| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄLSA, v.1 -ade.
(†) visa sig vänlig mot l. smeka (ngn). Den hund, hwilken på en oknug, ehuru förnäm, skiäller, och wälsar dän bekanta träl. Hermelin DuFour A 3 a (1683). (Tigern o. björnen) vällsa Sin’ hustrur på sitt sätt, och paarvijs samman gå. TRudeen Vitt. 222 (1689).
Spalt V 2071 band 38, 2019