| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÄLKOMST vä3l~kom2st, r. l. f. l. m.; best. -en; pl. (numera bl. tillf.) -er.
1) (utom i ssgr numera bl. tillf.) välkomnande (se VÄLKOMNA, v. slutet; jfr VÄLKOMMA 1); äv. konkretare; förr särsk. om ceremoniell festlighet hållen i samband med ngns inträde l. invigning i samfund l. sällskap o. d. (i sht i hantverksskrå); förr särsk. i uttr. bjuda ngn välkomst, välkomna ngn, dricka ngns välkomst, dricka en välkomstskål för ngn (jfr VÄLKOMMA 1 b); förr äv. om förhållandet att ngn lyckligt o. väl (an)kommit. Allehanda särskilte Skråer emellan giorde Förordningar, de så kallade Gewohnheiter, Skiäncke-bud, Wälkomster, .. Ceremonier etc. förbiudas alfwarligen. PH 2: 1501 (1739). Sedan dracks af hela sällskapet H. Excellens’ välkomst. Tersmeden Mem. 5: 110 (c. 1790). I samma månad .. firades hos mig min K(ära) Hustrus wälkomst. FinKyrkohSÅ 1958–61, s. 387 (1819). (Jag) wet dock ingen orsak / Att bjuda sådan gäst som smärtan wälkomst. Hagberg Shaksp. 3: 40 (1848). Det ligger så mycken hjärtlig välkomst i (inbjudningen). Beskow Pred. 340 (1901). Välkomsten sköttes av direktör Birger Jonsson, vars friska och humoristiska talegåva därmed började briljera. GHT 1943, nr 262, s. 11. — jfr O-VÄLKOMST. — särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. till välkomst, ss. välkomnande l. välkomsthälsning, för att hälsa välkommen; jfr VÄLKOMMA 1 a. Till wälkomst, låta wi här alla Stycken knalla. Frese VerdslD 11 (1715, 1726). Ska du inte bjuda mig också på en drink? Till välkomst. Edqvist SvartSyst. 293 (1961).
2) (†) (skrå)välkomma (se VÄLKOMMA 2 (slutet)). SP 1800, nr 206, s. 3. Gesällerna hade sin kassa, sin låda, sin välkomst och stundom eget hus. Lundin o. Strindberg GSthm 355 (1881). En ovanligt rikt arbetad välkomst af drifvet silfver, i barockstil och prydd med en rad sköldar i samma metall, hvilka bära vapen- och klensmedernes sinnebilder. MeddNordM 1893–94, s. 90. Fatab. 1937, s. 118.
-BETYGELSE. jfr betygelse 3. SP 1810, nr 231, s. 2. De båda värdshusflickorna hade redan skyndat emot .. (de resande) under många nigningar och välkomstbetygelser. Blanche Bild. 3: 72 (1864). —
-BÄGARE. bägare avsedd för l. använd vid välkomnande; äv. om l. med inbegrepp av innehållet i sådan bägare (jfr -dryck, -skål); jfr -kanna o. välkomma 2. PoetK 1817, 1: 98. Graverad välkomstbägare i träckt silver. Form 1947, s. 143. Stadens borgerskap (samlades) på teaterkällaren för att dricka en välkomstbägare med skådespelarna. Paulsson SvStad 1–2: 289 (1950). —
-CEREMONI. Generalen sjelf sade sig vara trött och inneslöt sig i sina rum, så snart de oundvikliga välkomstceremonierna voro öfverståndna. AB 24/9 1860, s. 3. —
-DRYCK. dryck som bjuds l. dricks vid l. ss. välkomnande; jfr -bägare, -drink, -skål, -sup. Arnell Moore LR 1: 89 (1829). Sätt dig här på bänken, så ska jag gå och hämta dig en välkomstdryck! Lagerlöf Holg. 2: 382 (1907). —
-FEST. jfr fest 2. AB 4/7 1845, s. 3. Vid frigivandet blev Branting föremål för livliga hyllningar på en välkomstfest, som anordnats av Socialdemokratiska förbundet. Höglund Branting 1: 229 (1928). —
-GÅVA. gåva som ges vid l. ss. välkomnande. Tegnér (TegnS) 4: 81 (1824). Farnesiska palatset, hvilket .. lemnades henne som välkomstgåfva och till blifvande boning. Fryxell Ber. 10: 235 (1842). —
-HÄLSA. [jfr -hälsning] (numera bl. tillf.) hälsa (ngn) välkommen. Hans Kongl. Höghet täcktes .. uppehålla sig .. i Landshöfdinge-residenset, hvarest den höge Gästen välkomsthelsades. PT 25/8 1837, s. 1. —
-HÄLSNING. om handlingen att hälsa ngn välkommen; särsk. konkretare (särsk. ungefär liktydigt med: välkomsttal); jfr -ord, -rop, -salut. Arnell Moore LR 2: 63 (1830). (Han) var kanske ingen stor talare men på hjärtligheten i hans välkomsthälsning kunde ingen misstaga sig. LundagKron. 3: 163 (1955). —
-KANNA. (numera mindre br.) jfr kanna, sbst.2 1 a, o. -bägare; äv. om l. med inbegrepp av innehållet. Flera skålar .. gjorde herrarna rätt muntra, änskönt de, som ej tillförene varit på Larsbo, undanbådo sig den vanliga välkomstkannan. Tersmeden Mem. 3: 61 (c. 1790). (Skomakaren blev så) berömd, att hans bild .. blef stäld på corporationernas välkomstkannor. Hägg Fotbeklädn. 96 (1873). AB(A) 19/6 1917, Bil. s. 8. —
-KYSS. jfr hälsnings-kyss. PoetK 1818, 1: 82. Äsch, sade han, vad kommer det åt dig? Skulle jag inte kunna få ge min mest älskade kusin en välkomstkyss? Krusenstjerna Pahlen 6: 26 (1935). —
-LEENDE. särsk. konkretare; jfr leende 2. Dessa läppar, från hvilka intet välkomstleende möter oss. AB 30/8 1853, s. 2. —
-MIDDAG. middagsbjudning anordnad i syfte att hälsa ngn välkommen; jfr middag 2 b o. -måltid. FrimurareOrden gjorde i Lördags en välkomstmiddag för H. Exc. Grefve De la Gardie, hvarest verser till hans ära afsjöngos. AB 28/11 1836, s. 1. —
-MÅLTID~02 l. ~20. jfr måltid 2 c o. -middag. GHT 23/7 1855, s. 2. (Matchen) orsakade att jag kom för sent till välkomstmåltiden. IdrBl. 1935, Julnr s. 27. —
-ORD. ord (se ord, sbst.2 1, 3) syftande till att hälsa ngn välkommen; jfr -hälsning, -tal o. hälsnings-ord. SP 1829, nr 136, s. 1. Hon rörde läpparne till ett välkomstord, som dock aldrig fick ljud. Lönnberg Ragnf. 194 (1873). En minnesstund i församlingshemmet där barnbarnet Lena inledde med välkomstord. BoråsTidn. 19/11 2015, 2: 14. —
-ROP. välkomnande rop; jfr -hälsning. En talrik folkskaras wälkomstrop och oförstälda fröjd. GbgAlleh. 1835, nr 75, s. 1. —
-SALUT. jfr -hälsning. De engelska fartygen (hade) lagt sig på hvar sin sida af inloppet och sköto välkomstsalut, under det att manskapet höjde ett sjufaldigt hurra. NDA 21/9 1872, s. 3. —
-SKÅL. jfr skål, sbst.2 3, o. -bägare, -dryck. Den varma hjertlighet, hvarmed välkomstskålen föreslogs och besvarades. DA 1837, nr 135, s. 1. —
-SUP. jfr sup 3 o. -dryck. Læstadius 1Journ. 82 (1831). (Han) ställde .. fram en flaska och bjöd alla i laget på välkomstsupen. Fogelström DrömStad 82 (1960). —
-TAL. jfr tal, sbst.2 5, o. -hälsning, -ord o. hälsnings-tal. Borgmästaren höll ett välkomsttal efter vanligheten. DA 1843, nr 75, s. 1.
Spalt V 2053 band 38, 2019