Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVERLOPP ø3ver~lop2, äv. (numera bl. i bet. 1 a, 4) ÖVERLÖP ø3ver~lø2p, förr äv. (i bet. 1 a) ÖVERLÖPE, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(offuer- (-ffw-, -fu-, -w-) 15241593. åffwer- i ssg 1555 (: Åffwerlåpz knecter). över- (ø-, -f(f)u-, -f(f)v-, -f(f)w-) 1527 osv. -lop 15241839 (: öfverlopskarlar). -lopp 1564 osv. -lup 1540. -luppidt, sg. best. c. 1585. -låp 15271714 (: öfw(e)rlåp huus). -låpp 16241756. -löp 1524 osv. -löpe 15481637. -löpet, sg. best. 1543 osv. -löpp 16281791 (: öfverlöpps-förtjenster))
Etymologi
[fsv. ivirlop, ivirlöp(e); vbalsbst. till ÖVER-LÖPA o. LÖPA ÖVER l. (åtm. i bet. 1 a, 5) efter mlt. överlōp, till överlōpen, ssg av ÖVER o. LÖPA, v.1; i bet. 1 b, 2 b, 4 möjl. åtm. delvis ssg av ÖVER o. LOPP; jfr äv. fd. yverløp (d. overløb), mnl., nl. overloop, t. überlauf o. med avseende på bet. 1 a äv. t. oberlauf. — Jfr ÖVERLÖPSE]
1) motsv. ÖVER-LÖPA 1, i fråga om ngts utsträckning ovanför ngt annat; jfr LOPP 4 j. — särsk.
a) (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) om däck på (örlogs)fartyg; förr äv. liktydigt med: gångbord. VarRerV 49 (1538). Besynnerligen motte man beställe medh wårtt Skiipp Änglen .. att ther motte göres nytt öffuerlöpe vdi. G1R 19: 86 (1548). Styremannen, sittiandes .. widh Roderet, styrer: the andre, i thet the löpa aff och an på öfwerlöpet och ropa ått hwar annan. Schroderus Comenius 463 (1639). Om Afftonen höltz Chorum in vthi Cajutan, ty ingen kunde blifwa på Öfwerloppet. Willman Resa 206 (1667). Segren kostade dem mycket, och öfwerloppen på deras Skepp wordo betäckta med döda kroppar. Mörk Ad. 1: 308 (1743). Möjligt är att Elefanten hade ett övre däck ovanför överlöpet såsom plattform för lätt artilleri. SvFlH 1: 95 (1942). — jfr SKEPPS-ÖVERLOPP.
b) (†) vind l. loft; äv.: läktare; jfr ÖVER-LOFT. NorrbHembSkr. 1: 412 (c. 1620; i kyrka). (Hon) skulle i Hast löpa uppå öfwerloppet, som skedde i mörkret af brist på lius, föll ned för trappan. VDAkt. 1764, nr 529. Rosman BjärkSäb. 2: 212 (1924).
2) (†) motsv. ÖVER-LÖPA 3, i fråga om att ngt oönskat l. besvärligt l. skadligt anhopar sig l. drabbar l. kommer över l. tynger ngn; äv. om besvärande anhopning l. tillströmning av personer (se b).
a) ungefär liktydigt med (o. ofta i mer l. mindre tautologisk förb. med ord angivande): besvär l. bekymmer l. möda; äv.: klagan l. vädjande (ss. reaktion på besvär osv.); i vissa språkprov svårt att skilja från b. G1R 1: 259 (1524). Krigzfolckzens .. klagen och öfverlop, som skeer för theres betalning schuldh. HB 2: 283 (1556). Endok jag väl veet, at E. H:t meer än nog hafver af höga rikzens ärender besvär och öfverlop, dristar jag mig (osv.). OxBr. 12: 170 (1615). R. Cancellarius låther sigh .. ändskylla, att han för opassligheet skull och anat öfuerlopp eij orkar swara. Adlersparre HSaml. 2: 131 (1643). Pilatus wart omsider ledse wid folkets trägna öfwerlopp, wid thet långwariga sorl och buller. Spegel Pass. 284 (c. 1680). Thessa predikningar .. äro wid dagelig stor mödo och öfwerlop af mycken omsorg författade. Münchenberg Scriver Får. Föret. § 4 (1725). Genom desza förfatningar war K. Erik skäligen fri från öfwerlopp och bekymmer från Swerige. Lagerbring 1Hist. 4: 51 (1783).
b) om alltför stor (o. därmed besvärande l. betungande) tillströmning l. anhopning l. trängsel av personer (med syfte att skaffa sig l. uppnå ngt); spring (se SPRING, sbst.1 II 2); äv. om sådan tillströmning av arbetsuppgifter l. ärenden o. d.; jfr a o. ANLOPP II, LOPP 1 c. Her kommer alle dagher stort öffuerlåp aff the fatige oförmögne undersåterne, som alle begere tillgifft på wtlagerne. HSH 7: 33 (1588). (Visiren lät) säya thet iagh Dagen effter wille komma til honom vthi Tersana, ther wij så myckit frijare kunde få talas widh, effter vthi hans Hws wore altförmyckit öfwerlopp. Rålamb Resa 36 (1658, 1679). Att förekomma öfverlopp vid måltiderna, hade jag måst ställa vakt vid cajut-dörren. Landell Bligh 116 (1795). Förlåt, om .. (skrivelsen) är ofullkomlig och sådan man i ständigt öfverlopp af tusen andra ämnen hoprafsar. BrefKrigFinl. 1 (1808). Hela organisationen af rättskipningen vid hofvet hade i främsta rummet afsett att befria konungen från öfverlopp af rättssökande. Hildebrand Statsförf. 536 (1896).
c) ungefär liktydigt med: övergrepp l. överfall; angrepp l. anfall l. anlopp (se d. o. I 2 a); jfr b. (Gässen) försambla sigh i Ryssland uthi the store Maeotiske kärr och träsk, till att wärpa och wthkläckia sina vngar, mädhan the ther äre mykit frije för menniskiors och andre diwrs öfuerlop. Forsius Phys. 162 (1611). The Romares wåld och öfwerlåpp. Schroderus Liv. 565 (1626). Effter middagen skedde .. öfwerlop af Ianitzarerne på mit qwarter i min frånwaro. KKD 8: 270 (1713). Almogens klagomål om öfverlopp och tvång i städerne, när the med sine vahror til salu dit inkomma. 2RARP 12: 568 (1741).
3) (†) motsv. ÖVER-LÖPA 5, särsk. 5 b: överlöpning l. desertering; äv. bildl. Öfverlop till fienden. HT 1912, s. 124 (1656). Han giorde Öfwerlopp til fria Ungkarls Troppen, / Fast intet Öfwerlopp i ächta Tro och Plicht. Eldh Myrth. 33 (1722, 1725). Ekblad (1764).
4) motsv. ÖVER-LÖPA 6, 8, om överflödande av vatten l. annan vätska; översvämning (se -svämma 1 c); särsk. (o. numera bl., i fackspr.) i fråga om utflöde av vatten osv. ur (över)fylld behållare, äv. konkret, dels om anordning avsedd att möjliggöra sådant utflöde (jfr LOPP 5 a), dels ungefär liktydigt med: överloppsvatten; jfr LOPP 3 d. Rudbeck d. ä. Bref 241 (1685). En Canal .. som rättnu är så full, att man befarar dess öfwerlopp. CMBlom hos Linné Bref I. 3: 278 (1761). Man (kan) genom ventiler och ställbara överlopp noggrant avmäta den mängd (pappers)massa, som får gå vidare till sandbordet; resten rinner tillbaka i massakaret. SvSkog. 1150 (1928). Överlöp av processvatten till vattendraget blir .. under normal drift obefintligt eller obetydligt. HudiksvT 29/11 1963, s. 13. Överloppen från sköljtankar efter fixerbad och blekfixerbad kommer att behandlas för silveråtervinning före utsläpp till avlopp. DN 21/7 1982, s. 12.
5) motsv. ÖVER-LÖPA 8, i fråga om att ngt förekommer i mer än tillräcklig mängd, mer l. mindre liktydigt med: överskott l. övermått l. överflöd; särsk. dels i uttr. till överlopp (jfr slutet β), dels (o. utom i ssgr numera nästan bl.) i gen. i adjektivisk l. adverbiell anv. (se slutet). Han borthsålth haffde och foruesladt Cronones jjord och fordwlth öffuerlåpit j theris årliga skath. G1R 4: 295 (1527). Florio .. wardt så häpen öfwer detta lyckans öfwerlopp, at han intet war mäktig, at swara ett ord. Kling Spect. Kk 3 a (1735). Öfverloppet af detta kapital, skulle naturligen vända sig i Utländsk Handel. LBÄ 25–26: 61 (1799). Enkans Wärf .. stod i hans räkning .. högre än alla de rikas gåfvor af öfverloppet. Wallin 2Pred. 1: 236 (1838). En familj boende å Norrmalm, hvilken har 2:ne möblerade rum till öfverlopp, hvilka för billig hyra kunna få begagnas. NDA 9/8 1860, s. 4. Vi måste finna andra utvägar för att reducera överloppet på arbetskraft. DN(A) 21/1 1929, s. 7. — särsk. i gen.
α) (numera nästan bl. i Finl.) i adjektivisk l. adverbiell anv.: överflödig(t) l. obehövlig(t); (som är) i överflöd l. till övermått; (som är) över (se d. o. II 9) l. till övers; särsk. dels i attributiv anv., dels i förb. med sådana verb som ha l. vara l. finnas (om person äv. känna sig (jfr ÖVERFLÖDIG 2 c)). Ther som nogot owerlöps vore. G1R 1: 196 (1524). Ähre wij nu .. ödhmiukeligen bönfallandes till E: K: nåde, att wij fattige Män then öfuerlöpz och oförlänte Tijende Span:ål till Sädeskorn måtte lösa få. UrkFinlÖ I. 3: 129 (1590). Sanningen at säga, har en vice bibliothecarius .. ingen tid öfwerlöps at hålla collegier uppå. Annerstedt UUH Bih. 3: 289 (i handl. fr. 1742). Nästan vid hvarje grufva (har) funnits mer eller mindre malm qvarstående och öfverlopps vid vinterförets slut. Johansson Noraskog 2: 389 (i handl. fr. 1814). Främlingen .. känner sig här (i Paris) .. så ensam, så öfverlopps, så udda. Böttiger 6: 225 (1836). Fastän intet var det så öfverlopps mycket, försäkrade han; men herrn var väl intet mera värd. Topelius Vint. I. 2: 237 (1862, 1880). Efter tio år av nedskärningar finns verkligen inte överlopps sjukhusbäddar eller personal. Hufvudstadsbl. 16/3 2020, s. 9.
β) i det adverbiella uttr. till överlopps, över (se d. o. II 9) l. till övers; äv. om person (jfr ÖVERFLÖDIG 2 c). The haffua alle inlagt till gudz offer aff thet som them till offuerlops är. Luk. 21: 4 (NT 1526). I medler tidh war icke besynnerligh mycken tidh til öfwerlöps. Schroderus Liv. 103 (1626). Hon har en liten kammare till öfverlopps. Idun 1888, s. 78. Kyrkoherden .. förnam .. tydligt, hur han var till öfverlopps i herrarnes krets. Fahlcrantz Kyrkoh. 191 (1907). Kära nån, det är ju tre rubel och tio kopek till överlopps .. Pengar är inte som folk – de är aldrig till överlopps, anmärkte någon välvist. Wester Gorkij Ute 225 (1918).
Ssgr (i allm. till 5): A (†): ÖVERLOPP-HUS, -MARK, -SPIK, -STUND, se B.
B: ÖVERLOPPS-ARBETE~020. onödigt l. överflödigt arbete; överloppsgärning (se d. o. 2); förr äv. om arbete utöver det avtalade l. stipulerade (jfr över-arbete 2); jfr överskotts-arbete. Lind 1: 1585 (1749). I händelse öfverloppsarbetet vore oeftergifligt, skulle mästarn vara förbunden att betala dubbel arbetslön. SvT 1852, nr 20, s. 2. Man skulle antagligen kunna dra existentialistiska påståenden ur denna film, men det vore ett överloppsarbete. DN 6/12 1971, s. 17.
-BYGGNAD.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om byggnation på arrende- l. boställshemman o. d. utöver vad som är avtalat l. stadgat o. som den som tar över arrendehemmanet osv. inte är skyldig att kompensera för; jfr -byggning, -hus o. över-byggnad 3. Skånska prästernas öfverloppsbyggnader. HH XXV. 2: 12 (1809). Hvarest flera hus för prestens beqvämlighet äro uppförda, eger den afträdande efter godtycke att dem till den tillträdande föryttra eller ock afföra .. Dessa hus kallas öfverloppsbyggnad. Linde Kam. 95 (1867).
2) om byggnad (i sht på lantgård) som sammanhänger med tidigare levnadssätt l. hushållning l. markanvändning o. inte längre fyller sin ursprungliga funktion. På Kvistrums herrgård står fortfarande orangeriet från mitten av förra seklet .. I dag är det en överloppsbyggnad i förfall. DN 20/1 1981, s. 7. Utan (bönderna) .. försvinner vårt agrara kulturarv .. Inga överloppsbyggnader – sädesmagasin, lador, fäbodar och ängsbodar – som underhålls. BlekLT 25/11 2019, s. 2.
-BYGGNING. (†) överloppsbyggnad (se d. o. 1). (Han) will mig twinga att kiöpa den öf(ve)rloppzbygning som han uppsatt till sin enskylta nytta på sam(m)a heman. VDAkt. 1731, nr 106. ÖgCorr. 6/2 1877, s. 1.
-DAG. (numera föga br.) extra l. överskjutande (kalender)dag, överskottsdag. Tenn 4 wekann iffrå 17 martj och till 24 martj, medh några öffwerlöpz dagar vtj samee Månath. VinkällRSthm 1556. Aztekerna .. räknade 18 månader med 20 dagar. Årets 5 öfverloppsdagar ansågos för olycksdagar. NTid 16/12 1898, s. 1. Expressen 15/9 1947, s. 8.
-ENERGI. överskottsenergi; jfr energi 1, 2 b o. -kraft. Öfverloppsenergien vid de stora vattenfallen. SvD(A) 12/10 1906, s. 5. Leken (bör) ge pojkarna tillfälle att riktigt få rasa ut. Därför några hårda, kraftiga lekar, som hjälper honom av med en massa överloppsenergi. SvScoutförbBibl. 28: 215 (1944).
-EXEMPLAR. (numera bl. mera tillf.) överexemplar. Mennander Brev 293 (1776). Öfverloppsexemplar af tidning skall med först afgående post återsändas till den postanstalt, hvarifrån tidningarne ankommit. Geijer Postförf. 398 (1890).
-FETALIE. (†) överskott av livsmedel. Then öffverlöps fettalie, ther på Biörne gård ähr. G1R 26: 491 (1556).
-FOLK. (numera bl. tillf.) koll., om obehövliga l. överflödiga l. övertaliga personer; förr särsk. i fråga om militär personal (jfr -manskap); jfr folk 3 o. -hjon. R. Drotzen .. sågh intet .. huru dedt öffuerlopsfolcket, enkannerligen Öffuersterne, kunne affdanckas. HSH 33: 190 (1636). Varje lantman (har) ett lämpligt arbetsfält för överloppsfolk. Norrskensfl. 28/1 1922, s. 1.
-FÖRTJÄNST. relig. o. teol. om gm överloppsgärningar förvärvad förtjänst (se d. o. I 4); ngn gg äv. (i icke fackmässigt spr.) om överskjutande inkomst l. förtjänst (se d. o. I 1). 2VittAH 2: 296 (1787, 1791). Hos städernas daglönare, der förrådet är tömdt hvarje afton .. der man efter en lyckligare dag använder öfverloppsförtjensten, för att göra sig en glad afton. AB 17/11 1837, s. 2. På Kristi bud eftergiver (den romersk-katolska) kyrkan i kraft av hans och helgonens överloppsförtjänst, varöver hon förfogar, timliga straff för lättare synder. Fehrman OrientK 101 (1920).
-GAS. (numera bl. tillf.) överskottsgas. PT 22/12 1860, s. 1. Då billig värme i form av överloppsgas står till förfogande. De Geer SvNatRiked. 2: 298 (1950).
-GODS. [fsv. ivirlops gods] (numera bl. tillf.) överflödigt l. obehövligt l. överblivet gods (se d. o. 2, 3); äv. bildl. (jfr gods 2 b); jfr överflöds-gods. Vägdes till gjutningen Rennegods, Förlorade Hufvud och öfverloppsgods. Jakobsson BevBeklädn. 210 (i handl. fr. 1630). Hela denna framställning skulle möjligen kunna synas öfverdrifven, därest den ej .. skydde alla fyllnadsord, allt öfverloppsgods. PT 1897, nr 6, s. 3. När man på en station funnit ett överloppsgods. TrelleborgsT 13/11 1953, s. 4.
-GÄRNING.
1) [efter lat. opus supererogationis] relig. o. teol. enl. romersk-katolsk lära, om gärning som går utöver vad som krävs för att vinna salighet; jfr -verk 1. Opera supererogationis, thet är öfwerlops gerninger. OMartini Pred. D 1 b (1606). När arfwingarne sig .. beswärade .. blefwo de förlikte dels genom wederlag i penningar, dels genom anwisningar på Munkarnas öfwerlopps-gärningar. Botin Hem. 2: 36 (1756). Ett så stort mått af nåd kan hon (dvs. människan) förtjäna, att hon icke blott förmår uppfylla tio Guds bud och kyrkans bud, utan kan, om hon underkastar sig de s. k. evangeliska råden, till och med hinna så långt, att hon förmår göra s. k. öfverloppsgärningar, d. v. s. mera än Gud fordrar af henne, och därmed åstadkomma ett öfverskott af förtjänst, hvilket kan komma kyrkans svagare medlemmar till godo. Ahnfelt o. Bergqvist 143 (1895).
2) onödig l. obehövlig l. överflödig handling; äv. närmande sig l. övergående i bet.: förhastad l. överilad handling, överilning; i sht förr äv. med kvardröjande bet. av 1, om god gärning som går utöver vad som är befogat l. motiverat; jfr -arbete, -verk 2 o. överflöds-gärning. Formodeligen är det i Ängland som annorstädes, at någre hungrige själar spisas utaf statens öfverlopps-gerningar. Agrell Maroco 1: 16 (1789, 1796). Det borde vara mindre nödigt att efter dessa erfarenheter kasta en blick också in i 1500-talets litteratur. Göra vi emellertid en sådan öfverloppsgärning .. så finna vi (osv.). 3SAH 6: 220 (1891). Det var mest en överloppsgärning då Branting ibland .. infann sig på redaktionen för att ögna igenom korrekturremsorna. UrDNHist. 1: 62 (1930). Hans testamentariska förordnanden till vår förmån som var rena överloppsgärningen. Wägner Genomskåd. 8 (1937). Att .. av rädsla för pandemin lägga ned allt för hela 2020 är en överloppsgärning i coronabekämpningen. Barometern 13/5 2020, s. 22.
-HJON. (†) jfr hjon 2 o. -folk. Læstadius 2Journ. 517 (i handl. fr. 1749). Giör någor emot det, som .. (i fråga om tjänstefolkets antal) stadgadt är, plikte då husbonden för hwart öfwerloppshion Tio Daler S:mt. PH 5: 3406 (1752). Ahlman o. Forsman (1885).
-HUS. (överlopp- 1714. överlopps- 1681 osv.) särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.): överloppsbyggnad (se d. o. 1). Öfwerlopps Hus, som Bonde wil uphugga och utan Gårds-timber och sälja til sina utlagors betalning, kan honom icke nekas. LMil. 1: 108 (1681). Av boställsinnehavare uppfört överloppshus bör innehavaren hembjuda sin efterträdare. FFS 1929, nr 194, s. 530.
-JORD.
1) (i sht i fackspr.) överloppsmark; jfr jord 5 o. krono-överloppsjord. PH 12: 310 (1782). Den skogsmark, som icke kunnat vid skiftets genomförande tilldelas hemmanen, skall förblifva oskiftad och såsom öfverloppsjord förbehållas kronan. AtlFinl. 12–13: 28 (1899).
2) om jord (se d. o. 8) som blivit över vid anläggningsarbete o. d. AB 6/3 1894, s. 4. Arbete med grävning och nedläggning av .. vattenledningsrör samt återfyllning och bortforsling av ev. överloppsjord och sten. DN(A) 8/10 1953, s. 19.
-KAPITAL. (numera bl. tillf.) överskottskapital. AB 22/2 1838, s. 2. Säkerligen blir jordbruket ett tacksamt fält för detta industriella öfverloppskapital, för den kapitalistiska spekulationsdriften, ty jorden kan gifva mångdubbelt mot hvad den gifver. Brand 1906, nr 5, Extranr s. 2.
-KRAFT. särsk. (numera bl. mera tillf.): överloppsenergi; jfr kraft 1 c, 4. Geijer I. 3: 329 (1814). Genom den samkörning mellan olika kraftverk, som numera är regel, underlättas givetvis utnyttjandet av överloppskraft hos en elektrokemisk industri. Ymer 1942, 3–4: 580. Läroverksläraryrket .. förutsätter överloppskrafter av humör, fantasi och människointresse hos sina utövare. TSvLärov. 1949, s. 245.
-MANSKAP~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr manskap III 2 o. -folk. LMil. 1: 530 (1685). Öfverloppsmanskap räddade sig från krigstjänst genom att upptaga ödeshemman på frihet. Axelson K12Tid 341 (1888).
-MARK. (överlopp- 1865. överlopps- 1798 osv.) om vid ägodelning l. skifte o. d. överbliven l. resterande mark, särsk. (o. i sht, i fackspr.) vid avvittring (se d. o. 2), om kronoöverloppsmark; jfr -jord 1, -skog. Vi (dvs. Åbo akademi) voro på vägen at i Mouhijärvi förlora en stor öfverloppsmark. Porthan BrCalonius 462 (1798). Den enskilda mark, som finns här uppe, har karaktär av mycket små enklaver i kronans s. k. oavvittrade överloppsmarker, som faller under domänverkets domvärjo. TurÅ 1963, s. 215.
-MÖBEL. (numera bl. tillf.) överflödig l. obehövlig l. överbliven möbel; i sht i pl. Hon satt .. i den lilla, gammalmodiga, runda soffan .. som hon .. uppletat från kasserade öfverloppsmöbler på vinden. Carlén Prof. 147 (1870).
-ORD. (numera bl. tillf.) överflödigt l. onödigt ord; förr äv. liktydigt med: pleonasm. Pleonasmus, öfwerloppsord; t. e. Besinna och öfwerwäga saken noga. Svedbom SvSpr. 159 (1824). Vana att se galgar och stupstockar på hvar backe, spillde de inga öfverloppsord på det förflutna. Heidenstam Folkung. 2: 47 (1907).
-PENGAR, äv. -PENNINGAR. (numera i sht i Finl.) överskottspengar. Almquist CivLokalförv. 3: 172 (i handl. fr. 1544). För några år sedan när jag hade lite mer överloppspengar började jag placera dem. Hufvudstadsbl. 14/3 2018, s. 10.
-RUM. (numera bl. mera tillf.) obehövligt l. överflödigt rum (i bostad). Förslag .. om bibehållande af nuvarande pastorsbostället, sedan öfverloppsrummen blifvit af staden inlösta. NerAlleh. 1/5 1878, s. 1.
(4, 5) -RÖR. (i sht i fackspr.) rör (se rör, sbst.3 3) för avlopp av överflödande l. överflödig vätska. PT 14/6 1882, s. 5. Mjölk och grädde tillföras vanligen apparaterna genom en med öfverloppsrör försedd tratt. LB 3: 252 (1902).
-SKOG. (i sht i fackspr.) jfr -mark. EconA 1807, sept. s. 7. De s. k. överloppsskogarna, de rekognitionsskogar vartill bruksägaren av en eller annan anledning förlorade rätten. Ymer 1961, s. 40.
(1 a) -SPIK. (överlopp- 15431553. överlopps- 15411608) (†) spik använd vid l. avsedd för byggande l. sammanfogande av fartygsdäck. SkeppsgR 1541. Öffuer löpz Spik 432, Bord spik 363. SvFlH 1: 118 (1608).
-STUND. (överlopp- 1873. överlopps- 1665 osv.) (numera bl. tillf.) ledig stund; jfr -tid o. fri-stund. Är iagh än yttermehra beweekt sådhana Swänska Ordseeder wed öfwerlops stunderna .. at försambla. Grubb Föret. 7 a (1665). Tidningsläsningen får hålla till godo med överloppsstunder. DN(A) 28/3 1926, s. 33.
-TID. (numera bl. tillf.) ledig tid l. tid till övers, överskottstid; jfr -stund. När man haffuer öffuerlops tijdh och är til bönena lustig wordin. PJGothus Luther Sät I 8 b (1593). Husmödrar som vill utnyttja sin överloppstid. Form 1957, s. 271.
(4, 5) -VATTEN. överflödande l. överflödigt vatten; överskottsvatten; äv. mer l. mindre liktydigt med: översvämningsvatten; jfr över-vatten. Wallerius Åkerbr. 125 (1761). Det från borggården afströmmande, af orenlighet och smuts uppfylda öfverloppsvattnet. GHT 13/5 1895, s. 3. Genom dränaget i krukan afledes .. allt öfverloppsvatten. Abelin TrInomh. 26 (1904). Vid högvatten, då överloppsvattnet släppes genom luckorna, ser Nämforsen ut ungefär som före utbyggnaden. SvGeogrÅb. 1952, s. 18.
-VERK.
1) [efter lat. opus supererogationis] (†) överloppsgärning (se d. o. 1). Lundberg Paulson Erasmus 147 (1728). Påfvedömet hade förfalskat evangelium med gerningsläror om offer, messor, förebedjande helgon, deras öfverloppsverk och aflat. GbgVBl. 1878, nr 22, s. 4. Björkman 1334 (1889).
2) (numera bl. ngn gg) överloppsgärning (se d. o. 2; jfr verk, sbst.1 1, o. överflöds-verk); äv. konkret (jfr verk, sbst.1 2). Dalin Arg. 1: 320 (1733, 1754). Så vore hela proceduren för ackordets tillvägabringande ett fördärfligt öfverloppsverk, tjänande till ingenting annat än konkursens förlängning. Warburg Richert 2: 372 (i handl. fr. 1862). För övrigt är hela boken ett överloppsverk. AB 2/2 1959, s. 3.
-VÄRME. (numera bl. tillf.) överskottsvärme. PT 15/1 1861, s. 1. En vattencistern af så stora dimensioner, att öfverloppsvärmet från maskinen kunnat fullständigt tillgodogöras. TT 1880, s. 85.
-ÅNGA. (numera bl. tillf.) överskottsånga. PT 18/1 1853, s. 1. Badinrättningen drifves med öfverloppsånga från de stora ångpannorna. PT 3/10 1872, s. 3.

 

Spalt Ö 535 band 39, 2023

Webbansvarig