Publicerad 2009   Lämna synpunkter
TURIST tɯris4t, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(tour- 18341868. tur- 1824 osv.)
Etymologi
[liksom d. turist, t. tourist, fr. touriste av eng. tourist, till tour, (rund)resa, av ffr. tour (se TUR, sbst.1). — Jfr TURISM, TURISTIFIERA]
1) person som i syfte att förlusta l. rekreera l. bilda sig l. sporta företar (längre) resa till viss (avlägsen) plats l. rundresa inom visst område (jfr GLOBETROTTER); äv. mer l. mindre oeg. om tillfällig besökare av plats l. sevärdhet o. d.; jfr TURISTARE. Orten är beroende av turister och sommarboende. Jag guidade turister på slottet varje sommar. TurÅ 1986, s. 8 (1824). Kejsar Hadrianus, denna outtröttliga turist som ville se med egna ögon allt märkvärdigt i sitt ofantliga rike. Samtiden 1874, s. 521. Sent omsider har äfven Finland blifvit indraget i den ström af turister, som går öfver Skandinavien och Europas kontinent. IdrFinl. 4: 143 (1906). En viktig betingelse för att turisten skall kunna ha nytta och vederkvickelse av sin resa är, att han kan göra sig förstådd i det land där han reser. RöstRadio 1933, s. 99. Turisterna voro till lycka för vårt rykte inte här om vintrarna. Spångberg BanbrHövd. 31 (1939). Samma dag reste jag vidare till Rom, där jag under några dagar såg det mesta av vad en turist förväntades se. Anderson Brev. 45 (2004). — jfr SIGHTSEEING-, SKID-, SKÄRGÅRDS-, SOMMAR-, STORSTADS-, STUG-, UTLANDS-TURIST m. fl. — särsk. i oeg. l. bildl. anv.; förr särsk. om studerande som i bildningssyfte reste från det ena universitetet till det andra. Äfwen frågan om frequensen af flera Akademier efter fulländad Universitets-curs afhandlar Förf., och ogillar derwid .. de Akademiska tourister, hwaraf, som bekant är, Tyskland öfwerflödar. SvLittFT 1834, s. 635. Det är så skönt att turnera med band. Då blir jag något annat än en turist i tillvaron. GT 4 ⁄ 5 2008, s. 45.
2) ss. förled i ssgr.
a) betecknande ngt som är avsett för l. lämpligt vid resande o. turistande o. d.
b) betecknande ngt som härrör från l. har samband med turistverksamhet l. turistnäring l. turistväsen o. d.; jfr TURISM.
Ssgr (i allm. till 1): TURIST-AFFISCH. affisch med information l. reklam o. d. Det rekordpittoreska Positano, som .. utgjorde en färdig turistaffisch, lämplig att fästa på väggarna i trista järnvägsväntsalar Europa runt. Schildt OdyssKölv. 60 (1951).
(2 b) -AKADEMI. läroanstalt l. samfund o. d. med uppgift att utbilda personal inom l. utveckla l. befrämja turistnäring; jfr akademi 2 b, c, 3. Expressen 8 ⁄ 1 1964, s. 11.
(2 b) -AMBASSADÖR. om person med uppgift att utomlands främja landets turistnäring. En av Sveriges internationellt mest kända medborgare blir nu landets första turistambassadör. SvD 29 ⁄ 8 1985, s. 1.
-ANLÄGGNING~020. Abisko turiststation är .. den största turistanläggning som finnes i Lappland, och .. kanske i Sverige. SvNat. 1928, s. 8. Någon traditionell turistanläggning med minigolf, dansbana och glasskiosk är det inte tal om. GT 10 ⁄ 3 2007, s. 31.
(2 b) -ANSVARIG~020. myndighet(sperson) ansvarig för en stads l. regions o. d. turistväsen. De turistansvariga myndigheterna i Blekinge hoppas att .. det turistande Sverige skall (upptäcka Kristianopel). LD 20 ⁄ 6 1960, s. 4.
-ATTRAKTION. jfr attraktion 5. Globen 1929, s. 55. Roma antiqua, Peterskyrkan, Sixtinska kapellet .. Villa Borghese m. fl. turistattraktioner besöktes. PedT 1950, s. 117.
(2 b) -BALANS. om balans mellan ett lands inkomster från (utländska) inresande och bortfall av inkomster från (inhemska) utresande turister; jfr -netto. Sverige förlorar varje år miljardbelopp på sin negativa turistbalans – eller kort sagt vi spenderar mer utomlands än vad utlänningarna spenderar här. GHT 28 ⁄ 7 1971, s. 1.
-BESÖK. jfr besök 2. Cedercreutz Vandr. 96 (1935).
-BETONAD, p. adj. som har samband med l. präglas av turister. TSvLärov. 1940, s. 377.
(1, 2 a) -BIL. (person)bil avsedd för turistande l. använd av turist; särsk. dels (om ä. förh.) om bil med specifik karossform, dels om (större) sportbil (jfr -vagn 3). När lådan (baktill på bilen) är sluten ser vagnen ut som en turistbil och kan användas till söndagspromenader. VetLiv. 1920, s. 62. På turist- och sportbilar är bromstrummorna försedda med särskilda kylflänsar. Agvald Körtekn. 21 (1957). Han .. hyr ut små knallblå turistbilar för 250 kronor per dag. DN 5 ⁄ 1 1997, Söndagsbil. s. 6.
-BILJETT. (numera i sht om utländska förh.) (billig) biljett (se biljett, sbst.1 3 (b)) för turist; särsk.: biljett för resa i turistklass. Adelsköld Dagsv. 4: 193 (1901). Turistbiljetter äro biljetthäften, som med järnvägsstyrelsens medgifvande utfärdas af ett antal in- och utländska resebyråer. 2NF 3: 385 (1904).
-BOK. bok med turistinformation o. d. Strindberg Brev 4: 75 (1884). (Stendhal) hade vid denna tid publicerat .. turistböcker à la Baedeker från Italien. BonnierLittH 4: 192 (1930).
-BOOM. plötsligt o. starkt (tillfälligt) uppsving i antal turister. SDS 12 ⁄ 12 1971, s. 23.
(2 b) -BRANSCH(EN). jfr bransch a. Talträngda, otroligt ihärdiga och otroligt efterhängsna agenter i turistbranschen. Wester Hambro IrlStrövt. 18 (1921).
-BROSCHYR. broschyr med turistinformation. Rig 1948, s. 112.
-BUSS. buss för (rund)turer med l. transport av turister; jfr -bil, -vagn 1. Motorför. 1928, nr 11, s. 10.
(1, 2 b) -BYRÅ. byrå (se d. o. 3) som förmedlar information l. biljetter l. kartor l. (lokala) resor o. d. till turister; särsk.: (statlig) byrå i (huvud)städer för förmedling av turist- l. handelsinformation o. d. AB 21 ⁄ 11 1895, s. 3. Kontakta Grekiska Statens turistbyrå i Stockholm. Den har en förteckning över grekiska charterfirmor. Expressen 13 ⁄ 4 2001, s. 36.
-BÅT. passagerarbåt för (rund)turer med turister; jfr -fartyg, -ångare. SD(L) 28 ⁄ 6 1892, s. 4.
(2 a) -BÄGARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) hopfällbar (res)bägare. Tillvaratagne effekter: 1 turistbägare. PT 1911, nr 18 A, s. 4. SDS 8 ⁄ 4 1981, s. 16.
(1, 2 b) -CENTRAL. (numera mindre br.) jfr central, sbst. Luleområdets stora turistcentral (har) förlagts till .. Saltoluokte. TurÅ 1915, s. 249. LD 21 ⁄ 1 1959, s. 1.
-CENTRUM. om anläggning o. d. som utgör centrum (se d. o. 2) för turister. SD 28 ⁄ 11 1892, s. 5. Redan i fjol tog Föreningen det .. viktiga steget att .. skapa turistcentra genom upprättandet af turiststugorna vid Kalixfors, Abisko och Vassijaure. TurÅ 1904, s. 435.
(2 b) -CHEF. chef för viss orts o. d. turistverksamhet; jfr -direktör. GHT 28 ⁄ 9 1959, s. 4.
-DIARRÉ. diarré (framkallad av kolibakterier) hos turist. Turistdiarrén är en ofta banal men inte desto mindre obehaglig sjukdom, som många medelhavsturister råkar illa ut för. GHT 18 ⁄ 7 1963, s. 7.
(2 b) -DIREKTÖR. jfr -chef. SvD(A) 7 ⁄ 4 1966, s. 32.
(2 a) -DRÄKT. (†) tålig, oöm dräkt (se d. o. II 2 a) (lämplig) för turist(ande). Freja 1885, s. 136. Cannelin (1939).
-ELDORADO. jfr eldorado 2. Ingen av Flanderns städer har på mig gjort ett så djupt intryck, som .. (Ieper), icke ens Brygge, som är för mycket af ett turisteldorado. Siösteen ModBelg. 59 (1906).
-ENGELSKA. engelska som används av turist; särsk. (med anslutning till 2 a): engelska (med inriktning på praktisk, muntlig färdighet) som lärs ut till den som ämnar turista. Hon pratade med guiden på knagglig turistengelska. Både i tyska och engelska förekommer en kurs ”turisttyska” respektive ”turistengelska”. SvD(A) 12 ⁄ 9 1962, s. 10.
-FARTYG~02 l. ~20. (större) turistbåt. (Vid klippan) lågo redan två turistfartyg förankrade. Hedin Pol 2: 22 (1911).
-FÄLLA. inrättning med syfte att dra till sig (o. utnyttja) turist; jfr fälla, sbst.1 2 b. För att underlätta för den som har tröttnat på turistfällorna längs Strøget .. är här några förslag till rastplatser i kvarteren runt omkring. SDS 12 ⁄ 7 1984, s. 11.
-FÄRD. jfr färd 1. Då jag sjelf .. gjort turistfärder i Norge, ville jag gerna tillägga ett par ord om utrustningen. Verd. 1885, s. 200.
(2 b) -FÖRENING. förening o. d. med uppgift att utveckla l. underlätta turism l. främja turistaktiviteter; särsk. i sg. best., i namnet Sv. turistföreningen (bildad 1885). NDA 7 ⁄ 8 1884, s. 3. Ordföranden lemnade ett meddelande från Svenska turistföreningen. FörhLäkS 1887, s. 140.
-FÖRHÅLLANDE. jfr förhållande 4. IdrFinl. 4: 153 (1906). Upplysningsverksamheten om svenska turistförhållanden har .. kommit att präglas av det ökade intresset för motorismen. TurÅ 1958, s. 308.
(2 b) -GEOGRAFI. gren av geografin som behandlar turistattraktioner, turistmål o. d. Utbildningen (av flygvärdinnor) omfattar bl.a. flygservice, turistgeografi, psykologi, språk, kostlära, talteknik och röstvård. SvD(A) 29 ⁄ 10 1966, s. 12.
-GUDSTJÄNST~02 l. ~20. gudstjänst för turist. Kulturen 1956, s. 169.
-GUIDE.
1) vägvisare l. reseledare för turister; jfr guide, sbst.2 1. Delblanc Nattresa 238 (1967). (Man har) utbildat turistguider, som skall ta hand om den väntade turistströmmen. GbgP 26 ⁄ 4 1984, s. 40.
2) handbok l. trycksak l. anslag o. d. med turistinformation; jfr guide, sbst.2 2, o. -vägledning. Nu ger .. (förf.) sig på .. (en litterär genre) som kan beskrivas som en korsning mellan turistguide och förklädda memoarer. DN(A) 10 ⁄ 12 1965, s. 6.
-GÅRD. gård (se gård, sbst.1 6) som erbjuder turist (enklare) kost o. logi o. d; jfr -stuga. Äfven är det fråga om att .. uppföra en turistgård af enklare slag till tjänst för sådana turister, som fästa sig mera vid prisbillighet än vid högt uppdrifven komfort. TurÅ 1909, s. 458.
-HEM. pensionat o. d. för turist; jfr hem 2 e β α’ o. -hotell, -härbärge. Nästa år skall ett turisthem inrättas för mottagande af resande. TurÅ 1906, s. 104.
-HORD. jfr hord 2. Till sin fördel har (staden) Settignano att icke stå i Bædeker, att icke vara känd af de stora turisthorderna. GHT 1897, nr 255 A, s. 2.
-HOTELL. hotell för turist; jfr -hem. Sommar- och vintersanatorium, turisthotell och sportpaviljong. KatalIndUtstSthm 1897, s. 250.
-HYDDA. (numera mindre br.) jfr hydda 1 o. -gård, -stuga. Större sällskap löpa fara att ej få plats i turisthyddorna, hvilka ej äro beräknade för ett större antal menniskor. Verd. 1885, s. 199. SAOL (1973).
-HÄRBÄRGE~020. (numera mindre br.) härbärge (se d. o. 2) för turist; jfr -hem. Hahnsson (1899). TurÅ 1942, s. 334.
(2 b) -INDUSTRI. turistnäring i stor skala betraktad ss. industri. ”Turistindustrien” fyller .. samma uppgift som exporten .. Den tillför landet främmande valuta. SvD(B) 26 ⁄ 11 1947, s. 4.
-INFORMATION. information beträffande (i sht lokala) turistattraktioner l. turistmål o. d.; ngn gg äv. konkret: lokal l. anslag o. d. för förmedlande av information. SvD(A) 20 ⁄ 11 1959, s. 11. SFS 1966, s. 632 (konkret).
-INFORMATÖR. [med avs. på senare leden se teknik-informatör] person som (yrkesmässigt) förmedlar turistinformation; jfr -värd 2. VästerbK 11 ⁄ 3 1982, s. 24.
(2 b) -INTENDENT. om l. ss. tjänstetitel för chef l. högre tjänsteman inom lokal l. regional turistförening o. d. SvD(A) 17 ⁄ 11 1928, s. 10.
(1, 2 b) -INTRESSE. för turist l. turistnäring gemensamt intresse. IdrFinl. 4: 153 (1906).
-INVASION. invasion av turister. GHT 15 ⁄ 2 1947, s. 10. Turistinvasionen från fastlandet har under de senaste dagarna börjat ge Öland svåra sanitära problem. DN(A) 15 ⁄ 7 1964, s. 1.
(2 a) -KAMERA. (numera bl. tillf.) Ni är den lycklige egaren af en vanlig turistkamera af den kända typen med läderbälg, trefot, dubbelkasetter för glasplåtar samt ett godt .. objektiv. PriskurFotogrArtikl. 1893, s. 197.
(2 a) -KIKARE. (numera bl. tillf.) jfr kikare, sbst.2 1. Nelly lånade Blumenbachs turistkikare och betraktade den raskt framåtskridande skaran. Heidenstam End. 262 (1889).
-KLASS.
1) viss (pris)klass (för turist) på transportmedel (i sht järnväg l. flygplan l. fartyg) (vanl. under första klass); jfr klass 5 a γ. Skandinavien–Amerikalinjen har följt andra Atlantlinjers exempel och inrättat ångaren Oskar II att föra endast två klasser nämligen ”turistklass” (cabin) och tredje klass. SvD(A) 9 ⁄ 2 1921, s. 12.
2) (i vissa kretsar) tävlingsklass inom i sht motor- l. segelsport (vanl. omfattande (amatör)utövare med standardutrustning) (jfr klass 5 a ζ); äv. i allmännare anv., om (klass av) idrottsutövare utan chans på framskjuten placering (jfr klass 6). Segrare i de olika (tävlings)klasserna blevo följande förare: Bilar .. Turistklass: E. Hansen, Chevrolet. Motorför. 1930, nr 8, s. 9. En stjärna (måste) skrika ”ur spår” och passera en massa åkare av mer eller mindre turistklass, och det hindrar en hel del. IdrBl. 15 ⁄ 2 1935, s. 3.
-KÖRKORT~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) till turist utfärdat körkort (med begränsad giltighet). SFS 1951, s. 1526.
-LAND. land l. provins som strävar efter att bli l. blir flitigt besökt av turister. Strindberg Brev 7: 155 (1888). Vi stod och njöt av slättens säregna skönhet, och jag undrade över att inte den blivit ett paradnummer i turistlandet Sverige. TurÅ 1938, s. 204.
-LANDSKAP~02 l. ~20. jfr -land. De sedan gammalt välkända turistlandskapen Dalsland, Värmland .. och Dalarna. TSvLärov. 1943, s. 151.
-LED. jfr led, sbst.2 1 b. En turistled, som år från år borde vinna allt fler besökande, är färden från Luleå till Qvikkjokk. IllSv. 2: 131 (1882).
-LITTERATUR. litteratur med turistinformation (jfr -bok, -guide 2); äv. om litteratur med reseberättelser l. reseskildringar. NordT 1883, s. 255. (G. E.) Åsbrink har gjort sig känd som en af våra flitigaste förf. af resehandböcker och turistlitteratur. 2NF 38: 1321 (1926).
-LIV. jfr rese-liv 1, 2. Balck Idr. 2: 351 (1887).
-MAGNET. plats l. anläggning o. d. som drar till sig turister. En jättebubbla skall bli Kristinehamns stora turistmagnet i framtiden. GbgP 12 ⁄ 7 1988, s. 17.
(1, 2 b) -MARKNAD. om turism betraktad som marknad (se d. o. 2 slutet, 3); äv. till 1: marknad (se d. o. 1) för turister. GotlAlleh. 19 ⁄ 5 1959, s. 10. Under senare år har marknaden blivit något mittemellan en traditionell indianmarknad och turistmarknad. Expressen 1 ⁄ 7 1995, Res. s. 15.
(2 b) -MOMS. mervärdesskatt erlagd l. som skall erläggas av den som bedriver viss turistverksamhet (ss. hotell l. restaurang o. d.). GbgP 7 ⁄ 8 1991, s. 5.
-MÅL. mål (se mål, sbst.5 3) för turist. Skokloster är ett av våra klassiska turistmål. TurÅ 1950, s. 9.
(2 b) -NETTO. netto (se d. o. II) som ett land erhåller sedan det turistrelaterade valutainflödet fråndragits valutautflödet. VeckoJ 1970, nr 30, s. 8.
(2 b) -NÄMND. jfr nämnd 2 b. I Ronneby (har) genom medverkan av stadens turistnämnd tillkommit ett vandrarhem i gamla folkskolan. TurÅ 1952, s. 317.
(2 b) -NÄRING. turistverksamhet l. turism ss. näringsgren; jfr näring, sbst.2 3. Turistnäringen är en av Sveriges allra viktigaste inkomstkällor. DN(A) 12 ⁄ 4 1959, s. 40.
(2 b) -ORGANISATION. (ideell) organisation med syfte att befrämja turistande l. turistfrågor; jfr -förening. De närmaste förelöparna till de moderna turistorganisationerna voro Alpine Club i London .. och den lokala försköningsföreningen i Wiesbaden, bildad 1843. 2NF 30: 370 (1920).
-ORT. jfr -plats. Lifvet vid Imatra (påminner) i icke ringa grad om de lifligaste turistorter i Schweiz. IdrFinl. 4: 147 (1906).
-PARADIS~102, äv. ~200. jfr paradis, sbst.1 3. Här i detta nordiska turistparadis grassera nu allsmäktigt två starka skogsbolag, tills allmän död och förstörelse återstår. NordRevy 1895, s. 497.
-PLATS. plats som (flitigt) besöks av (l. är särskilt lämplig för) turister; jfr -ort, -stad, . Genom sina goda kommunikationer, sin natursköna belägenhet .. samt tillfälle till bad i nya tidsenliga varm- och kallbadhus är Motala en synnerligen lämplig turistplats. 2NF 18: 1211 (1913).
-POESI. poesi som återger intryck från turistresa l. är färgad av främmande miljöer; äv. oeg. l. nedsättande; jfr -litteratur. Senare tiders svenska lyrik .. kan rent af betecknas som turistpoesi i eminent grad, såsom en del af Snoilskys, Heidenstams och Österlings diktning. 2NF 22: 1461 (1915). SvD 13 ⁄ 11 1978, s. 8.
(2 b) -POLITIK. politik med avseende på turistindustrin. Den statliga turistpolitiken har inte varit tillräckligt klart uttalad. DN 7 ⁄ 11 1979, s. 2.
-PROPAGANDA. jfr -reklam. 2NF 38: 986 (1926).
-REKLAM. reklam som avser att locka turister. HandInd. 271 (1926).
-RESA. jfr resa, sbst. 2. Flodström Sthmstar. 4 (1894).
-RUTT, förr äv. -ROUTE. jfr rutt 1. Saima kanal får .. ej .. betraktas blott som trafikled; den är en turistroute af synnerligen stort intresse. IdrFinl. 4: 146 (1906).
(2 b) -RÅD. regionalt l. nationellt råd (se råd, sbst.3 22) med ansvar för turistnäringen. SvD(A) 31 ⁄ 3 1951, s. 3.
(2 b) -RÖRELSE. rörelse (se d. o. 7, 8) för främjande av turism l. turistande; äv. om turism som affärsrörelse. Vi ha fått en turiströrelse och en idrottsrörelse. TurÅ 1945, s. 272. Sammanlagt sju hushåll redovisar biinkomst av turiströrelse. Rig 1960, s. 17.
-SERVICE. service för turister. Motorför. 1955, nr 7, s. 30.
-SHOP. Lundberg OförstByn 34 (1955).
-SKARA. jfr skara, sbst.1 a. IllSv. 2: 81 (1882).
-SKIDA. jfr skida, sbst.3 1. TIdr. 1897, s. 169.
-SKILDRING. skildring (se d. o. 3) (av ort l. land l. folk l. kultur o. d.) ur en turists perspektiv; äv.: skildring som beskriver turist; jfr -litteratur. Zöller har .. ej .. låtit den lifliga och glada turistskildringen blifva hufvudsak (i sitt verk om Sv.). NordT 1883, s. 257. PedT 1899, s. 15.
(2 a) -SKJORTA. (†) skjorta avsedd l. lämplig för turist(ande). Fyris 30 ⁄ 7 1894, s. 1. KatalIndUtstSthm 1897, s. 262.
-SLOGAN. TurÅ 1961, s. 222. Borås ligger i hjärtat av Sjuhäradsbygden, alltså den del av Västergötland .. som med en turistslogan säljs som Tygriket. TurÅ 1988, s. 171.
-SOUVENIR, förr äv. -SUVENIR. jfr -vara. Schildt Lyck. 134 (1923).
-SPORT. (numera bl. tillf.) jfr sport 1, 3. En idrottsgren, som hittills allt för litet beaktats inom vårt land, är turistsporten. TIdr. 1885, s. 61.
-STAD. jfr -plats. (På) bänken sitter en svartmuskig herre läsande Le Matin .. Man sneglar på herren med den aktningsfulla uppmärksamhet en turiststad är skyldig en af Bædekers skyddslingar. Carlsson HelaSthm 113 (1911).
-STATION. jfr station II 1. Författaren af dessa rader, som under två somrar tillbragt några veckor på en turiststation, .. har .. iakttagit, att (osv.). Verd. 1885, s. 198.
-STIG. stig anlagd för l. använd av turister. Detta övre parti är lätt att nå, om man först följer turiststigen från Saltoluokte mot söder. TurÅ 1915, s. 250.
-STRÅK. jfr stråk, sbst.2 5. Turisten .. som reser på de kontinentala turiststråkarne, skall .. icke finna sig tillfredsställd med Gefleutställningen. TT 1901, Allm. s. 167.
-STRÖM. ström (se d. o. 8) av turister. I år torde .. turistströmmen både från utlandet och landsorten koncentrera sig hufvudsakligast på .. juli månad. SundsvP 17 ⁄ 6 1886, s. 2.
-STUGA. stuga för turist. På egendomen Finsta .. har uppförts en turiststuga af timmer i gammaldags stil. TurÅ 1904, s. 431.
-SUVENIR, se -souvenir.
(1, 2 b) -SYNPUNKT~02 l. ~20. särsk. i uttr. från (äv. ur) turistsynpunkt, dels till 1, med bet.: från turists synpunkt, dels till 2 b, med tanke på l. hänsyn till turism. Ämnar ni er hit (till Moskva) vid kröningstiden – en resa, som nog lönar sig ur enbart turistsynpunkt – så bör ni (osv.). NerAlleh. 12 ⁄ 2 1896, s. 1. Den inte minst ur turistsynpunkt viktiga banan genom Jämtland till Storlien blev färdig redan i början av 80-talet. Björck HeidenstSek. 43 (1946).
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. sällskap l. följe av turister. Huru stort bör ett turistsällskap vara? Icke färre än tre, icke gerna flera än fem personer. Verd. 1885, s. 199.
(2 a) -SÄNG. särsk. om hopfällbar l. isärtagbar säng. SD 18 ⁄ 5 1895, s. 2.
-SÄSONG. jfr säsong 2 b β. Turistföreningens centralstyrelse (har) beslutit på försök under instundande turistsäsong öppna en (turistbyrå i Helsingfors). AB 21 ⁄ 11 1895, s. 3.
-TIDNING. jfr rese-tidning. Cannelin (1921).
(1, 2 b) -TJÄNST. jfr tjänst 3. Vissa grenar inom tjänstesektorn, där expansionen varit .. påtaglig, t. ex. rese- och turisttjänster, nöjestjänster, telefon etc. Höök OffentlSekt. 38 (1962).
(1, 2 b) -TRAFIK. trafik (se d. o. 3) av turister; äv. inskränktare, i fråga om mer l. mindre regelbunden transport av turister (i sht längs en bestämd rutt l. kommunikationsled o. d.) (jfr trafik 3 a). (Han) har vistats i Helsingfors några dagar för anknytande af förbindelser för igångsättande af en turisttrafik mellan Frankrike och Finland. SD 5 ⁄ 12 1892, s. 5. Den för hela landet så vigtiga turisttrafiken. SFS 1897, Bih. nr 51, s. 2.
Ssg: turisttrafik-förbund. (förr) i sg. best., i namnet Sv. turisttrafikförbundet, ett förbund av hotell, järnvägar, rederier o. d. med uppgift att marknadsföra Sverige. TurÅ 1904, s. 438.
(2 a) -TÄLT. (numera bl. mera tillf.) tält för turist. SAOL (1900). Ett turisttält kan aldrig bli .. lika lämpat för kalfjället som en tältkåta. Selander Lappl. 28 (1948).
-UTBYTE~020. om utbyte av turister mellan länder. Det svensk-tyska turistutbytet har ökat i mycket stor utsträckning. SvD(B) 19 ⁄ 3 1955, s. 17.
-UTFLYKT~02 l. ~20. utflykt som görs av turist. De vanliga turistutflygterna i vestra Jemtland .. utgå alltid från någon jernvägsstation. Balck Idr. 2: 357 (1887).
(2 b) -UTSTÄLLNING~020. (numera bl. tillf.) utställning (i sht utomlands) i syfte att befrämja l. öka ett lands o. d. turistindustri. BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 119.
-VAGN.
1) till 1: (järnvägs)vagn för transport av turister; jfr -buss. En turistvagn har införts vid Gefle-Dala Järnväg. AB 22 ⁄ 1 1897, s. 2.
2) jur. till 1, ss. förled i ssgrna turistvagns-licens o. -skylt: motorfordon o. d. som införs från utlandet med tidsbegränsat tillstånd från tullverket.
3) [av eng. touring car] till 2 a, om standardutrustad (större) sportbil (lämplig att använda i tävling). Varvräknaren har sin uppgift att fylla även på turistvagnar i vanlig trafik. Agvald Körtekn. 132 (1957).
Ssgr (till 2): turistvagns-licens. jur. av statlig myndighet utfärdad licens att (tillfälligt) bruka ett i utlandet registrerat motor- l. släpfordon. SFS 1951, s. 1517.
-skylt. jur. (tillfällig) nummerplåt för fordon med turistvagnslicens. SFS 1951, s. 1517.
-VALUTA.
1) till 1, om för turist avsedd valuta (vilken säljs till en annan kurs (ofta lägre) än den för övrigt gällande). NDA 20 ⁄ 9 1937, s. 4.
2) till 2 a: valuta i turistland l. om valuta som turist spenderar. (Om) mer hård turistvaluta spenderades i före detta Sovjetunionen skulle framtiden se ljusare ut. Expressen 25 ⁄ 9 1992, s. 2. Den svenska kronans kräftgång mot turistvalutorna ökade knappast lusten att åka utomlands. GbgP 20 ⁄ 1 2002, s. 56.
-VARA. (massproducerad) vara för försäljning till turister; jfr -souvenir. SvSlöjdFT 1909, s. 52.
-VÄG. om väg som är utvald o. markerad (med vägskylt) ss. intressant för turister; äv. allmännare: (mindre) väg l. vandringsstig anlagd för l. använd av turister; jfr -stig. Balck Idr. 2: 381 (1887). De stora turistvägarna i Dalarna äro väl vid detta laget kända av alla bilister med självaktning i vårt land. Motorför. 1930, nr 4, s. 18.
-VÄGLEDNING~020. vägledning för turist; jfr -guide 2. Vi hade läst (C. A.) Cederborghs snapphaneromaner, som är så topografiskt korrekta, att de skulle kunna tjäna som turistvägledningar. TurÅ 1950, s. 224.
-VÄNLIG. som är väl anpassad för turist. De väljer mer turistvänliga länder! SvD(A) 18 ⁄ 7 1959, s. 10.
-VÄRD.
1) värd på turistgård l. turistanläggning o. d. Östergren (cit. fr. 1936).
2) om anställd inom turistnäring med uppgift att bistå turister; jfr -informatör. NordYrkesklassif. 70 (1974).
-VÄRDINNA. kvinnlig turistvärd (se d. o. 2). Kurs för Flyg- o. Turistvärdinnor. DN(B) 29 ⁄ 4 1958, s. 18.
(2 b) -VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om institutioner l. parter l. verksamheter o. d. som verkar för befrämjande av turism inom ett område (i sht ett land); jfr turism. Turistväsendet har nu snart en mansålder blomstrat i Norge. Verd. 1885, s. 198.
-ÅNGARE. (förr) ångdriven båt för turister; jfr -båt. Turistångaren Viktoria från London har i dag anländt till Stockholm. NerAlleh. 9 ⁄ 9 1896, s. 3.
. jfr -plats. Elba håller på att rycka upp vid Capris sida som turistö av rang. SvD(A) 16 ⁄ 7 1959, s. 7.
Avledn.: TURISTA 1ris4ta, v. till 1: handlingen att vara turist; göra resa o. d. som turist; ss. vbalsbst. -ande äv. konkretare; äv. oeg l. bildl. På samma gång de turistade för sitt nöjes skull, gjorde de sig förtrogna med vårt lands topografi. GHT 1897, nr 288 B, s. 2. Ett ”kamratmöte” å Kinnekulle, der ett 120-tal turistande ungdomar från skilda trakter af landet samlades. SD 1899, nr 228, s. 4. Efter något turistande stannade de i en liten stad för att läsa (franska). Hedberg BleknBrud 29 (1951).
Avledn.: turistare, m. ⁄ ⁄ ig. (numera bl. tillf.) turist. NTIdr. 1898, Julnr s. 46. Swing 1923, nr 48, s. 7.
TURISTERI1004, n. (numera bl. tillf.) till 1: handlingen att turista, turistande; stundom nedsättande; äv. (vard.) turism. Folk som fått för mycket av turisteri kan låta bli att läsa om min fjälltur. Fröding ESkr. 2: 189 (1895). Nu är Mölle en kontinental badort, befolkningen lefver på turisteri och förtjänar groft med pengar. NDA 2 ⁄ 5 1912, s. 1. Landsvägsvandring, gärna med en utsikt eller ett vattenfall som mål, var .. (1860-talets) turisteri. TurÅ 1934, s. 186.
TURISTISK, adj. till 1, som avser l. gäller l. är inriktad på turist l. turism l. turistande; jfr turistlig. Strindberg Brev 4: 86 (1884). Hemvägen till Stockholm kunde .. göras litet turistiskt krokig. TurÅ 1948, s. 299. Visst har Nils Poppe betytt mycket turistiskt för Helsingborg. SDS 26 ⁄ 8 1992, s. B13.
TURISTLIG, adj. (numera bl. mera tillf.) till 1: turistisk. Frågan gällde först, hvilken väg jag skulle välja: fortsätta på järnvägen .. eller också .. slå in på den mindre prosaiska och mera turistliga landsvägen? TurÅ 1894, s. 90. Östergren (1964).

 

Spalt T 3218 band 35, 2009

Webbansvarig