Publicerad 2004   Lämna synpunkter
TENTAMEN tänta4men, äv. 032, r. l. m. (SPF 1828, s. 426, osv.) ((†) n. CollMedP 10 ⁄ 7 1703, s. 232, Lundell (1893)); i best. anv. utan slutartikel; pl. (med lat. böjning) tentamina a4mina, stundom 0302.
Ordformer
(förr äv. th-)
Etymologi
[jfr t. tentamen; av lat. tentamen, prov, försök, till tentare, känna på, pröva, försöka (se TENTERA). — Jfr TENTA, sbst.]
försök, prov, prövning; ngn gg närmande sig bet.: undersökning l. iakttagelse l. analys; äv. konkretare; särsk. dels (o. numera bl.) om (enskild) prövning l. (enskilt) prov l. förhör med avseende på inhämtade kunskaper l. insikter inom (del av) läroämne l. kunskapsområde (genomförd (genomfört) dels vid högre läroanstalt l. universitet, dels vid läroverk l. gymnasieskola), dels (i fråga om ä. förh.) om sådan prövning osv. före (akademisk) examen (l. inför uppflyttning till högre årskurs). Förrätta tentamen. Bli godkänd i tentamen. Tentamen i botanik. Att dee .. undergå först tentamen, sedan permitteras att practicera. CollMedP 27 ⁄ 2 1699, s. 132. Sedan något af berörde Thentamen af kopparmalmen .. fortsattes, geck det likwäl med berörde profwen mycket långsamt. ÄSvBiogr. 1—6: 176 (c. 1722). Man kan .. betrakta den nya tidens positiva försök, såsom ett tentamen, huru det wäl kunde stå till med det allmänna konstsinnet. Polyfem IV. 42: 3 (1811). Tentamina .. anställas för uppflyttning i högre afdelning. BerRevElLärov. 1843, s. 13. Sommaren 1836 lästes .. filosofi, den 8 September begyntes mina tentamina för medico-filosofiska examen, med tentamen hos Grubbe i praktiska filosofien. Hellberg Samtida 1: 39 (1870). (I hemmet) tog .. (professorn) emot studenter, som anmälde sig till hans föreläsningar i näringsrätt och här svettades .. offren vid hans tentamina. Siwertz JoDr. 14 (1928). Anm. I nedanstående språkprov är ordet sannol. att uppfatta ss. citatord från lat. Om icke rådligit wore, at hädaneffter desam(m)a som sökia kom(m)a uti Collegio, månde först undergåå et tentamen Medicum, anteqvam ad examen admitterent(ur), som annorstedes är brukeligit. CollMedP 6 ⁄ 12 1697, s. 106. — jfr OM-, REST-, SLUT-TENTAMEN.
Ssgr: TENTAMENS-BETYG. betyg avseende genomgången tentamen l. genomgångna tentamina. SFS 1889, nr 55, s. 21.
-BOK. (förr) för student vid universitet l. högskola upprättad bok för uppgifter om datum för (o. betyg avseende) fullgjorda tentamina, laborationer o. d. SFS 1904, nr 16, s. 4. Rätt som det var tog .. (professorn) tentamensboken, skrev in det mest oförtjänta laudatur och (osv.). Asplund LivSmultr. 120 (1945).
-BÖRDA. särsk. (numera bl. tillf.) om tentators arbetsbörda i samband med tentamen. SvLittFT 1836, sp. 667. EkonT 1939, s. 343.
-FEBER. stark ängslan l. nervositet inför l. vid tentamen; jfr -sjuka, -skräck. Wennerberg Bref 1: 304 (1851). Tentamensfebern har fördubblat mångens universitetsår och gjort otaliga flitiga terminer resultatlösa. Lindqvist Stud. 245 (1906).
-FORDRING. (numera bl. tillf.) i sht i pl.: kunskapsfordringar som ställs på tentand. SAOL (1900). SAOL (1973).
-GILTIGHET~002 l. ~200. särsk. i uttr. nordisk tentamensgiltighet, giltighet inom hela Norden för ngnstädes där godkänd tentamen. TSvLärov. 1955, s. 70.
-HISTORIA. (numera bl. mera tillf.) jfr historia II 6. Wieselgren Samt. 124 (1875, 1880). SkånKal. 1936, s. 86.
-KARL. (numera föga br.) manlig tentand som vid tentamen väl förmår redogöra för gm studier förvärvade kunskaper l. insikter. Svanberg RedLefn. 642 (1882). Geijer var aldrig under sin studenttid någon ”läxläsare” och nog ej heller någon s. k. ”tentamenskarl”. LfF 1897, s. 9.
-KNEP. (numera bl. tillf.) jfr knep, sbst.1 II. Lindqvist Stud. 117 (1906).
-KRIA. (†) kria (se kria, sbst. 2) skriven inför tentamen. Nyrén Charakt. 108 (1780).
-LÄSA. [till -läsning] idka tentamensläsning. Medan hon tentamensläste pedagogik som värst, var hon (osv.). Wahlström FarD 148 (1920).
-LÄSNING. (intensiv l. koncentrerad) läsning inför tentamen; jfr -plugg. SvLittFT 1836, sp. 660. Jag blev en gång .. utskälld för att jag vid tretiden ville smita hem, då jag låg i tentamensläsning. Asplund LivSmultr. 145 (1945).
-ORDNING. (numera bl. tillf.) ordning (se d. o. 1) i vilken tentamina äger rum; äv. om ordning (se d. o. 3) gällande tentamen. SFS 1912, s. 354. PedT 1941, s. 208.
-PERIOD. tidsperiod under vilken tentamen l. tentamina äger rum. Fyris 21 ⁄ 2 1894, s. 2.
-PLUGG. (vard.) jfr plugg, sbst.2 1 b, o. -läsning. PedT 1906, s. 409.
-PROV. (numera bl. mera tillf.) jfr prov 1 b. SFS 1889, nr 55, s. 30. Östergren (1956).
-SJUKA. (numera föga br.) tentamensfeber. Tentamenssjukan är kusin till rampfebern och såsom sådan obotlig. Lindqvist Stud. 244 (1906).
-SKRIVNING. (numera bl. mera tillf.) jfr skrivning 5. ÅbSvUndH 63: 106 (1941). SvD(A) 7 ⁄ 1 1965, s. 9.
-SKRÄCK. jfr skräck 1 o. -feber. HågkLivsintr. 18: 223 (1937).
-SKYLDIGHET~102, äv. ~200. med anställning ss. professor l. universitetslektor o. d. förenad skyldighet att verkställa tentamen. BtRiksdP 1899, 8Hufvudtit. s. 54.
-TID. tid för tentamen; särsk.: tentamensperiod. NDA 25 ⁄ 11 1876, s. 2. Svedelius Lif 307 (1887).
-VITTNE. (förr) person som i egenskap av vittne bevistar tentamen. Förekommer anledning därtill, kan rektor vid omtentamen förordna om särskilt tentamensvittne. SFS 1914, s. 1615. SAOL (1973).
-VÄSEN l. VÄSENDE. (numera bl. tillf.) sammanfattande, om genomförande av tentamen o. därmed sammanhängande organisation, regler o. d. Frey 1845, s. 226. SAOL (1950).

 

Spalt T 822 band 34, 2004

Webbansvarig