Publicerad 1900   Lämna synpunkter
APELSIN ap1elsi4n (apelsi´n Weste), r. l. m. (m. Sahlstedt (1773), Weste (1807), Lundell (1893)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(apelsina, f. Möller (1807). apelsiner (pl.) Nordberg 2: 686 (1740) osv.; apelciner (pl.) SP 1780, s. 396, Taxa öfv. sjötullen 17 April 1799, s. 3 m. fl.; appelziner (pl.) Stiernman Com. 5: 75 (1689); appelsin Hoffberg Växtr. 305 (1768, 1792), Möller (1807). appel de sines (i ssg) Eneman Resa 1: 73 (1712); ap(p)eldesiner, -deciner (pl.) Taxa öfv. stora sjötullen 1 Juli 1719, s. F 3 a, 2 RARP 5: 10 (1727), Orrelius Köpm.-lex. (1797) m. fl.)
Etymologi
[af ä. nt. o. holl. appelsina, nt. o. ä. t. appelsine; jfr d. appelsin, t. apfelsine; eg. äpple från Kina, Kina-äpple (jfr holl. sinaasappel, chinaasappel, ä. t. Sinaapfel, Chinapfel, fr. pomme de Chine; jfr äfv. eng. China orange, fr. orange de Chine samt språkprofven från Bergius o. Orrelius under 1), af nt. l. holl. appel, äpple, o. Sina (jfr SINOLOG(I) m. fl.), ä. benämning för Kina. Beteckningen af frukten (som tidigare varit känd o. odlad i Europa under andra namn) ss. äpple l. orange från Kina synes hafva uppkommit under förra hälften af 1600-talet i sammanhang med den då af portugiserna började odlingen af bättre, från Kina införda varieteter. Formen ap(p)eldesiner osv. (se ofvan) svarar mot t. dial. appeldesine (jfr apel de Sina Hübner Handlungslex. 988 (1712), apffel de China Stiernman Com. 5: 212 (1691)) o. visar liksom ä. t. pom(m)esine (Hübner Handlungslex. (1727), Oecon. Lex. (1731), Nemnich Naturg. 1: 1054 (1793)) på ett fr. pomme de Sine ss. utgångspunkt för ordet. Se för öfr. Goeze Beitr. z. kenntn. d. orangengewächse 27-30 (1874), De Candolle L’origine des plantes cult. 147-149 (1883), Hehn Kulturpflanzen u. hausthiere 437-440 (1894) samt Vries, Kluge]
1) frukt af det sannol. i Kochinkina o. södra Kina inhemska, nu inom tropikerna o. i länder tillhörande den varmare tempererade zonen, i sht Medelhafs-trakterna, allmänt odlade trädet Citrus aurantium Risso (Citrus aurantium Lin., var. dulcis); söt orange; jfr POMERANS. Stiernman Com. 5: 75 (1689). All införsel af utlänsk frucht .. (skall) vara förbuden undantagandes Citroner, Lemoiner, Pommerantzer och Apeldeciner. Påbud 21 Nov. 1727, s. 3. Af trä-fruckter älskade Han (dvs. K. XII) Citroner, Apelsiner, Bergamotter. Nordberg 2: 686 (1740). Appelsin .. motstår Skjörbjugg, febrar och gifver blida vätskor. Hoffberg Växtr. 305 (1768, 1792). En blomsterkorg med frukt, / .. Med klara apelsiner / Och pomeransers lukt. Bellman 2: 16 (1769). Alt sedan Portugiserne under deras första resor och vistande i China fingo smak på, och derefter i sitt land fortplantade, den behageliga Pomeranssorten, som fått namn af Apelsin eller Äple från China, har den samma vidt och bredt blifvit kringspridd til odling, ej allenast i Europa, utan ock i America och flera orter. B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 203. Apelciner, .. Siniska eller Chinesiska Äpplen, et slags välsmakelige Pomerantser, som fås ifrån Portugall. Orrelius Köpm.-lex. (1797). Elfving Kulturv. 76 (1895). Saftiga apelsiner .. hänga gula och lockande, hvar du far fram (i Västindien). Melander På långtur 62 (1896). — jfr BLOD-, MANDARIN-, MESSINA-APELSIN m. fl.
2) (mindre br.) = APELSIN-TRÄD. På stellagen på andra sidan om gången (i orangeriet), som är åt fönstren, rangeras linien af de större Citron Trän .. jemte Pomerantzer, Apelsiner (osv.). Lundberg Träg. 169 (1754, 1780). Apelsin (Citrus Aurantium dulcis) är en varietet af pomerans-trädet. Lundström Trädg. 359 (1831, 1852). Apelsin .. Bladen äro långlagdt ovala, bladstjelkarne sakna vingblad, frukten är mörkgul, rund, söt. Scheutz Naturh. 272 (1843). Flera arter af orange-slägtet, Citrus, äro nu i varmare länder föremål för en mycket vidsträckt odling, såsom C. aurantium (apelsin), *vulgaris (pomerans) .. m. fl. T. Fries Bot. 109 (1891).
Anm. En antagligen af förf. själf skapad, elliptisk form de Sina förekommer i följ. språkprof: Citroner, Pomerantz, de Sina kan man finna / I största Mykkenheet när Spanie-Farer hinna / Igenom Stockholms Skiär. Spegel Guds verk 119 (1685). Till sin bildning är denna form likartad med fr. dinde, kalkon, af poule, coq d’Inde, eg. höna, tupp från (Väst-)Indien; jfr äfv. sådana elliptiska bildningar som ANGORA, CHAMPAGNE osv.
Ssgr (i allm. till 1): A: APELSIN-BRÄNNVIN103~20. Zetterstrand Kokb. 563 (1863).
-ESSENS~02. Apelsinessens eller Orangeessens. En i konditoriet och karamellfabrikationen ofta använd essens för Aromatisering af Bonbons, Lemonad etc. Ekenberg (o. Landin) (1894).
-FÖRSÄLJARE~0200. Backman Dickens Pickw. 2: 99 (1871).
-FÖRSÄLJERSKA~0200. —
-GELÉ~02. (appelsins- Nylander 262 (1822, 1859)) Almqvist A. May 48 (1838). Andersson Veget. kokb. 122 (1895).
-GLASS~2. Den fullst. konditorn 224 (1841). Grafström Kond. 136 (1892).
-GLASYR~02. C. J. W. Linder i AHB 92: 9 (1876). Grafström Kond. 37 (1892).
-GRANIT~02. sockerbag. Grafström Kond. 138 (1892).
-KAKA~20. C. J. W. Linder i AHB 92: 59 (1876).
-KLYFTA~20. om hvar o. en af de med en tunn hinna omgifna delar af hvilka det köttiga partiet af en apelsin består. Björklund Kokb. 198 (1849). Den unga frun 61 (1898).
-KOMPOTT~02. Den fullst. konditorn 66 (1841). Hagdahl Kok. 1050 (1879). Ekberg Hvad skola vi äta? 287 (1899).
-KONFEKT~02. sockerbag. Grafström Kond. Reg. (1892).
-KONSERV~02. C. J. W. Linder i AHB 92: 19 (1876). Grafström Kond. 43 (1892).
-KRÄM~2. Den fullst. konditorn 244 (1841). Hagdahl Kok. 886 (1879). Ekberg Hvad skola vi äta? 287 (1899).
(2) -KVIST~2. (mindre br.) kvist af apelsinträd. Sedan citron-stammarne äro 2 eller högst 3 år gamla, .. okuleras de med .. apelsin- eller citronqvistar. Lundström Trädg. 355 (1852).
-KÄRNA~20. Topelius Läsn. f. barn 8: 139 (1896).
-LIK~2, adj. (Newton) slöt .. att jorden (på grund af centrifugalkraften) .. måste ha en afplattad eller apelsinlik form. Uppf. b. 2: 35 (1873).
-LIKNANDE~200. = föreg. —
-LIMONAD~002. Andersson Veget. kokb. 130 (1895).
(2) -LUND~2. En apelsinlund eller, såsom han äfven af Floridas svenskar alltid kallas, en ”orangegrove” erbjuder utan all fråga en vacker anblick. O. Vesterlund i Läsn. f. folket 1896, s. 181. —
-LÅDA ~20. låda i hvilken apelsiner inpackas. Grafström Kond. 91 (1892).
-MARMELAD~002. Hagdahl Kok. 1073 (1879). Grafström Kond. 85 (1892).
-ODLING~20. Jaffa är kändt för sin rika apelsinodling. G. E. Beskow Resem. 174 (1861, 1881).
-OLJA~20. Berzelius i Årsber. t. VetA 1842, s. 226. Apelsinolja .. är den eteriska eller flyktiga oljan ur skalen å frukterna af den söta orangen, apelsinen. .. Apelsinoljan utmärker sig genom sin behagliga lukt och användes derför i parfymer. O. T. Sandahl i NF (1876).
-PASTA~20. sockerbag. Grafström Kond. 110 (1892).
-PASTILL~02. sockerbag. Apelsinpastiljer. Zetterstrand Kokb. 617 (1883). Grafström Kond. 40, 41 (1892).
-PUDDING~20. (appelsins- Nylander 199 (1838, 1859)) Björklund Kokb. 196 (1849, 1860). Hagdahl Kok. 859 (1879).
-PUMPA~20. trädg. C(ucurbita) Pepo DC var. aurantiformis Hort., apelsinpumpa, .. Frukterna än större, än mindre, till form och färg liknande apelsiner. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 70 (1876).
-RASP~2. sockerbag. rifven massa af apelsinskal. Grafström Kond. 91 (1892). Ekberg Hvad skola vi äta? 133 (1899).
-SAFT~2.
1) osockrad saft af apelsiner. Zetterstrand Kokb. 341 (1863). Grafström Kond. Reg. (1892).
2) = följ. —
-SIRAP~20 l. -SYRUP~20. sockerbag. med socker inkokt saft af apelsiner. Hagdahl Kok. 1083 (1879). Grafström Kond. 91 (1892).
-SKAL~2. SvT 1852, nr 30, s. 4. Syltade citron-, apelsin- eller pomeransskal. Hagdahl Kok. 1057 (1879). Ekberg Hvad skola vi äta? 288 (1899).
-SKIFVA~20. Grafström Kond. 91 (1892).
(2) -STAM~2. Då pomerans-träd äktas i apelsin-stammar, så blifva träden svaga i växten, men bära förr frukt. Lundström Trädg. 356 (1831, 1852).
-SÅS~2. Zetterstrand Kokb. 302 (1883). Andersson Veget. kokb. 70 (1895).
-TRÄD~2. Osbeck Resa 15 (1757). Apelcin, citron och pomeranceträden boro om hvarannan blommor, mogen och omogen frukt. Ekeberg Ostind. r. 49 (1773). De begge hufvudslagen af C(itrus) aurantium, nämligen pomerans- och apelsinträdet. Elfving Kulturv. 78 (1895).
-TÅRTA~20. J. Juliusson i AHB 22: 29 (1868). Grafström Kond. 227 (1892).
B (†): APELSINS-GELÉ, se A.
-GÅRD. (appel de sines) (På ön Chios) är .. intet annat att se än sköna pomerantz-, citron-, appel de sines gårdar. Eneman Resa 1: 73 (1712).
-PUDDING, se A.

 

Spalt A 1978 band 2, 1900

Webbansvarig