Publicerad 2021   Lämna synpunkter
YNKLIG 3klig2, äv. (numera bl. tillf.) YNKELIG 3kelig2, adj. -are ((†) superl. -est RA I. 4: 792 (1598)). adv. = (, Svart Gensw. G 4 b (1558), Hiortzberg Vitt. 331 (1725)), -A (, OPetri 1: 87 (1526), Östergren (1969)), -AN (, Messenius Blanck. 50 (1614), Prytz MStenbock B 3 b (1633)), -E (, Svart Ähr. 54 (1560), RA I. 2: 193 (1568)), -EN (G1R 24: 386 (1554) osv.), -T (Linc. A 6 b (1640) osv.).
Ordformer
(ijmkeligit, n. sg. 1597. inckeligh, adv. 1617. ymkelig (-ck-, -gh) 15581819. ymklig 16841870. ynkelig (ÿ-, -nn-, -ck-, -gh) 1522 osv. ynklig (-ck-, -gh) 1665 osv. — n. sg. o. adv. -ligit 15221790. -ligt c. 1670 osv.)
Etymologi
[fsv. ynkeliker; jfr d., nor. bm. ynkelig, nor. nn. ynkeleg; bildat till YNKA, sbst., l. YNKA, v., l. eg. samma ord som ÖMKLIG. — Jfr YNKA, adj., YNKANS, YNKRYGG]
1) som uppvisar l. avslöjar (mycket) dåligt l. otillfredsställande skick l. tillstånd; eländig l. bedrövlig l. usel; äv. dels med hänsyn till storlek l. styrka l. värde o. d. (dels: liten l. klen l. ringa, dels med ngt nedsättande bet.: futtig l. tarvlig l. simpel), dels: som väcker medlidande, beklagansvärd l. ömkansvärd l. sorglig; jfr 2. War thet een ynkeligh och jemmerligh syn, huru blodhin .. lopp i rennestenanar. OPetri Kr. 331 (c. 1540). Jag hafver i går bekommet min Frändes skrifvelsse .. om våre trouppers ynkelige tillståndh i Schlesien. AOxenstierna 10: 86 (1633). (Jag) begråter min olycka som mig forseratt att separera mig ifrån all min hugnatt här i wärden, der jag intett mer än 11 ynkeliga weker fått hugnatt mig utaf. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 25 (1690). Thet är ynkeligit at se, huru Gudlösa Föräldrar just förderfwa och skada sina Barn thermed, hwarigenom the täncka bringa them til rätta. Orrelius Diurr. 96: 3 (1750). De stora muhamedanske pilgrimsfärderna .. hvarunder en massa fattiga, nödlidande pilgrimer lefva under de ynkligaste förhållanden. VL 1898, nr 253, s. 3. Sådant är himmelriket. Det är minst av alla frön och ynkligast bland jäsämnen. Hartman NattLys. 108 (1951). Det verkade så ynkligt för det handlade om pengar. Fredriksson Anna 267 (1994). — särsk.
a) om person (l. djur); särsk. dels: (kroppsligen l. andligen) klen l. svag, dels ss. framförställt attribut: stackars; äv. dels ss. uttryck för självömkan hos den talande, dels ngt (medlidsamt) ringaktande l. nedsättande l. uttryckande förakt (särsk. i sådana uttr. som (en) ynklig figur). Edre ynckelige enckier och faderlöse barn, medt theris suckende grått och tårer .. begerade aff Gud .. hielp. G1R 12: 253 (1539). Föreställes honom, hwij han nedsändt så ynckelig boskap, tå andre fådt bättre derifrån. ConsAcAboP 11: 137 (1723). Ach, ynklig är den Man, som wid sin sista blund / Af alla känder är, men sjelf sig illa känner! Bergius Småsak. 8: 45 (1757). Vill du veta det, så har jag gått här och varit ynklig nu i flera dagar och knappast kunnat såfva sista natten. Finn 1899, s. 44. Mot fonden av dessa ynkliga figurer tecknar Ghelderode bilden av den just avlidne biskopen. BonnierLM 1954, s. 119. (Jag önskar) att somliga lagar ska skrivas om. De lagar som i dagsläget .. skyddar dessa ynkliga terrorister. BlekLT 20/12 2018, s. 30.
b) om ngt sakligt konkret. (De) hemptade sigh aleknop och annen ymkeligh ting thet the åte, och teslikes vpfylte sijna ärmar ther vtaff. Svart G1 164 (1561). Derpå gick jag hem i mitt ynckliga logemente, full med bekymmer och oro. Tilas CurrVitæ 102 (1756). Hans Abr. inkörde med våra hästar det ymkeliga hvetet ifrån Åbacken, som vardt 5 lass. Reenstierna Årstadagb. 1: 462 (1812). Det var .. (ficklampan) jag slog sönder rutan med, svarade hon och blinkade till med en svag och ynklig ljusstråle. Trenter SkönJuv. 169 (1991).
c) i vissa uttr. särsk.
α) (vara både) ynklig(t) och löjlig(t). FinKyrkohSP 2: 108 (1643). (Hon sade) att det var både ynkligt och löjligt att se flickstackarn stå och hacka fram sina skrala verser. Carlsson 4711 44 (1921).
β) (†) i (en) ynklig måtta, på ett eländigt l. beklagansvärt o. d. sätt (jfr MÅTTA, sbst.2 5). (Han) Krööp så (med brutet ben) .. bort i giärdet, ther funne the honom igen annen dagen, krypandes i een ynkelig motte vti en rogåker. Svart G1 152 (1561). Swedberg Ungd. 193 (1709).
d) ss. adv.; numera vanl. ss. förstärkningsord till mer l. mindre likbetydande ord; förr äv. dels: i ringa grad l. liten mängd, dels (med anslutning till 2) närmande sig bet.: ovärdigt l. oförtjänt. Ath sååsom Christus bådhe j croppen och j sinnet war ynkeligha pinat och plåghat, såå scholom och wij fölia honom effther. OPetri 1: 87 (1526). Scholerne ähre ännu mestedeles ynckelighen besättne. Annerstedt UUH Bih. 1: 18 (i handl. fr. 1593). Den tid, som .. (riket) under främmande Herrskap så ynckeligen war til rofs gifwit. Werwing Hist. 1: 318 (c. 1690). Naturen sig af sorg i wåndan ynkligt wred, / För sådan nöd, som nu naturens Herre led. Kolmodin QvSp. 2: 432 (1750). Man fick liten avkastning på åkrarna, och kreaturen var ynkligt små. Elmér SvSocPolit. 11 (1943).
2) om tillstånd l. skeende l. förlopp o. d.: som innebär l. medför vanära l. missaktning l. skam (för ngn), förödmjukande l. ovärdig l. förnedrande; äv. ss. adv.; stundom med kvardröjande bet. av 1. På thet sista druncknade han uthi een fierd .. och fick ther medh, effter itt longtvarachtigt och ganska oroligit och skröpligit regemente och lefverne, een ynkelig endalycht. LPetri Kr. 100 (1559). Ett illaluchtande fängelsse, thär iagh måste liggia ynnkeligh bunden som ett villdiur. Wivallius hos Schück Wivallius 1: 112 (1632). Nu hoppas jag, at mine drömmar, eller hwad det warit, skola få en ymkelig ändafärd. Hwalström SpecPaid. 1 (1773). Så war nu det olyckliga Swerige förödmjukadt af yttre fiender, sönderslitet af inre ymkliga partistrider. Afzelius Sag. XI. 2: 254 (1870). Hade Lunds universitet fått behålla dessa niohundra hemman .. hade dess ekonomiska ställning varit glänsande; nu led det under 1700-talet av en ynklig fattigdom. Arv 1954, s. 174.
3) (†) om handling (särsk. mord) l. handlingssätt: som väcker fasa, ond l. skändlig l. klandervärd l. illvillig l. brottslig; äv. (i sht i fråga om andliga ting): moraliskt förkastlig; äv. ss. adv. Draga rigit i sadana inbyrdes kerlig och samdrectighet saman til fulkomligit motstandilse och imoth sadant ynkeligit mordh. RA I. 1: 4 (1522). At höglärde män, som ungdomen optuchta, skola sådant ynkelighit lefverne föra sigh emillan. OxBr. 12: 6 (1613). At sådant (dvs. syndande) lätteligh kan skee, witnar skrifften af Adams, Ewæ, Dawidz, Petri och andra merkelige heliges ynkelige fall. KOF 1: 438 (c. 1618). (Danskarnas) tyranskeliga och ynkeliga skövlande och brännande. Olsson Herdam. 2: 247 (i handl. fr. 1678). Hwilcket hände med denne Sultanens broder för några åhr sedan, att Ianissarerne satte af honom och massacrerade de största betienterne mycket ymkeligen. KKD 5: 254 (1711). Då bönderna samlade sig wid Tillinge kyrka .. blefwo de af Fetaliebröderna ynkeligen nedhuggne wid Bondeberg. Fryxell Ber. 2: 124 (1826).
4) om ljud l. ton l. röst l. gråt o. d.: som vittnar om nedstämdhet l. bedrövelse l. svår belägenhet o. d.; klagande l. jämmerlig l. kvidande; äv. dels i uttr. låta ynklig, ge uttryck åt nedstämdhet osv. (jfr LÅTA II 4), dels ss. adv. The quåde medh Swenske en ynkelig Tone / Theris lijff och blodh wille the intet skone. Svart Gensw. G 5 b (1558). (Texten) beskrifwer the små oskyldige barnens ymkeliga gråt och skrän. Swedberg SabbRo 368 (1688, 1710). (Varpå) Reuter slagit Detlof ned, den och en annan af de där stående studenter anfallit och slagit, så at han ynckel. ropat och omsider sluppit ut. ConsAcAboP 10: 284 (1712). Hvad vet jag? utbrast Mosglakov med ynklig röst. GHT 1895, nr 283 B, s. 2. Jaha, sa han sprucket och skakade på huvudet och var samtidigt fullt medveten om att han lät ynklig, men det bara gled ur honom. Wahlberg FrusLiv 23 (2003). — jfr HJÄRT-YNKLIG.
Avledn.: YNKLIGHET, r. l. f.
1) till 1: egenskapen l. förhållandet l. tillståndet att vara ynklig, svår belägenhet l. elände l. olycka l. nöd; särsk. till 1 a, i fråga om person: svaghet l. bräcklighet l. skröplighet; jfr ynkedom. RA I. 4: 627 (1598). Om någon Penna kunde det beskrifwa / I hwad för ynckligheet Jag måste lifwa, / Wor’ wist på Jorderijk Mig ingen ingen lijk. Lucidor (SVS) 458 (c. 1670; uppl. 1997). Kamraterna var så (sjö)sjuka, att jag af dem ej hade något sällskap, blott leda att höra deras klagan och se deras ynklighet. Wallin Bref 40 (1843). Hon satt spänd och stel i soffan och såg på mig i all min ynklighet. Östergren SistCig. 287 (2009).
2) (†) till 3: grym handling l. skändlighet l. nedrighet. The dödes kroppar han lät vpgraffue, / Slijk ynkeligheet och tå förehaffue. Svart Gensw. G 5 b (1558).

 

Spalt Y 37 band 38, 2021

Webbansvarig