-vatten, överlopps-vatten, över-vatten. Kræmer Orient. 279 (1866). Långsmala sänkor, som utgjorde naturliga dräneringsstråk för översvämningsvattnet. SvGeogrÅb. 1961, s. 183.
-zon. översvämningsområde; i sht förr särsk. om område som (i försvarssyfte) med hjälp av slussanordningar kan sättas under vatten. Dessa båda fästningar äro nu stödpunkter för en dem förenande och af ytterligare flera batterier försvarad 9 km. lång öfversvämningszon. 2NF 19: 687 (1913). Där konkurrensen från låglandsarterna är upphävd, som i sjöarnas översvämningszon, vandrar många av .. (fjällväxterna) gärna långt ned i barrskogsbältet. Selander LevLandsk. 74 (1955).
-äng. om vid sjö l. vattendrag belägen äng som periodvis är översvämmad; jfr -svämnings-område. Strindberg Fagerv. 267 (1902). (Den stora) betydelse som ännu vid 1700-talets slut tillmättes höfångsten på de omfattande översvämningsängarna vid Tidan. Ymer 1933, s. 36. —
-SVÄNGA, -ning. särsk.
1) (†) till II 1: svängande röra (ngt l. sig) över l. ovanför ngt l. ngn; äv. med indirekt obj.; äv. bildl. Länderne, Them Han Seger-Wapnen öfwerswängde. Rüdling Suppl. 474 (1740). 2:ne öfwerswängande Wimplar, en Swensk och en Dansk. IT 10/4 1766, s. 3.
2) (i sht i fackspr.) till II 1 b, 8, ss. vbalsbst. -ning, om svängning(srörelse) (se svänga, v.1 VI 1 slutet) med högre frekvens än grundsvängningen; särsk. konkretare. DN(A) 28/9 1908, s. 2. En ton har inte bara svängningar utan även högre översvängningar, som ger timbren. AB 5/7 1953, s. 9.
3) till II 3: gm svängning röra sig från en plats över till en annan; äv. tr. (jfr svänga över 1); särsk. dels (äv. med kvardröjande bet. av över II 1) i p. pf. i adjektivisk anv.: överböjd (jfr svänga, v.1 I 5), dels (o. i sht) ss. vbalsbst. -ning, särsk. (äv. med viss anslutning till över II 8) i fråga om pendelrörelse (äv. bildl.) (jfr svänga, v.1 III 1, o. svänga över 2). Schulthess (1885). Jungmannen .. träffades på bröstet af den öfversvängande storbommen, med den påföljd, att han störtade i hafvet och drunknade. NDA 20/10 1887, s. 3. Öfversvängning till stranden vid Hornsberg af en omkring 80 m. lång spång på flytande stegplan, öfver hvilken truppen sedan marscherade. GbgP 19/6 1889, s. 1. Hasselquist Boktr. 7 (1905; om stapel på bokstav). Den första reaktionen mot trettiotalets överdrifter .. vilken resulterade i en översvängning åt andra hållet. SvD(A) 10/11 1951, s. 5. Hakens rörelse genom pendelns översvängning. Sandström Urlära 97 (1997). jfr ben-översvängning.
Spalt Ö 706 band 39, 2023