Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SIRAP si3rap2, äv. 40, äv. (i ålderdomligt språk) SIRUP si3rup2 osv. l. SYRUP sy3rup2 osv., r. l. m.; best. -en; pl. (om olika slag) -er.
Ordformer
(serap c. 1810. siirop 1560. sijrap (-pp) 15951736. sijrop 15721696. sijrub c. 1710. sijrup 15811642. sirap 1671 osv. sirop (-å-, -pp) 16401871. sirup (sz-) 1556 (: Blå fiols Szirup)1953. syrap 16901868. syrop (-pp) c. 15651747. syrup 15891938. sÿrop 1555 (: Blå fijåls Sÿrop))
Etymologi
[fsv. siroper; liksom fd. sirop (d. sirup), fvn. sirop (nor. sirup) av mlt. sirop (lt. sirop), liksom mnl. siroop (holl. siroop), mht. sirop (t. sirup), eng. syrup av ffr. sirop (fr. sirop), liksom it. sciroppo av mlat. siruppus, syruppus, sirupum, liksom sp. jarabe av arab. šarāb, dryck, vin, sorbet (jfr SHRUB, SORBET)]
1) om mer l. mindre trögflytande, sockerhaltig vätska.
a) (numera bl. tillf.) om (i sht simmig, trögflytande, koncentrerad) sockerhaltig (frukt- l. bär)saft, använd ss. dryck l. inom matlagningen; äv. om sådan saft (med tillsats av socker) använd ss. lag för konserverad frukt l. konserverade bär; ofta svårt att skilja från b, i vissa fall äv. från 2. Den 23 Januarij Tisdagen om middagen Inkokt .. Siirop. KryddRSthm 1560 A, s. 41; jfr b. Alle confecter, syropper och drycker ville .. (Gustav Vasa) platt intet annamma (då han låg i sin sista sjukdom). HH 20: 141 (c. 1565); jfr b. Niupon Syltade (rubrik). .. Koka .. en tunn Sijrap af Såcker: lägg niuponen der uti .., sätt (osv.). Walleria Hush. 48 (c. 1710). Af lika mycket såcker och bärsaft (av hallon) tilredes en sirup, som är förträfflig at blanda til feberdrycker, såsom läskande och styrkande. Linderholm 2: 308 (1803). IllSvOrdb. (1955: ”ibl(and)). jfr APELSIN-, BLÅBÄRS-, CITRON-, DADEL-, DRUV-, ENBÄRS-, HONUNGS-, SMULTRON-, SOCKER-, STÄRKELSE-SIRAP m. fl.
b) farm. (inom medicinen använd) koncentrerad lösning av socker o. vatten l. med vatten berett utdrag av droger l. lösning av kemiska ämnen; jfr a. Syroper, som höre til brystet. BOlavi 41 a (1578). Then laxerande Syrup. Schroderus Modersch. M 2 a (1642). Syrup kallar man en tjock, fast flytande blandning, tilredd af någon decoct, .. saft eller vatten, hvaruti så mycket såcker blifvit uplöst, som utan at crystalliseras kan låta sig göra. Retzius Pharm. 31 (1769). För att göra en del läkemedels smak angenäm inkokar man dem med socker till siruper och mos. UB 5: 226 (1874). Siraper äro koncentrerade lösningar av socker i lösning av läkemedel eller i vatten. Farmak. 1925, s. 436. jfr BERBERIS-, BLÅVIOL-, BRÖST-, CITRON-, ENBÄRS-, HONUNGS-, INGEFÄRS-, KAPILLÄR-, KÖRSBÄRS-, ROSEN-, SENNA-, VIOL-SIRAP m. fl.
2) [eg. specialanv. av 1] (ljus)brun, trögflytande, mycket koncentrerad, kristalliserbar sockerlösning med starkt söt smak o. klibbig konsistens, erhållen ss. biprodukt vid sockerframställning l. (i fråga om nutida förh.) framställd ur råsocker o. använd till förtäring l. ss. sötningsmedel; äv. om liknande produkt framställd gm inkokning av saven från vissa träd (särsk. vissa lönnarter, t. ex. sockerlönn) l. beredd av honung l. potatis l. rotfrukter (t. ex. rödbetor) o. d.; äv. om l. med inbegrepp av mindre koncentrerad, okristalliserbar sockerlösning (melass); i fackspr. äv. om den vid sockerframställning ur sockerbetor l. sockerrör erhållna sockersaften i olika stadier av dess bearbetning till socker. Vanlig (äv. brun, förr äv. gemen) sirap. OxBr. 11: 702 (1637). Den så kallade gemena eller bruna sirapen. PH 6: 4538 (1757). (Det) serverades kallskål, bestående af ett glas svagdricka med sirap. De Geer Minn. 1: 7 (1892). Kristallisationen påskyndas genom (socker-)massans omröring, och när den försiggått, aflägsnas moderluten, sirap eller melass, genom förut tilltäppta hål i karets botten. Walin Födoämn. 186 (1906). Vid kokning i öppet kärl (av saven från sockerlönn) erhålles mera sirap (än vid kokning i slutet kärl). Simmons-Jönsson 337 (1935). Vid 5-tiden på eftermiddagen fingo barnen smörgåsar med sirap. Fatab. 1938, s. 154. Smaksätt (de bruna) bönorna väl med sirap, ättika och salt. StKokb. 214 (1940). Blandningen av sockerkristaller och sockerlösning kallas fyllmassa. Sockerlösningen mellan kristallerna, ur vilken dessa bildats, kallas modersirap eller helt enkelt sirap. Wiklund Sockertillv. 110 (1954). — jfr BET-, DRUV-, HONUNGS-, LUMP-, LÖNN-, MAT-, MELLAN-, POTATIS-, RAFFINAD-, REST-, RÅSOCKER-, RÖDBETS-, RÖRSOCKER-, SOCKER-, STÄRKELSE-SIRAP m. fl. — särsk.
a) (tillf.) i utvidgad anv., om sirapsliknande vätska. (Mjölksyran) utgöres i rent tillstånd av en surt smakande, färglös sirup. Bolin OrgKem. 109 (1925).
b) i jämförelser l. mer l. mindre bildl., med syftning på sirapens starkt söta smak l. dess trögflutenhet l. klibbighet l. färg; särsk. (i sht ss. förled i ssgr) betecknande ngt behagligt l. ”sött” l. insmickrande l. ngt som kännetecknas av överdriven l. motbjudande känslosamhet l. salvelsefullhet l. dyl. Laga at .. (ingredienserna) kokas tilsammans, så at Soppan warder kort och tiock som een Syrop. Salé 68 (1664). Det är ändå roligt med Ungdom, som har friskt blod i ådrorna och ej denna sega Sirop, som vi få med tiden. UrKorrCronholm 315 (1869). (Boken) rekommenderas till älskare af slisk; det dryper sirap af hvartenda blad. Bildt Ital. 222 (1896). (Affärsinnehavarens) tjusiga blick var som sirap. Hellström Malmros 101 (1931). särsk. ss. förled i ssgr utgörande nedsättande beteckningar för (anhängare av) pietismen, särsk. herrnhutismen, med tanke på benägenhet för salvelsefullhet l. känslosamhet o. d.
Ssgr (i allm. till 2): A (numera bl. tillf.): SIRAP-ARTAD, -TJOCK, se B.
(1 b) -ÄTTIKA. (†) av vinättika o. socker inkokt sirap; jfr ättik-sirap. IErici Colerus 1: 127 (c. 1645; t. orig.: Essig Syrup).
B: SIRAPS-ARTAD, p. adj. (sirap- 1840. siraps- 1902 osv.) som liknar sirap, trögflytande o. klibbig o. d. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 165 (om kemisk lösning). särsk. bildl. (jfr sirap 2 b). Cirklad, nästan sirapsartad religiositet. Thyselius VHerr1Kam. 120 (1908).
-BRUK. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) sirapsfabrik. Trozelius Såcker 14 (1771).
-BRUN. brun som sirap. Sirapsbruna ögon. Lilljebjörn Skolm. 22 (1924).
-BRÄNNVIN. (förr) med sirap sötat brännvin. Sundblad GBruk 260 (1888). Västerb. 1929, s. 139 (om förh. c. 1875).
-BRÖD. med sirap sötat bröd. WoJ (1891). MinnGPrästh. 6: 77 (1930).
-BULLE. jfr bulle 1 o. -bröd. Sundén (1888).
-BURK. burk för l. med sirap. Serenius (1734; under sirrup).
-BUTELJ. (i sht förr) jfr -flaska 2. Björkman (1889). Martinson OsynlÄlsk. 213 (1943).
-CISTERN. jfr cistern 2. SD 1892, nr 325, s. 7.
-DRICKA. (i sht förr) (gm jäsning framställd) dryck innehållande sirap ss. sötnings- o. smaksättningsmedel; särsk. om svagdricka sötat med sirap. Kalm Resa 2: 291 (1756). Det (kunde) inte .. bli annat än kornmjölsgröt och sirapsdricka morgon och kväll. Holmström BarnMödrManf. 52 (1928).
-DUNK. dunk för l. med sirap. SFS 1916, s. 596.
-FABRIK. jfr fabrik 4. SFS 1905, nr 37, s. 22.
-FABRIKANT.
1) (mera tillf.) jfr fabrikant 1 a. KemT 1912, s. 153.
2) (tillf.) till 2 b, bildl., om person som målar sentimentala l. banala tavlor. Ramsay Barnaår 8: 259 (1907).
-FAT. fat (se d. o. 1) för l. med sirap. WoJ (1891). Siwertz JoDr. 314 (1928; i bild).
-FLASKA. flaska för l. med sirap.
1) farm. till 1 b. Ahlberg FarmT 190 (1899).
2) till 2. StKokb. 614 (1940).
(2 b slutet) -FOLK(ET). (numera föga br.) nedsättande benämning på (folk tillhörande) frireligiös, pietistisk riktning; jfr -kyrka. Ridderstad Samv. 1: 444 (1851).
-FÖRBRUKARE. (mera tillf.) jfr för-bruka b. Östergren (1938).
-FÖRBRUKNING. abstr. o. konkret; jfr för-bruka c. 2NF 25: 661 (1916; abstr.). SvIndustri 414 (1935; konkret).
-GLAS. glas (se d. o. 2 b) för l. med sirap. Östergren (cit. fr. 1935).
-GÅS. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sirapssmörgås. Lundquist Smink 47 (1887).
-HALT. jfr halt, sbst.1 1. Östergren (1938).
-HALTIG. som innehåller sirap. (Ekenberg o.) Landin 797 (1894; om ofullständigt renat socker).
(2 b) -JOLLER. (mera tillf.) bildl.: jolmigt l. sentimentalt joller (se d. o. 4). Koch Vatt. 94 (1912).
-KAKA.
1) bakverk innehållande sirap. FoF 1931, s. 36.
2) (numera föga br.) i utvidgad anv., om sirapsknäck. Dædalus 1949, s. 65 (1800).
-KANNA. (i sht förr) kanna för l. med sirap. BoupptVäxjö 1856.
-KARAMELL. karamell kokad på sirap l. innehållande sirap; äv. mer l. mindre bildl. (Vi, dvs. medarbetarna i Sv. Minerva och Polyfem) kokade .. sirapskarameller åt lilla Phosphoros. Palmær Eldbr. 60 (1834). Blanche Bild. 1: 159 (1863). särsk. (numera bl. tillf.) bildl., nedsättande.
a) om person, med syftning på överdriven l. motbjudande känslosamhet o. d. Hedberg Ungdom 22 (1869).
b) om svag sup l. sup av sirapsbrännvin. Langa hit två klara — men inga sirapskarameller, utan två rifjern. Blanche Tafl. 2: 103 (1845, 1856).
-KAVRING. jfr -bröd. SvD 1909, nr 69, s. 13.
-KLICK. jfr klick, sbst.1 II 1. Sparre Kryss 45 (1920; i bild).
-KNÄCK. knäck kokad på sirap. Topelius Dagb. 1: 40 (1833).
-KOKARE.
1) (förr) person som yrkesmässigt sysslade med sirapskokning (se d. o. 2). SP 1792, nr 9, s. 3.
2) apparat för indunstning (under vakuum) av sockersaft till matsirap (med önskad koncentration). —
-KOKNING.
1) farm. till 1 b: inkokning av sockerlösning till sirap (med önskad koncentration); framställning av sirap gm sådan procedur. Ahlberg FarmT 189 (1899).
2) till 2: inkokning l. (o. i fråga om nutida förh. bl.) indunstning (under vakuum) av sockersaft till matsirap (med önskad koncentration); framställning av sirap gm sådan procedur. Trozelius Såcker 13 (1771).
-KONSISTENS. trögflytande o. klibbig konsistens. VetAH 1800, s. 109.
-KRAN. kran på kärl för sirap. BoupptVäxjö 1891.
-KRUKA. kruka för l. med sirap. Lind (1749). särsk. (numera föga br.) bildl., om person.
a) ss. smeksam benämning på (söt) flicka. Blanche Jenny 8 (1845).
b) ss. nedsättande benämning på pietist l. läsare (se d. o. 2) l. dyl.; jfr sirap 2 b slutet. SöndN 1864, nr 9, s. 1. Nordström Borg. 65 (1909).
-KRUS. (i sht förr) krus för l. med sirap. WoJ (1891). Aspenström Bäck. 12 (1958).
-KUBB.
1) (vard., mera tillf.) ljusbrun kubb (se kubb, sbst.2 3 a). GbgP 1955, nr 197, s. 10.
2) kubb (se kubb, sbst.2 3 b) sötad med sirap. StKokb. 113 (1940).
(2 b slutet) -KYRKA(N). (numera föga br.) nedsättande benämning på det av herrnhutarna bildade religiösa samfundet (Evangeliska brödraförsamlingen) l. på herrnhutisk gudstjänstlokal; jfr -folk(et). Brödra-församlingen, den också Sirapskyrkan kallas. Stiernstolpe ESkr. 160 (c. 1815). Lundell (1893). jfr: ”Salen” eller ”sirapskyrkan” som Brödraförsamlingens .. gudstjänstlokal .. gäckande benämndes. Lundin StockhMinn. 1: 112 (1904; om förh. på 1830-talet).
(2 b slutet) -KÄRING. (†) nedsättande benämning på pietist l. läsare (se d. o. 2); jfr käring 3. Wetterbergh Altart. 185 (1848).
(2 b) -LEENDE, n. (mera tillf.) sliskigt l. inställsamt leende. Hedberg Pêškov Bikt 151 (1909).
(2 b) -LEENDE, p. adj. (mera tillf.) som ler med ett sliskigt l. inställsamt leende. Östergren (1938).
(2 b) -LEN.
1) om röst l. stämma o. d.: inställsamt l. överdrivet len, honungslen. Ekelund Sillanpää Ängl. 169 (1925).
2) (tillf.) insmickrande l. banalt vacker l. söt l. dyl. (o. drypande av sentimentalitet). Lo-Johansson Stat. 2: 288 (1937; om tavla).
-LEV. (i sht i vissa trakter) jfr lev, sbst.1, o. -bröd. Hedenstierna Komm. 176 (1891).
-LIK, adj. Weste (1807).
-LIKNANDE, p. adj. En .. färglös sirapsliknande vara, glykos. SvIndustri 412 (1935). särsk. jolmig, sliskig, sockersöt l. dyl.; jfr sirap 2 b. Sirapsliknande sentimentalitet. Ljunglund Frest. 37 (1936).
-LIMPA. jfr -bröd. Östergren (1938). Wassing Dödgr. 273 (1958).
-LINGON. (i sht förr) i pl.: med sirap sötad lingonsylt. Blanche Bild. 2: 132 (1864).
(1 b) -MOS. (förr) om mos (se mos, sbst.1 2 a) med bindemedel bestående av sirap. Nyblæus Pharm. 105 (1846).
(2 b) -MUSIK. banalt vacker l. insmickrande l. sirapssöt musik. Ackté Minn. 1: 20 (1925).
(2 b) -PREDIKANT. (mera tillf.) predikant som predikar salvelsefullt l. sentimentalt; jfr -präst. Östergren (1938).
-PRESS. (förr) tryckpress med sirapsvals(ar). DA 1824, nr 37, Bih. s. 1. —
-PRINS. [jfr t. sirupprinz] (vard., numera mindre br.) nedsättande benämning på manligt butiksbiträde i specerihandel o. d. (där bl. a. sirap försäljes); jfr prins 5 b. Sparre Storskog 85 (1915). Östergren (1938).
(2 b) -PRÄST. nedsättande benämning på präst som i sin förkunnelse o. sitt allmänna uppträdande präglas av sentimentalitet l. salvelsefullhet. Skarstedt Vagab. 118 (1914).
-PUMP. (numera bl. tillf.) pump varmed sirap pumpas i sirapsfabrik; särsk. i jämförelse, betecknande att ngn går med tungt klampande steg. Fiskaln, han klampade på, han, som en sirapspump. Hallström VilsnF 52 (1894).
-RAND. rand av sirap; särsk. (numera bl. mera tillf.) bildl. Var fin! och kringom munnen stryk / En politessens siraps-rand. Thorild (SVS) 1: 110 (1784).
(2 b) -ROMANTIK. (mera tillf.) sirapssöt l. (överdrivet) känslosam romantik (se d. o. 2). Östergren (cit. fr. 1928).
(2 b) -ROMANTISK. (mera tillf.) som kännetecknas av sirapsromantik. FinT 1921, 91: 109 (om dikt).
-RÖD. (†) röd med en färgnyans påminnande om sirap. Tänderna (hos invånarna på Java äro) sirops-röda utaf betelrötter, som de tugga beständigt. Wallenberg (SVS) 1: 317 (1771).
(2 b) -RÖST. (mera tillf.) sirapslen röst. Fridegård LHårdVid. 264 (1951).
-SJUDERI30~102, äv. 10104. (numera bl. i skildring av ä. förh.) sirapsfabrik. Ahlström Eldsl. 473 (1879).
-SMAK. smak av sirap l. påminnande om sirap. Leufvenmark Vin. 1: 11 (1869).
-SMÖRGÅS~20, äv. ~02. brödskiva med (smör o.) sirap; jfr -gås. Blanche Våln. 338 (1847).
-SOCKER. [jfr t. sirupzucker] (†) om smält socker; jfr sirap 2 a. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 275.
-STADGA. (numera föga br.) sirapskonsistens. Stål Byggn. 1: 143 (1834). Almström KemTekn. 1: 592 (1844).
-STRUT. (i sht förr) sirapsknäck i form av strut. Bratt Fig. 18 (1946; i skildring av förh. på 1880-talet).
-SYLTAD, p. adj. (i sht förr) syltad med användande av sirap ss. sötnings- o. konserveringsmedel; särsk. i uttr. sirapssyltade lingon, sirapslingon. Lilljebjörn Skolm. 245 (1924).
(2 b slutet) -SYSTER. (numera föga br.) nedsättande benämning på kvinnlig pietist (särsk. herrnhutare). Wetterbergh SamhKärna 1: 227 (1857).
-SÖT. söt av l. ss. sirap; sliskigt söt; ofta bildl., särsk.: söt l. vacker l. behaglig på ett banalt l. insmickrande l. inställsamt sätt. Sirups-söta Romaner. Polyfem I. 11: 4 (1810). Dahl Turgenev Elena 30 (1922; om person). Sirapssöta sylter. Östergren (1938).
-SÖTAD, p. adj. sötad med sirap. Sirapssötad sviskonsoppa. UNT 1923, julnr s. 9. —
-SÖTHET~02 l. ~20. [jfr -söt] särsk. bildl. SvLittH 2: 97 (1919; bildl.).
-SÖTMA. (numera bl. tillf.) sirapssöthet; särsk. bildl. BL 12: 67 (1845; bildl.).
-TAPPNING. (mera tillf.) tappning av sirap ur sirapsfat l. dyl. Saxon Handelsb. 19 (1932).
-TJOCK. (sirap- 1899. siraps- 1820 osv.) tjock som sirap, som har sirapskonsistens. VetAH 1820, s. 295 (om massa).
-TJOCKLEK~02 l. ~20. jfr -tjock. Arrhenius OdlSockerb. 54 (1870).
(2 b) -TON. (numera bl. mera tillf.) sirapslen l. salvelsefull ton. Tala (predika) i sirapston. Schulthess (1885).
(2 b) -TONFALL~02 l. ~20. (tillf.) jfr -ton. Thorén Herre 92 (1942).
-TRATT. tratt att hälla sirap genom; äv. bildl., om salvelsefull l. sentimental l. inställsam person. Björkman (1889; äv. bildl.).
-VALS. (förr) på tryckpress: vals som insmordes med en elastisk massa av lim o. sirap (för att bidraga till en jämn fördelning av tryckfärgen över tryckformen). Nordin Boktr. 336 (1881).
-VASSLA. (förr) blandning av varm vassla o. sirap (använd ss. hostmedicin). Engelke Prästg. 51 (1905).
-VATTEN. sirap upplöst i vatten; förr äv. om svagt sockerhaltig, brunaktig vätska erhållen vid centrifugering l. tvättning av råsocker vid raffinering. PH 6: 4389 (1756). Dalin FrSvLex. 1: 378 (1842; om vätska erhållen vid raffinering av råsocker). Honungsgröt doppad i sirupsvatten. Heidenstam Karol. 1: 74 (1897). Rågbröd penslas med vatten, sirapsvatten eller (osv.). StKokb. 13 (1940). särsk. (numera bl. tillf.) bildl., om ngt sirapssött l. känslosamt l. salvelsefullt o. d.; jfr sirap 2 b. Schulthess (1885).
-VISP. (numera bl. tillf.) visp varmed sirap stänkes på bakverk o. d.; äv. i det bildl. uttr. släng av sirapsvispen, om beröm l. uppmuntran o. d. Jag, som fordomdags alltid så förnämt rynkade på näsan åt Sv(enska) Acad(emien) .. håller så hjertligen till godo med slängen af sirapsvispen. JJolin (1844) i Jolin 45. —
-ÄPPLE. kok. stekt äpple med fyllning av sirap. HemKokb. 247 (1903).
Avledn. (till 2): SIRAPISM, r. l. m. (†) till 2 b slutet, ss. nedsättande benämning på pietismen, särsk. herrnhutismen. Det mera raffinerade och förnämare Läseri, som blifvit kalladt Sirapism. VDAkt. 1842, nr 179. Anm. Hos Livijn 2: 117 (1831) användes ordet i överförd anv. (i den latiniserade formen sirapismus), betecknande en politisk åskådning som omfattas av sina anhängare ungefär på samma sätt som religionen av pietisterna. — SIRAPIST, m.||ig. (†) till 2 b slutet, ss. nedsättande benämning på pietist, särsk. herrnhutare; jfr siraps-kruka b. Dalin (1854). SöndN 1864, nr 9, s. 1.
SIRAPISTISK, adj. (†) till 2 b: inställsam l. lismande l. dyl. Ack, din sirapistiska bof! Hagberg Shaksp. 3: 276 (1848).
SIRAPSAKTIG, adj. sirapsartad, sirapslik. Wikforss 2: 612 (1804). särsk. (mera tillf.) bildl.: sirapslen, sirapssöt l. dyl. Ackté Minn. 1: 212 (1925; om röst). Avledn.: sirapsaktighet, r. l. f. (mera tillf.) om egenskapen att vara sirapsaktig. Östergren (1938).
SIRUPÖS104 l. SYRUPÖS104, äv. SIRAPÖS104, adj. [av fr. sirupeux (f. -euse)] (numera föga br.) som till konsistensen överensstämmer med l. påminner om sirap, sirapsartad. Syrupös fosforsyra. Hammarsten FysiolK 233 (1883). 2SvUppslB 10: 112 (1949: sirupös). särsk. bildl.: sirapslen l. insmickrande l. dyl.; jfr sirap 2 b. Högberg Baggb. 1: 106 (1911: sirapöst, adv.).

 

Spalt S 2667 band 25, 1968

Webbansvarig