Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VOKATS, n.
Ordformer
(-c-, -z)
Etymologi
[till lat. vocatio (se VOKATION)]
(†) ämbete; jfr VOKATION 2. G1R 24: 208 (1554). (Vi förnimmer) att een partt aff them, som till prestegeldh förordinerede och skijckede ähre, icke så flijteligen och troligen achte theris vocatz och befalningh. G1R 27: 119 (1557).

 

Spalt V 1539 band 37, 2017

Webbansvarig