VISSA, v.2 vbalsbst. -AN (se avledn.).
 Ordformer
(hwijs- 1579. hwiss- (hu-, -sz-) 1587–1640. hwyss- 1640)
 
 
 
 Etymologi
[jfr fd., d. hvisse, hyssja o. d.; av ljudhärmande ursprung]
 
 
 
(†) väsa l. vissla l. fräsa. (Lat.) Sibilare .. (sv.) Hwijsa. VarRerV 14 a (1579). Linc. (1640). 
Avledn. (†): VISSAN, sbst.2, f. visslande l. väsande, särsk. konkretare, om visslande l. väsande lystringsord. Helsingius P 7 a (1587). Hunden skal icke löpe effter huars mans huszan eller huiszan. SvOrds. B 2 a (1604). 
 
   
Spalt V 1426  band 37, 2017
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se