Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ZERO, sbst. oböjl., n.
Etymologi
[jfr t., eng. zero, fr. zéro; ytterst av it. zero, av ä. it. zefiro, av arab. ṣifr, noll (se SIFFRA, sbst.)]
(†) noll; äv.: nolla; äv. i utvidgad l. bildl. anv. för att beteckna ngn l. ngt ss. obetydlig(t) l. värdelös(t) l. obefintlig(t) o. d., särsk. liktydigt med: intet, ingenting (jfr NOLL, adj. 3 b, NOLLA, sbst.2 1 e). Thorild (SVS) 2: 54 (1784). Annars vore all Erfarenhet et zero. Thorild (SVS) 4: 172 (1795). Man afsätter längden emellan Zero och den hundrade puncten på fotscalan. VetAH 1812, s. 275. Hvad är då adel utan pengar? Ett zero: en nolla utan etta framföre. Almqvist Törnr. 3: 147 (1850). En stor sal, i hvars ena ända en glödröd järnkamin .. utstrålade en rent af tropisk hetta, under det att kvicksilfret i andra ändan på lokalen nästan visade på zero. Grebst 1År 59 (1912). Ekbohrn (1936).

 

Spalt Z 8 band 38, 2021

Webbansvarig