Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERSIKA pær4sika l. pär4-, l. 302, r. l. f.; best. -an; pl. -or (äv. att hänföra till sg. persiko, Risingh LandB 39 (1671) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. persik, Schroderus Comenius 120 (1639), Kalm Resa 2: 207 (1756)); förr äv. PERSIK, f.; best. -en; pl. -er (se ovan); förr äv. PERSIKO, sbst.1, f.; pl. -or (se ovan) l. -os (Tersmeden Mem. 2: 5 (1734)); förr äv. PERSIEN l. PÄRSCHEN, sbst. pl.
Ordformer
(pee- 1671. per- (pär-) 1578 (: Persichkerner) osv. pfer- c. 1660. pfir- 1622. -schen, pl. 1702. -sicher, pl. 16851727. -sien, pl. 16451646. -siger, pl. c. 1660. -sik (-c) 16901739. -sika 1734 osv. -siker (-sic-), pl. 16391756. -siko (-sic-) 1734 (: Persicos, pl.)1746. -sikor (-sic-, -sick-), pl. 1671 osv. -sker, pl. 1702. — i ssgr -sich- 1578 (: Persichkerner)1622 (: Pfirsichblåt). -sik- (-sic-, -sick-) 1638 (: PersickÄpleträ) osv.)
Etymologi
[y. fsv. persica; jfr ä. d. persik(e) m. m., lt. persch, mlt. persik, holl. pers (pl. perzen), fht. o. mht. pfersich (t. pfirsisch, pfirsche), feng. persoc, ävensom fr. pêche, eng. peach; av mlat. persica, av lat. (malum) persicum, eg.: persiskt äpple, persika; romarna lärde känna frukten i Persien]
den saftiga (vanl. med ett dunigt skal försedda) frukten av trädet Prunus persica Lin.; äv. om trädet; jfr NEKTARIN. Schroderus Comenius 120 (1639). Persikan stod i blomma. Hasselquist Resa 120 (1751). Att sylta Persikor. Nordström Matlagn. 182 (1822). Simmons Jönsson 84 (1935; om trädet). StKokb. 464 (1940). — jfr MORELL-PERSIKA.
Ssgr: A (numera mindre br.): PERSIK-BLOM, -BLOMMA, -BLOMSTER, se B.
-BLÅ. Pfirsichblåt Atlasch. KlädkamRSthm 1622 A, s. 6 a.
-FRUKT. persika. Tigerschiöld Dikt. 3: 69 (1898; i poesi).
-FÄRG, -FÄRGAD, -KÄRNA, -TRÄ(D), -VATTEN, -ÄPPLE, se B.
B: PERSIKO- l. PERSIKE-APRIKOS. (-sike-) trädg. ett slags aprikos med ludet skal. Lundström Trädg. 1: 238 (1831).
-BLAD. (-sike- 1790 osv. -siko- 1827 osv.) Möller (1790).
-BLOM. (-sik- 19101930. -sike- 1889 osv. -siko- 1935 osv.) (i vitter stil) koll., om persikoblommor. Heidenstam End. 109 (1889).
-BLOMMA, r. l. f. (-sik- 18181824. -sike- 1739 (: Persikeblom-Syrop) osv. -siko- 1828 osv.) Wikforss 2: 299 (1804). Siwertz Dun 128 (1922).
Ssg: persikeblom-sirap. (om ä. förh.) sockerhaltig vätska beredd av persikoblommor. ApotT 1739, s. 81.
-BLOMSTER. (-sik- 1930. -sike- 16981814) (mera tillf.) jfr -blomma. Möller (1790). Idun 1930, s. 331.
Ssg: persikeblomster-sirap. (†) jfr persikeblom-sirap. ApotT 1698, s. 85.
-BRÄNNVIN. (-siko-) brännvin smaksatt med stötta kärnor av persikor (l. vissa andra stenfrukter); äv. om brännvin berett av jästa mosade persikor. Warg 658 (1755; med körsbärs- o. plommonkärnor). Synnerberg (1815; med persikokärnor). Sjöstrand Snapsbl. 35 (1936).
-FÄRG. (-sik- 1722. -sike- 1891 osv. -siko- 1788 osv.) (mera tillf.) en mogen persikas (blå- l. rödaktiga) färg. Ahlich 24 (1722).
-FÄRGAD, p. adj. (-sik- 1906. -sike- 1852 osv. -siko- 1883 osv.) ÖoL (1852). Persikefärgat siden. Rosén Buck GJord. 222 (1932).
-HUS. (-sike- 1832 osv. -siko- 1824 osv.) trädg. växthus där persikor odlas. DA 1824, nr 166, Bih. s. 2. SvTrädgK 2: 145 (1931).
-KIND. (-siko-) bildl., om mjuk o. dunig kind. Lundgren MålAnt. 1: 206 (1870).
-KLOCKA. (-siko-) (†) bot. växten Campanula persicifolia Lin., stor blåklocka, vars blad likna persikoträdets. Fischerström 4: 262 (1795).
-KÄRNA, r. l. f. (-sik- 1578. -sike- 1589 osv. -siko- 1741 osv.) BOlavi 77 b (1578). Krusenstjerna Fatt. 1: 252 (1935).
Ssgr: persikokärn-olja, r. l. f. handel. (Ekenberg o.) Landin (1894).
-vatten. (-kärn- 1739. -kärners- 1698) (†) farm. destillat på persikokärnor som befriats från fet olja. ApotT 1698, s. 6. Därs. 1739, s. 6.
-LEN. (-siko- 1901 osv. -siks- 1904) En .. persikolen kvinnokind. Idun 1901, s. 443.
-LIKÖR. (-sike- 1876 osv. -siko- 1852 osv.) (i sht om ä. förh.) ÖoL (1852).
-MARMELAD. (-siko-) Almström KemTekn. 2: 258 (1845).
-MJUK. (-sike- 1917 osv. -siko- 1854 osv.) jfr -len. Bremer NVerld. 3: 502 (1854).
-ODLING. (-sike- 1874 osv. -siko- 1931 osv.) konkret o. abstrakt. HbTrädg. 4: 35 (1874).
-PLOMMON. (-sike- 1754 osv. -siko- 1889 osv.) ett slags stora plommon liknande persikor; jfr nektarin-plommon. Lundberg Träg. 100 (1754). Dahl Pom. 2: 218 (1943).
-RÖD. (-sike- 1873 osv. -siko- 1789 osv.) Rinman 2: 101 (1789).
-SIRAP. (-sike-) (†) persikeblomsirap. ApotT 1698, s. Q 1 a.
-SKÄR, adj. (-siko-) Stubbendorff Carpenter VådlExp. 212 (1944).
-SPALJÉ. (-siko-) Strindberg Fjerd. 24 (1877).
-STEN. (-sike- 1790 osv. -siko- 1795 osv.) = -kärna. Möller (1790).
-SYLT. (-siko-) (i sht om ä. förh.) Almström KemTekn. 2: 252 (1845).
-TRÄD, förr äv. -TRÄ. (-sik- 16741902. -sike- c. 1635 (: Persilieträ, tryckfel), 1651 osv. -siko- 1755 osv.) [fsv. perscica trä (GU C 20 1: 439)] trädet Prunus persica Lin. Schroderus Dict. 158 (c. 1635). SvGeogrÅb. 1933, s. 65.
Ssgr (†): persiketräds-blomster. jfr persikoblom. ApotT 1698, s. 27. jfr ApotT 1739, s. 29.
-VATTEN. (-sik- 1885. -sike- 1902. -siko- 1869) (om ä. förh.) farm. destillat på persikoblad. Leufvenmark Vin. 1: 67 (1869). Lindgren Läkem. (1902).
-ÄPPLE. (-sik- 16381659. -sike- 1866 osv.)
1) (†) persika. Hildebrand MagNat. 45 (1650).
2) pomol. i uttr. irländskt persikeäpple, ett slags sommaräpple (som något påminner om en persika). Eneroth Pom. 2: 16 (1866). Sonesson HbTrädg. 420 (1926).
Ssgr (till -äpple 1; †): persikeäppel-kärne, m. Hildebrand MagNat. 44 (1650).
-trä. persikoträd. Franckenius Spec. F 3 a (1638). Därs. E 3 a (1659). jfr: Persick Äpleträs Kåda. Hildebrand MagNat. 35 (1650; i hårborttagningsmedel).
C (tillf.): PERSIKS-LEN, se B.

 

Spalt P 698 band 20, 1952

Webbansvarig