Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STATUS sta3tus2 l. 40, r. l. m. (UUKonsP 1: 17 (1627) osv.), l. n. (numera nästan bl. i d, Engström Lif 39 (1907) osv.); best. -en resp. -et, i best. anv. äv. utan slutart.; pl. =. Anm. Ofta användes [jfr motsv. uttr. i t., eng. o. fr.] det lat. uttr. status quo, äv. status quo ante [eg. ellips av uttr. status quo ante erat, tillståndet som det var förut], om det förut (l. för tillfället) rådande l. aktuella tillståndet l. läget l. den förut (l. för tillfället) rådande osv. situationen (ngnstädes l. för ngn l. ngt). Sålunda befann jag mig åter den utsatta dagen uti ett audience-avvaktande Status quo. FAvPlaten (1823) hos Söderhjelm Prof. 301. Wisserligen war Fransyska Hertig Regenten mycket angelägen om Hannoverska husets upprätthållande; men (han var) .. endast i andra rummet .. interesserad för fortfarandet af status quo. SKN 1841, s. 235. Skall jag följa utvecklingen, eller skall jag fasthålla vid status quo? Kämpe Konfl. 42 (1908). 2SvUppslB (1953; äv.: ante). Arbetsgivaresidan hade (vid avtalsförhandlingarna) för sin del som utgångsbud status quo. SvD(A) 1962, nr 79, s. 4. Härtill förekommer äv. dels ssgr (En rad status quo-antaganden. TSvLärov. 1954, s. 188. Status-quo-folk. TIdr. 1902, julnr s. 35 (om anhängare av status quo). Status-quopolitik. HT 1950, s. 210), dels avledn. status quo-are, person som håller på status quo (SDS 23/9 1982, s. 2), statusquoism, om åskådning som håller på status quo (OPSturzen-Becker (1855) hos Sylwan SturzenB 78).
Etymologi
[jfr t. o. eng. status; av lat. status, stillastående, ställning, tillstånd, läge, avledn. av stare, stå (se STÅ, v.). — Jfr STAT, sbst.3, STATIST, sbst.1—2, STATIV, STATOR, sbst.2, STATUERA, STATUR]
om tillstånd l. läge l. situation l. förhållande (till ngn l. ngt) som ngn l. ngt befinner sig i; särsk. om intellektuell nivå l. om kunskapsnivå; utom i fackspr. numera i sht i a. UUKonsP 1: 17 (1627). Jag tror nära på, att, då människorna kommit till det status, att de icke ens med kikare på siktena kunna upptäcka hvarandra, de tröttna på modern krigföring. Engström Lif 39 (1907). Vid en uppskattning av (mistel-)beståndet ansågo vi, att parasiten nog repat sig till bortåt 50 % av 1939 års status. SvNat. 1945, s. 32. En direkt jämförelse mellan antalet rätta svar å den ena sidan och de uteblivna eller oriktiga å den andra säger dock icke allt om en elevs status. PedT 1948, s. 106. Inom datatekniken talar man om status bl. a. för olika datorenheter; de kan t. ex. vara lediga för uppdrag, upptagna, felaktiga, reserverade. BraBöckLex. (1979). — särsk.
a) om social (se SOCIAL 4 c) ställning l. socialt anseende (som ngn l. ngt har l. åtnjuter); ofta pregnant, om god l. hög social ställning l. gott l. högt socialt anseende (i sht ss. förled i ssgr); äv. konkret, om ngt som ger l. anses ge hög social status (jfr STATUS-PRYL). Läkare åtnjuter hög social status. Läkarens kall räknades (på 1800-talet) ännu ej som ett yrke, vilket eo ipso (dvs. i sig självt) gav utövaren en gentlemans status. Hellström RedKav. 96 (1933). Sina roller lär sig individen på grundval av sina status, de han har och de han väntas få. KyrkohÅ 1959, s. 310. Inte är det mycket status man har råd med, men man kan ju alltid säga att man inte tittar på tv. SvD(A) 7/4 1968, s. 18. Att komma ut från ett ställe där inträdeskort eller motivering skänker inträde, medan de flesta får stanna utanför, ger status. Olsson Dublin 75 (1968).
b) (i sht i fackspr.) om ngns l. ngts rättsliga l. juridiska ställning l. situation; förr äv. om sammanfattningen av fullvärdiga medborgerliga rättigheter. En från träldomen frilöst ursprungl. friboren person synes till och med hafva återfått sin fulla Status, ty han löstes i ”lagh manna”. Nordström Samh. 1: 100 (1839). Utarbeta en omfattande internationell konvention för definierandet av utlänningars status. SvTidskr. 1931, s. 2. Vid en enskild överläggning i landstinget i dag dryftades den av tinget nu väckta frågan om Ålands status. SDS 1945, nr 249, s. 3. (Organisationen) Greenpeace har även status som FN-observatör. Vi 1984, nr 17, s. 11.
c) handel. om (redogörelse för) ngns l. ngts ekonomiska ställning (förhållandet mellan hans resp. dess tillgångar o. skulder). Efter din önskan har jag nu .. uppgjort en status, som visserligen icke är för vacker, men som dock är ärlig. Mitt enskilda bokslut för 1878 visade ungefär samma siffror. Johansson Dagb. 2: 10 (1879). Nu känner du hela Status, och nu vet du att jag begagnar pengarne till produktiva ändamål. Strindberg Brev 7: 80 (1888). IllSvOrdb. (1955).
d) med. om ngns aktuella medicinska tillstånd (i fråga om hälsa l. sjukdom); äv. (vard.) om läkares undersökning av patients tillstånd. Tholander Ordl. (1872). Den lilla flicka som föddes i Stralsund .. hörde förvisso till dem som genom sin ankomst till världen kan tänkas ha irriterat en ömtålig psykosomatisk status hos sina dagars orsak. Holmberg Leopold 1: 195 (1953). Dessutom gör läkaren ett sk status på patienten, varvid ett särskilt statusformulär används. Av detta framgår patientens tillstånd. Expressen 17/4 1965, s. 13. Lindskog o. Zetterberg (1981).
e) språkv. (av språkforskaren A. Noreen († 1925) använd) benämning på förhållandet mellan en ”huvudglosa” o. dess ”biglosa”; äv. i sådana uttr. som inre, yttre status, om sådant förhållande uppfattat i tanken resp. avseende rum o. tid; äv. om betydelseelement (semem) i avledn. betecknande ställning l. förhållande l. egenskaper o. d. Essiv status, se ESSIV 2. Noreen GrIndeln. 9 (1898). Med status menar jag det speciella betydelseförhållande, hvari en biglosa kan stå till sin hufvudglosa. Dens. VS 5: 178 (1906). Naturligtvis äro status till antalet oändliga liksom själfva lifvets förhållanden. Därs. 190. Yttre status .. inre status. Därs. Denna status (latinets studium) kan även uttryckas på annat sätt t. e. latinstudiet, studiet av latin, latinska studier. Östergren (1946). Söderbergh SvOrdbildn. 98 (1967; om betydelseelement i avledn.). Sjögren TermSpråkv. 57 (1979).
Ssgr (i allm. till a): (e) STATUS-AVLEDNING~020. språkv. avledning (se d. o. II a) innehållande betydelseelementet status. Söderbergh SvOrdbildn. 99 (1967).
-BARRIÄR. bildl.: barriär (se d. o. 3) i fråga om status. Den sociala statusbarriären mellan tjänstemän och arbetare. DN(A) 31/5 1965, s. 2.
(b) -DOM. jur. dom (se dom, sbst.1 2 a) som fastställer ngns rättsliga status. SvJuristT 1944, s. 726.
-DYRKAN. dyrkan av hög status (ss. det mest eftersträvansvärda). I en tid av krass materialism, standardjäkt och statusdyrkan. SvD(A) 24/2 1968, s. 5.
(d) -FORMULÄR. med. formulär (se d. o. 1, 2) varigm patients status anges. Expressen 17/4 1965, s. 13.
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) om l. angående (social l. rättslig o. d.) status; särsk. till a, b. Att äga dyrbara möbler eller konstföremål är för en del människor enbart en statusfråga. 2NF 20: 716 (1914). I detta fall torde den principala talan ha angått statusfrågan (förklaras för äkta barn). Kallenberg CivPr. 1: 369 (1918).
-JAKT. (ngt vard.) jakt (se jakt, sbst.1 4) efter hög status. DN 5/2 1967, Söndagsbil. s. 4. BonnierLM 1970, s. 343.
-JÄKT. jfr -jakt. SvD 7/1 1969, s. 10.
-KLÄDER, pl. kläder som ger l. anses ge hög status. SvD(A) 20/4 1968, s. 12.
-MÖBEL. jfr -soffa. Fatab. 1967, s. 133.
-OBJEKT. jfr objekt 3 o. -soffa. Kulturen 1971, s. 42.
-PROBLEM. jfr problem 2 o. -fråga. DN(A) 3/1 1965, s. 19.
(b) -PROCESS. jur. process (se process, sbst.1 4) angående ngns (familjerättsliga) status. Kallenberg CivPr. 1: 369 (1918).
-PRYL. (vard.) jfr pryl, sbst.2 4, o. -soffa. Statusprylar, såsom sommarstuga, bil och teve. DN 26/10 1970, s. 5.
-SKALA. skala (se skala, sbst. 3 b) i fråga om status. Det finns statusskalor för mods, för ämbetsmannaeliten, för politiskt verksamt folk och för framgångsrika affärsmän. DN 5/2 1967, Söndagsbil. s. 4.
(a, b) -SKILLNAD. skillnad (se d. o. 16) i fråga om status; särsk. till a. SvD(A) 21/11 1965, s. 17.
-SOFFA. soffa som åt ägaren ger l. anses ge hög social status; jfr -möbel, -objekt, -pryl. DN 5/2 1967, Söndagsbil. s. 4. —
-SYMBOL. om ngt som symboliserar l. anses symbolisera hög status. Höök OffentlSekt. 373 (1962). Barnen har blivit statussymboler i det nya samhället. Det är fint att ha barn. SvD(A) 7/10 1964, s. 18. Den förnämsta statussymbolen är numera att vara upptagen, åtminstone sex månader framåt. Fagerberg VitmålHj. 42 (1966).
(b) -TALAN. jur. talan angående rättslig status. Kallenberg CivPr. 1: 371 (1918).
-TÄNKANDE, n. tänkande kännetecknat l. uppfyllt av tankar på (vad som ger) hög status. SvD(A) 2/12 1964, s. 5.
-TÄNKANDE, p. adj. kännetecknad l. full av statustänkande (se -tänkande, sbst.). SvD 17/8 1969, s. 5 (om karriärister).
-VÄRDE. om det värde som ngt tillmätes på grund av sin status. SvD 15/2 1969, s. 4.
-VÄRDERING. om värdering grundad på statustänkande. EkonT 1954, s. 157.
-YRKE. yrke med hög status. SvD 14/8 1970, s. 9.

 

Spalt S 11270 band 30, 1989

Webbansvarig